Normday´25

Konferensen välkomnade närmare 100 deltagare från Sverige och andra delar av Europa som Portugal, Tjeckien och Nederländerna. Deltagarna var forskare, studenter samt politiker och beslutsfattare från regional och kommunal nivå. Med på dagen var också deltagare från 2025 års upplaga av BIP-kursen Norm Consiousness and Health, arrangerad inom Breaking Fences.

I flera av dagens inslag betonades vikten av akademisk frihet som en förutsättning för att kunna bedriva normkritisk forskning och utbildning. Att kunna ifrågasätta etablerade sanningar, synliggöra maktstrukturer och lyfta marginaliserade perspektiv kräver ett akademiskt klimat där forskare och lärare har frihet att uttrycka sig utan rädsla för censur eller repressalier. I en tid där vissa begrepp och forskningsområden ifrågasätts eller till och med förbjuds i olika delar av världen, blir det tydligt att akademisk frihet inte är något självklart – den måste ständigt försvaras. NormDay blev därmed också en plattform för att lyfta denna grundläggande princip som en del av det demokratiska samtalet. I dagens värld där hotet mot jämställdhet och mänskliga rättigheter tar steg bakåt som saknar motstycke i modern tid är konferensen helt i tiden. Ett event som står upp för diversitet och människors rättigheter har aldrig varit mer rätt än nu.

Föreläsningar

Dagen omfattade presentationer, workshops, utställning, postrar och ett Normlab. På programmet fanns en presentation om normer inom gymkultur presenterat av docent Pelle Pelters, hälsopedagog och hälsosociolog. Pelle har intresserat sig för hälsa och dess olika varianter utifrån ett normkritiskt perspektiv. Vi fick lära oss att det finns ”rätt” och ”fel” gymbesökare. Den goda gymbesökaren tränar minst tre gånger i veckan och strävar ständigt efter att förbättra sitt resultat. Att använda gym för social samvaro, prata och inte ha mål att sträva mot ingår inte i normen.

Vid dagen presenterade också Britta Teleman, industridesigner och doktorand vid Högskolan i Halmstad tillsammans med Anna Isaksson, docent i sociologi. De använder normkritisk design för att visa på skevheter och oreflekterade normer som kan ligga bakom hur saker har designats. Ett exempel är Androstolen som de hade med sig till konferensen, en undersökningsstol som vill belysa kvinnors utsatthet i gynstolen genom att vända på perspektivet. Annat som belystes var enkätundersökningar av hälsa potentiella bidrag till att skapa ohälsa hos den som deltar i undersökningen genom ett normativt framställande av vad som är ”normalt” avseende t.ex människors kroppar.

Vi fick också ta del av Lee Christiernssons berättelse om att komma ut som icke-binär person. Vi har alla kunnat följa processen genom TV-serien ”Att bli Lee” men här presenterade Lee en mer avskalad och nära beskrivning av processen tillsammans med reflektioner kring vad som händer i vår omvärld inom området HBTQI-frågor, både i Storbritannien och USA där människors rätt att fritt uttrycka sin person nu är hotad.

Sist på dagen presenterade Anders Westgerd från GIL - Göteborgskooperativet Independent Living med rubriken ”Jag skulle hellre vara död” och med sig hade han Domstolen, skapad för att skapa medvetenhet om att ett liv i rullstol inte är lika med att dö. Vi fick ta del av dagen som ändrade Anders liv från att arbeta som skidguide i Schweiz till att vakna upp efter att ha brutit nacken och vara förlamad från bröstet och ner. Vägen tillbaka till ett aktivt och livsbejakande liv var inte helt lätt men när Anders bestämt sig för att livet var värt att leva vände han det svåra. Idag arbetar Anders för GIL som med humor och en dos provokation lyfter frågor om tillgänglighet.

Deltagaraktiva workshops

Dagen innehöll också fyra parallella workshops där deltagarna fick vara aktiva. Vid ett av dem fick deltagarna prova på att åldras genom användande av en dräkt som skapar stelhet och tyngd i kroppen för att simulera åldrande lett av Kicki Klaesson och Christèl Åberg från Normail, Jennifer Wright från Nederländerna samt Björn Bouwmeester från Högskolan i Skövde. Dräkten ger den som bär den en fysisk upplevelse av en kropp som begränsas och inte längre lyder som vore önskvärt. Genom dessa kroppsliga upplevelser ges insikter om vad åldrande rent konkret kan innebära. Upplevelsebaserade aktiviteter som dessa kan motverka fördomar och undermedveten diskriminering, i det här fallet riktade mot äldre, så kallad ålderism. Iklädd dräkten fick deltagarna prova på att göra helt vanliga saker som att ta en promenad, knäppa en kofta och ta fram tabletter ur en läkemedelsburk, alla dessa utmanande som en konsekvens av dräkten.

-          Det var värdefullt att få testa, var spontana uttalanden från deltagarna.

Det som deltagarna upplevde som svårast var att tappa synförmågan följt av begränsningar i armarna. Förlust av rörelseförmåga i benen upplevdes inte som så begränsande.

Homografiska muséet, ett queer museum där som de själva uttrycker det, ”representation, mångfald och variation är nyckeln” höll i en workshop där deltagarna fick skapa sina egna fick-figurer efter en given instruktion vilket som slutresultat gav väldigt varierande resultat. Museidirektör Funny Livdotter berättade om museets idé och verksamhet samtidigt som konstnären Mie Felth ständigt avbröt med sina instruktioner till deltagarna i workshopen, som en iscensättning av samtalets villkor.

En mycket tankeväckande workshop handlade om egenmakt och inkludering för migranter som excellent och tankeväckande genomfördes av den migrantledda organisationen Support Group Network.

Interaktiv empati stod på programmet i den sista workshopen, inspirerade av MMOPRG - Massively multiplayer online role-playing game. Deltagarna fick delta i lekar där det gällde att tänka som medlemmarna den egna gruppen för att kunna vinna över den andra gruppen, just det som ofta är fallet i online-spel som Dungeons ad Dragons. Den ena av lekarna var en modern variant av sten, sax, påse, där en grupp spelade mot en annan. Strategin var att försöka förstå vad den andra gruppen trodde att den egna gruppen skulle välja, för att kunna välja det vinnande valet.

Dagen flöt på enligt plan och många av deltagarna beskrev dagen som välarrangerad och mycket viktig.

Utställningar

NormDay innehöll också flera olika utställningar, dels ett posterområde med postrar inom området normer och jämlik vård och hälsa och en utställning från biblioteket med den litteratur Högskolan Väst har i sin norm-bokhylla. Där fanns också en bildutställning med ”provotyper” – prototyper som är ämnade att provocera åskådarna, vilken Britta Teleman och Anna Isaksson hade med sig, samt en utställning med konst.

Nätverkande över sektorer var ett centralt tema under konferensen. NormDay representerade genom detta en förstärkning av diskussionen kring hälsa, vård och samhällsnormer. NormDay har hjälpt till att sätta ljuset på normer och deras påverkan inom hälsofältet och för människors liv och hälsa på ett sätt som inte bara väckt eftertanke, utan också öppnat dörrar för förändring där det tidigare varit tyst.

Nu ser vi fram emot NormDay´27