OMAR

Strategiska samverkansarenor har stor betydelse för ett lärosätes möjlighet att bedriva strukturerad och strategisk samverkan med externa parter. En strategisk samverkansarena är en strukturerad verksamhet för samverkan och samproduktion mellan ett flertal parter, inom ett definierat, och för parterna strategiskt viktigt, område. Följande egenskaper kännetecknar en strategisk samverkansarena och sammantaget särskiljer denna form av samverkan gentemot andra samverkansformer:

• Arenan är av strategisk vikt för samtliga parter och utgör ett viktigt redskap i genomförandet av strategin för respektive parts utveckling.

• Arenan verkar inom ett avgränsat område, och syftar till att parterna, genom samverkan och samproduktion med varandra, kan nå de mål som gemensamt definierats för Arenan, inom detta område.
• Arenan bidrar även till att parterna når sina egna mål, så som de definieras i parternas individuella visions-, strategi- och måldokument.
• Arenan utgör ett samarbete mellan minst två parter, men syftar till att engagera flera.
• Arenans parter bidrar med resurser (kan utgöras av in-kind finansiering eller direkt finansiering), vilket möjliggör att samverkans- och samproduktionsaktiviteter kan genomföras.
• Arenans parter deltar alla aktivt i samverkans- och samproduktionsaktiviteter, eller i ledning och utveckling av Arenan.
• Deltagande i arenan regleras i någon form av formaliserad överenskommelse mellan parterna.

Mervärde

Tidigare Vinnova-finansierade samverkansprojekt såsom CARENA och ICECAP har föreslagit värdefulla modeller och strategier för att framgångsrikt utveckla samverkansarenor. De lärdomar och erfarenheter som erhållits i dessa projekt utgör avstamp för det projekt som härmed ansöks om, kallat ”Omvärldsarenan” (OMAR). Sju av de åtta lärosäten som utgör OMARs konsortium var partners i CARENA/ICECAP, vilket innebär att kunskapen om såväl samverkansarenor som resultaten från CARENA/ICECAP är mycket god i projektkonsortiet. Dessa kunskaper tas nu med in i OMAR för att vidareutveckla koncept, arbetssätt och metoder gällande samverkansarenor utifrån ett tydligt omvärldsperspektiv. De tidigare projekten CARENA/ICECAP hade nämligen i huvudsak ett inåtriktat fokus, där lärosätets egna processer och förutsättningar för att utveckla och driva en arena var centrala. OMAR har istället ett tydligt utåtriktat fokus, där omvärldens perspektiv och roller i utvecklingen av arenan är centrala. Med ”omvärlden” avses såväl samhället i stort som de externa partners och intressenter som är en del av arenan eller som på olika sätt påverkar eller drar nytta av arenan. De lärosäten som deltar i OMAR samverkar med ett brett spektrum av partners från både privat och offentlig sektor i de respektive arenorna, där exempel inkluderar bland annat aktörer från hälso- och sjukvårdssektorn, kommuner, bilindustrin, myndigheter och textilindustrin. Dessa aktörer, och omvärlden i stort, har ett stort inflytande på arenorna och är också av avgörande betydelse för dess framgång, men kunskapen om hur de påverkar och hur externa parters perspektiv blir tydliggjorda och omhändertagna vid utveckling av samverkansarenor, är starkt begränsad.

Behovet av att utveckla kunskapen om omvärldens roll för arenor och viktiga framgångsfaktorer för utvecklingen av arenor utifrån en omvärldskontext har varit den bakomliggande drivkraften som motiverat OMAR. En ökad kunskap om omvärldens påverkan på, och involvering i, arenor har potential att stärka samverkansförmågan hos de deltagande lärosätena, och en förstärkt samverkansförmåga ger också ökade möjligheter att ta sig an större, komplexa samhällsutmaningar relaterade till exempelvis digitalisering och hållbarhet. Att framgångsrikt angripa de stora samhällsutmaningarna kräver en mycket nära samverkan mellan olika aktörer och arenor utgör en utmärkt plattform för detta.

