Interkulturell dialog, ett arbetsintegrerat sätt att främja social hållbarhet

Varför Välfärdsverkstad?

Upprinnelsen till föreläsningsserien var att personalen på Trollhättans Stad som arbetar med nyanlända upplevde att man saknade kunskap om kultur och kulturmöten, vilket försvårar integrationsarbetet. Högskolan Väst som är platsen där föreläsningarna hållits har regeringens uppdrag att utveckla former för Arbetsintegrerat Lärande (AIL) och därför föll det sig naturligt att arrangera utbildningen inom ramen för den delen av AIL-verksamheten som går under namnet Välfärdsverkstaden, som är en mötesplats där kunskap skapas mellan akademin och det omgivande samhället. Utbildningssatsningen är alltså ett samverkansprojekt där Forskningsrådet för interkulturell dialog och Högskolan Västs forskningsmiljö Lärande i och för det nya arbetslivet (LINA) regisserat, Västra Götalandsregionen finansierat och Trollhättans Stad har erbjudit sina anställda att agera under arbetstid.

Sex föreläsningar 2017

Under 2017 hölls sex föreläsningar eller seminarier. Den första föreläsningens rubrik var: ”Integrationens utmaningar och möjligheter”. Här talade Eddy Nehls från Högskolan Väst om kunskap, kultur och samverkan med utgångspunkt i boken Samtal om samtal om kultur. Förslag till kunskapsteori för ett hållbart samhälle. Det andra tillfället hade rubriken: ”Att pappa i exil”. Föreläsare var Annika Thedorsson från Högskolan Väst som skrivit boken: Att pappa i exil. Ett försök att förstå livsvillkoren för pappor som lever i exil i Sverige med hedersnormer.  Det tredje tillfället ansvarade Klas Grinell för (som skrivit böckerna: Islam och jag: om förnuft, tolerans och vår gemensamma framtid, och Islams filosofihistoria: från Fitaghuras och Aflatun till Nasr och Ramadan), och han talade utifrån rubriken: Mötet mellan Sverige och Islam.

Efter sommaren drog serien igång igen med en föreläsning där Eddy Nehls (som ansvarat för innehållet i serien) talade med utgångspunkt i rubriken: ”Genus och jämställdhet”. Höstens andra och seriens femte föreläsning hölls av Zana Muhammad som talade utifrån rubriken: ”Erfarenheter av att vara muslim i Sverige”. Första årets sista föreläsning hölls av Nazem Tahvilzadeh som talade om: ”Demokratin och förorterna: vad är problemet?”

Fem föreläsningar under 2018

Under 2018 har fem föreläsningar hållits: Det första ansvarade Eddy Nehls för, och då stod dialogen i centrum. Deltagarna delades upp i tvärgrupper och fick chansen att samtala om sina respektive erfarenheter av integrationsarbetet. Vid det andra tillfället talade Martin Hultman om hållbarhet, maskulinitet och klimatförnelelse. Det tredje tillfället handlade om stadsbyggnad och inbjuden talare var Joakim Forsemalm. Under hösten har två seminarier hållits; det första med Rasoul Nejadhmer, som talade om kultur, makt och mångfald och det sista med Annika Theodorsson som denna gång talade om intersektionalitet.

Ingen äger kunskap

Vid varje tillfälle har cirka 50 deltagare kommit och lyssnat, ställt frågor och engagerat sig på olika sätt. Med facit i hand är det tydligt att seriens delar hänger samman och bildar ett slags helhet, och eftersom ingen av föreläsningarna innehåll några svar eller lösningar, utan verktyg att arbeta vidare med blir det nu spännande att se vad som händer.

Ingen styr som sagt över vad som sker i mötet mellan människor, och det gäller naturligtvis även i föreläsningssammanhang. Var och en av åhörarna har tagit med sig sin syn på vad som blivit sagt och bearbetar sina tankar om det som fångat just hen, samt sprider dessa tankar bland arbetskamrater och medmänniskor. Värdet med föreläsningsserien finns därför varken hos föreläsarna eller åhörarna, det uppstår och förändras i mellanrummet och effekterna av interaktionen och går inte att uttala sig om. Det är samma med arbetsintegrerat lärande, och med kunskap: Ingen äger den, den kan bara användas.

Eddy Nehls
Ansvarig för Välfärdsverkstaden