2011-01-17

Ny forskning: Personal i psykiatrisk slutenvård smygskäms

Johan Berlin

Johan Berlin, docent i företagsekonomi.

Sjukvårdsfolk skyltar gärna med föremål som visar deras tillhörighet. Namnbricka, stetoskop och vit rock kan signalera kompetens och status. Men så är det inte inom psykiatrin enligt en ny forskningsstudie. Där försöker personalen dölja saker som är utmärkande för miljön.

Forskarna Johan Berlin och Eric Carlström på Högskolan Väst har tidigare bland annat studerat traumateam. Teamen arbetar på akutmottagningar med patienter som kommer in med allvarliga skador. Det finns en atmosfär av stolthet, prestige och heroism i traumateamet och detta gör jobbet lätt för den som ska rekrytera personal till det. Kontrasten kunde inte vara större till atmosfären på de två psykiatriska slutenvårdsavdelningar som forskarna undersökt. Berlin och Carlström började med närgångna observationer.

- Vi observerade personalen i olika sammanhang i ungefär ett och ett halvår och sen gjorde vi intervjuer med alla personalkategorier, säger Eric Carlström.

Snart märkte forskarna att personalen tonade ner, ursäktade, undvek eller dolde föremål som var utmärkande för miljön. Till det man ville osynliggöra hörde medicinsk utrustning, avdelningarnas utformning, arbetskläder och namnbrickor. Det var också tydligt att detta hängde ihop med att man ville ta avstånd från gammal inhuman psykiatri.

- De smygskäms kan man säga, skäms utan att riktigt vara medvetna om det, säger Johan Berlin.

Ett speciellt känsligt föremål var bältessängen som man ibland var tvungen att använda när oroliga patienter var mycket utagerande.

- Man gör ju det faktiskt för att hjälpa människor, ändå är det knutet till lite av en skam, säger Eric Carlström.

Han berättar att samma fenomen inte finns hos polisen som forskarna också studerat. Polisen har ett våldsmonopol, men där kan det finnas en stolthet över att kunna använda det på ett klokt sätt, som en kirurgisk insats där man gör precis vad som behövs.

Ett annat uttryck för den speciella atmosfären inom slutenvårdspsykiatrin är att personalen ogärna bär arbetskläder eller namnbrickor. De har kläder och frisyrer som är så alldagliga som möjligt.

- Det finns ett tvångsutövande och så försöker man kompensera det genom att ge ett intryck av allmänt myspys och signalera att jag är inte i överläge gentemot dig som patient, säger Eric Carlström.

Bland sjukvårdsfolk är det ett riktigt lågstatusjobb att arbeta på en psykiatrisk slutenvårdsavdelning. Man har problem med mycket stor personalomsättning, svårt att rekrytera läkare och därigenom svårt att få kontinuitet i vården. Forskarna menar att det behövs satsningar på psykiatrin som ger den nya moderna metoder. Personalen måste få känna att de går in i framtiden och att de gör något som andra kan beundra.

Artikel: Dolda artefakters betydelse – En kritisk studie av kulturella uttryck inom psykiatrin, Johan Berlin, Eric Carlström, Nordiske Organisasjonsstudier, 12(2) 27-44.

Sidansvarig: Charlotta Sjöstedt
Senast uppdaterad: 2011-01-13
Skriv ut
Eric Carlström

Eric Carlström, docent i offentlig förvaltning.

Kontakt

Eric Carlström