Gränsöverskridande undervisning i nordiska skolor - GNU

Bakgrund

När datorer och surfplattor tagit plats i klassrummet har det pedagogiska rummet vidgats såväl materiellt som socialt. Det utmanar etablerade praktiker och roller.

Den utveckling som sker i samhället vad gäller digitalisering innebär nya krav på kompetenser, inte minst för lärare.  Att möta denna komplexitet och på ett meningsfullt sätt bädda för den digitala tekniken i klassrummet kräver andra tankesätt i form av en systematisk och kritisk förståelse för undervisningssituationen. Detta är vad GNU-projektet handlat om.

Om projektet

Gränsöverskridande undervisning i nordiska skolor, GNU, var ett treårigt EU-finansierat projekt där lärare och elever från 13 grundskolor i 7 kommuner och forskare från fyra högskolor i Danmark, Norge och Sverige har bedrivit skolutvecklingsarbete. Projektet har handlat om att överskrida gränser mellan danska, svenska och norska skolor. Projektet leddes av University College Sjælland.

Mer om projektet på Skolverket webbplats

Metod

De medverkande i projektet använde sig av ny teknik. Ett antal högskolor och skolelever från Öresunds-, Kattegatt- och Skagerrakregionen deltog. 18 klasser fördelade på 9 skolorundervisades med digitala hjälpmedel av en gemensam nordisk lärargrupp. Modeller utvecklades för en konkret studiegemenskap som överskrider gränserna mellan de olika nordiska skolsystemen. 

Resultat - avhandling

Sara Willermarks avhandlingsarbete (Digital didaktisk design. Att utveckla undervisning i och för en digitaliserad skola.) fångar förändringsprocesser i lärares digitalisering i undervisning över tid. Materialet kommer från GNU-projektet. Med fokus på lärares organisation och samarbete kring så kallad digital didaktisk design i matematik, svenska, samhällskunskap och historia, visar Willermarks avhandling hur lärares ämnesmässiga, pedagogiska och tekniska kunskaper används i undervisningen och leder till utveckling.

Lärarna i projektet ställdes inför en ny situation att tillsammans med pedagoger i de andra deltagande länder - med andra skolsystem och olika modersmål - planera för undervisning. Digital didaktisk design motsvarande en undervisningssekvens om tre till tio lektioner utvecklades i de nordiska lärarteamen med specifika lärandemål och en detaljerad planering över genomförande. I denna planering ingick; hur uppgiften organiseras och genomförs i den lokala kontexten eller över landsgränser; hur eleverna organiseras i varje deluppgift (individuellt, grupper eller hela klasser); hur samarbete samordnas (synkron eller asynkron kommunikation) och vilken teknisk utrustning ska användas och i vilket syfte i de olika delarna.

Avhandlingen belyser hur lärarna i GNU-projektet utvecklade tekniska, pedagogiska och ämnesmässiga perspektiv på lärande över tid.

Resultat - bok och tanketärningar

Erfarenheter från GNU-projektet visar att det kostar för mycket kraft och riskerar ta för mycket tid om den didaktiska medvetenheten och förståelsen för omgivande ramvillkoren inte hamnar på plats. Det är avgörande att känna till förutsättningar och restriktioner på den aktuella skolan. De kan vara kopplade till vilka rättigheter man har att ladda ner viss mjukvara, vilka digitala resurser man kan och får använda, vilka rättigheter man har att vistas på nätet och vilken bredbandskapacitet som erbjuds.

Boken Kollaborativ undervisning i digital skolmiljö  av forskarna Sylvana Sofkova Hashemi och Maria Spante är avsedd att ge stöd för planering, genomförande och utvärdering av undervisning med teknik. Ramverket som beskrivs i boken lyfter de didaktiska aspekterna på undervisning genom att kombinera innehåll och mål i ämnet (VAD & VARFÖR) med pedagogiska strategier (HUR) och teknikanvändning (NÄR & VAR) i en så kallad tanketärning. Tanketärningen blir ett stöd i utformningen och svsrar på frågorna:

• Vilka kunskapsmål, kompetenser och mervärden ska vi arbeta med och varför? » ”Vad? ”och ”Varför?”
• Hur ska tekniken stödja undervisningen över tid och var? Vad fungerar hos oss? När ska vilka resurser användas givet det vi har tillgång till och varför? Var ska aktiviteterna ske? » ”När?” och ”Var?” 

I filmen nedan möter du Lena Dahlén, förstelärare och utvecklingsledare på Kvibergsskolan i Göteborg, en av cirka 50 lärare på de 14 skolor som provat att använda tanketärningarna som hjälp i sin undervisning.

Du möter också forskarna Maria Spante och Sylvana Sofkova Hashemi som utvecklat tanketärningarna.

 

Nyhetsartikel om projektet: 
Forskningsprojekt på Högskolan Väst vann pris