Tomas fastnade för fastigheter
En vanlig dag på jobbet? Tja, som något av en spindel i nätet är jag med och petar i mycket. Egentligen har jag det nog lite för bra, säger lantmätare Tomas Reuterberg när han ska beskriva sitt jobb som regionchef på Vattenfall Fastigheter AB.
Det är måndag morgon. I Vattenfalls lokaler i Trollhättan råder vid första intryck ett behagligt lugn. Men skenet bedrar. Det är dagen efter stormen Pers framfart och ganska snart bryts tystnaden av ljudet från gälla telefonsignaler. Det är många som ringer till Vattenfall denna dag, kunder som alla har samma fråga: När kommer strömmen tillbaka?
Som Europas fjärde största elproducent och den största producenten av värme är det en och annan av de 275 000 som blev strömlösa i stormen som har Vattenfall som leverantör.
Men den febrila aktivitet som pågår är ingenting som påverkar Tomas Reuterberg i någon större utsträckning. Utöver att kolla upp ett tak som blåst av en av de fastigheter han ansvarar för, är det här som vilken annan dag på jobbet som helst.
Men som anställd på Vattenfall påverkas jag däremot självklart när en storstörning som den här inträffar. Jag jobbar på ett företag som alla har åsikter om, säger han.
Träffar mycket folk
Som regionchef på Vattenfall Fastigheter AB ansvarar Tomas Reuterberg för Vattenfalls lokaler i de södra delarna av landet. Hans område sträcker sig från en tänkt gräns mellan Karlstad och Nyköping och söderut en bit in i Danmark. Totalt arbetar 14 av de 32 000 människor som är anställda i hela Vattenfallkoncernen i detta lilla, ickevinstdrivande bolag. Fyra av dem rapporterar direkt till Tomas Reuterberg.
Han beskriver sig själv som företagets fastighetsägare. Det är hans uppgift att se till att Vattenfall och dess dotterbolag i den södra regionen har bra och ändamålsenliga lokaler. Han förvaltar de byggnader som redan finns, exempelvis vissa delar av kärnkraftverket Ringhals, eller tar fram nya lokaler när behov uppstår. Idag äger Vattenfall cirka hälften av sina lokaler, men det blir allt vanligare att hyra. Omsättningen i Vattenfall Fastigheter, södra regionen, ligger på cirka 100 miljoner kronor pengar som Tomas Reuterberg är ytterst ansvarig för.
För Tomas Reuterberg är dagarna fyllda med möten, avrapporteringar, förhandlingar och beslut som ska fattas. Arbetet innebär mycket kontakt med människor, både direkt eller via telefon och e-post.
Det är många bollar i luften och jag träffar väldigt mycket folk av alla slag. Jag är nog hyfsat social och det tror jag är en förutsättning för att passa i det här yrket, säger han.
På frågan om jobbet som lantmätare, som för Tomas Reuterbergs del mest består av skrivbordsarbete, verkligen blev som han föreställt sig svarar han:
-Det blev bättre. Jag har ett oerhört fritt jobb och styr mina egna arbetsuppgifter. Jag trivs verkligen jättebra.
Började på Öresundsbron
Tomas Reuterberg har arbetat på Vattenfall i fyra år. Det är den längsta tid han stannat hos samma arbetsgivare sedan han gick ut utbildningen till lantmäteriingenjör
på Högskolan Väst 1999. Det första jobbet var som mätingenjör i Öresundsbronprojektet. Han arbetade som konsult åt det norska bygg- och mätföretaget Björn Ivar Gunnarsen AS, som han fått kontakt med redan under utbildningstiden. Arbetsuppgifterna bestod mestadels i in- och utsättning av vägbana, angörande broar, tull- och tågstationer samt annat som projektet fortlöpande fylldes på med.
Det är fascinerande att åka ut i en terränggående bil på ett tomt fält, sätta ut sina mätkoordinatorer och pinnar och sedan komma tillbaka efter ett halvår och se att allt ser helt annorlunda ut, säger han. Visst var det lite stressigt att som nyutbildad komma ut i en sådan miljö, men jag märkte att jag klarade av att stå på egna ben fort, säger han.
Trots att han trivdes med arbetet blev séjouren i Skåne kort. Redan efter nio månader började han ett nytt jobb som exploateringsingenjör på Lysekils kommun.
Jobbet i Skåne var roligt och lärorikt, men det var inte riktigt rätt för mig. Jag ville hålla på med mer juridik och exploateringsfrågor. Dessutom bodde jag i Uddevalla och det blev för jobbigt att pendla, säger Tomas Reuterberg.
Tröttnade på sommargäster
Med tjänsten i Lysekil kom han tillbaka till Uddevalla, där han är uppväxt och alltjämt bor. Som exploateringsingenjör i en liten kommun fick han arbeta med ett brett spektrum av frågor. Det kunde handla om allt från exploatering, bebyggelse-
och detaljplaner, försäljningsfrågor, inlösen, arrenden, rättighetsfrågor och taxering ja i stort sagt allt som rör en kommuns mark.
Men efter knappt två år kände sig Tomas Reuterberg redo att gå vidare.
Det var kul att jobba i en liten kommun, men det kan bli lite traggliga ärenden. I Lysekil blev det en hel del kontakter med sommargäster, vana att få som de vill, summerar han.
Jobb nummer tre var som exploateringschef i Trollhättans kommun. Där stannade han i drygt två år innan han blev övertalad av Per Höglund, också han före detta student på Högskolan Västs lantmäteriingenjörsutbildning, att börja på Vattenfall.
Jobbet på Vattenfall går ut på mer förvaltning av fastigheter än exploatering så det här jobbet innebar en chans att bredda mig, säger Tomas Reuterberg.
Annons avgjorde vägvalet
Den variation han haft i sina arbetsuppgifter ser han som ett bevis på hur bred och användbar utbildningen som lantmäteriingenjör på Högskolan Väst är.
Man får mycket på tre år, tycker han. Att han fastnade för lantmäteri var en slump. Efter flera år som obehörig idrottslärare hade han tröttnat på att sägas upp varje sommar och bestämt sig för att läsa vidare. En annons på Text-TV:n väckte intresset för utbildningen till lantmäteriingenjör.
Det var blandningen av juridik och teknik som lockade, för egentligen visste jag inte vad yrket gick ut på, säger han.
När Tomas Reuterberg gjorde sitt val tillhörde inte lantmätarna den yrkeskategori som spåddes de mest lysande framtidsutsikterna. Idag låter det annorlunda.
Medelåldern i yrkeskåren är hög och stora pensionsavgångar är att vänta. För egen del tycker Tomas Reuterberg att det har flutit på bra. Nu tänker han vara kvar på Vattenfall, där han hoppas få fortsätta att utvecklas.
Kanske kan jag komma upp något steg till. Jag trivs med rollen som chef och att kunna vara med att påverka. Jag hade inte trott att jag så fort efter avslutad utbildning skulle hamna i beslutsluften på det här sättet, säger han.


