De utmaningar som klimatförändringen medför handlar generellt sett om att skifta fokus till tekniklösningar och till verksamhet som stöder de globala hållbarhetsmålen (RISE, 2020). Omställningen till elektrifiering medför höga krav och behov av nya kompetensområden växer fram, något som blivit alltmer relevant de senaste åren. Exempelvis har detta har blivit synligt genom 2021 års LAS-avtal (Lagen om anställningsskydd). Genom avtalet har förutsättningar för kompetensförsörjning skapats för företag inom branschen, och även för ett livslångt lärande på den svenska arbetsmarknaden.
Forskning inom elkraftsystem
Inom elkraftsystem finns ett stort behov av forskning för att anpassa elnätet och alla komponenter som är anslutna till nätet till framtida driftsförhållanden. Det är ett brett område som sträcker sig från förstärkning av nätinfrastrukturen, till detaljerad design och drift av de komponenter som är anslutna till nätet.
Eftersom ett dynamiskt elkraftsystem består av dynamiska komponenter, är forskningen om dessa komponenter av stor betydelse. Högskolan Väst bygger nu upp forskning inom elkraftsystem. Fokus ligger på att utveckla stabilitet och robusthet i kraftsystemet genom att behandla jordning, lastflexibilitet och kraftsystemets stabilitet. Egenskaper hos olika elkraftsystem kan skilja sig åt avsevärt beroende på exempelvis dess storlek och genereringsmixen, samt påverkan från energilagring och laster. Därför är det viktigt att bedriva forskning baserad på förutsättningarna i det nordiska elkraftsystemet, i nära samarbete med industrin.
På Högskolan Väst har vi adjungerad personal med centrala roller inom industrin vad det gäller arbetet kring den nationella och nordiska stabiliteten i elkraftsystemet. Detta är också nära kopplat till de europeiska föreskrifterna och kraven på ett stabilt elkraftsystem.
Forskning inom elektriska drivlinor fria från sällsynta jordartsmetaller
Inom fordonsindustrin kräver teknikskiftet från fossila bränslen till elektrifierad drivlina betydande förändringar inom teknologier och kompetens. Kunskap krävs exempelvis inom batterisystem, kraftelektronik, mätsystem, styrsystem, elektromagnetisk kompatibilitet och elektriska motorer, samt allt som är relaterat till den förändringen.
Trots att det finns ett stort antal elfordon på marknaden är det fortfarande stor potential för prestandaförbättringar och produkters hållbarhet. Vi driver forskning inom elektriska drivlinor där maskinernas material är fria från sällsynta jordartsmetaller. Här används istället det magnetiska materialet ferrit som är en restprodukt från den svenska gruvindustrin. Ferrit har lägre energitäthet än de magnetiska material som baseras på sällsynta jordartsmetaller. För att kompensera för detta krävs djup teoretisk kunskap och förståelse för den elektriska drivlinan och kraftsystemet.
Teknik som uppfyller alla globala hållbarhetsmål
Forskningen inom det magnetiska materialet ferrit är ett mycket viktigt steg mot en teknisk lösning som uppfyller de tre globala hållbarhetsmålen.
Design för hållbar återanvändning och återvinning är också en viktig del av arbetet. Vår forskning inom elektroteknik är ledande eftersom vi utgår från nationella material och har krav på att den tekniska lösningen för den elektriska drivlinan måste utformas för återvinning och återanvändning. Vi anser att vi har goda möjligheter att ta fram en teknisk lösning som uppfyller de tre globala hållbarhetsmålen.
Vår samverkan med relevanta industriaktörer ökar möjligheten att vår forskargrupp kan utveckla en teknisk lösning för en elektrisk drivlina med en elektrisk motor, fri från sällsynta jordartsmetaller. Högskolan Väst är i hög grad involverad i, och driver utvecklingen inom tekniska lösningar, som uppfyller alla globala hållbarhetsmål.