OMAR utgår från den skiktade modell för samverkan som utvecklades och verifierades i CARENA/ICECAP och avser att validera och vidareutveckla resultat från dessa tidigare projekt. Dock skiljer sig det föreslagna projektet från dessa tidigare projekt genom att istället för att enbart fokusera på vänstersidan i modellen (dvs. på lärosätet) så som gjordes i tidigare projekt så är fokus för OMAR på modellen som helhet och även de externa partnernas perspektiv inkluderas, dvs. även högersidan i modellen inkluderas (se Figur 1). Projektet har således ett betydligt större dubbelriktat fokus i horisontell led i modellen och en betydligt högre grad av involvering av externa partners jämfört med CARENA/ICECAP.

Figur 1. Fokus för CARENA/ICECAP (till vänster) i jämförelse med fokus för föreslaget projekt (till höger).

 

Till skillnad från CARENA/ICECAP så fokuserar projektet därutöver på de senare faserna i en arenans livscykel, med tyngdpunkten förskjuten mot implementation och drift, snarare än etablering, av en arena. Denna förskjutning i fokus är naturlig i och med att samtliga i projektet deltagande lärosäten nu har inrättat och startat upp arenor och där dessa arenor också fått en väsentligt större roll i lärosätenas strategiska samverkan (detta är också synligt i många strategier för samverkan och lärosätesövergripande utvecklingsplaner(strategidokument). Genom den mognad som finns hos deltagande lärosäten vad gäller arenor har behovet av effektiva metoder och strategier för uppföljning och utvärdering av arenorna blivit mycket påtagligt, och OMAR har därför ett särskilt fokus på detta perspektiv. Såväl kvalitativa som kvantitativa aspekter inkluderas i projektets arbete med uppföljning och utvärdering, och fokus ligger på själva arenans nytta och effekter – utifrån både ett internt och externt perspektiv (notera att detta fokus skiljer sig från projektet ”UtvInd” som har fokus på lärosätesintern uppföljning av samverkan). Vikten av att återkommande kritiskt reflektera och stämma av insatser som gör i arenan dess resultat lyftes fram som en slutsats i CARENA-projektet, och vikten av att synliggöra nyttan för varje enskild part i arenan pekades i ICECAP-projektet ut som en nyckelfaktor för att få fler partners att uppleva arenan som attraktiv och engagera sig. ICECAP-projektet lyfte också fram vikten av att följa upp och utvärdera hur, och i vilken omfattning, som arenan påverkar samhället i stort. De tidigare projekten gav dock inte svar på hur uppföljning och utvärdering bäst görs utifrån ett omvärldsperspektiv, och denna frågeställning blir därför central i OMAR. 

Värt att lyfta fram med OMAR är också att projektet omfattar samverkan inom både utbildning och forskning, samt integrationen däremellan. Detta för att maximera effekten och nyttan av respektive arena. Att projektet omfattar både forskning och utbildning skiljer föreslaget projekt ytterligare från CARENA och ICECAP, vilka hade fokus på forskning respektive utbildning. Att relationen mellan utbildning-forskning-samverkan har stor betydelse för en arena och behöver vara tydlig för alla parter var också en av de huvudsakliga slutsatserna från ICECAP-projektet.

 

Sammanfattningsvis så ger projektet följande mervärden i förhållande till tidigare projekt och till befintlig kunskap, vilka bidrar till att utveckla samverkansarenor som koncept:

• Ökad kunskap om omvärldens roll för, och påverkan på, arenor.
• Ökad kunskap om viktiga framgångsfaktorer för utvecklingen av arenor utifrån en omvärldskontext.
• Ökad kunskap om de senare faserna i en arenans livscykel (implementation och drift).
• Ökad kunskap om effektiva metoder och strategier för uppföljning och utvärdering av arenor utifrån nytta och effekter både från ett internt och externt perspektiv.
• Ökad kunskap om holistiskt fokus på utbildning och forskning, samt integrationen däremellan, i arenor.