Antingen stödjer din webbläsare inte javascript, eller är javascript inaktiverat. Denna webbplats fungerar bäst om du aktiverar javascript.

Phubbing (av eng. phone och snubbing) är fenomenet att vara upptagen med sin smartphone istället för att interagera med fysiskt närvarande personer. Vi avser att utforska mobilbeteenden, med särskilt fokus på ”phubbing”, i sociala situationer i arbetslivet, och om "phubbing" har samband med social arbetsmiljö, engagemang, teameffektivitet, säkerhetsklimat och återhämtning. Mobilen lockar till multitasking, vi kan snabbt befinna oss mentalt på annan plats och i kommunikation med andra än där vi fysiskt befinner oss. Detta ger förändrade beteendemönster också i traditionellt sociala situationer. Forskningen om ”phubbing” är ung och det saknas studier i ett arbetslivskontext. I pilotintervjuer med skyddsombud i elbranschen uttrycktes farhågor att upptagenhet med mobilen bidrar till minskad social kommunikation i arbetsgruppen, försämrad kommunikation om arbetsuppgifter och arbetsmiljöfrågor, minskat engagemang, och sämre tillgång till kollegialt socialt stöd. Faktorer som i förlängningen kan ha betydelse för arbetshälsa, säkerhet, socialisation, och produktion. Projektet är delvis explorativt och kombinerar kvalitativa och kvantitativa metoder. Tre delstudier planeras; 1) kartläggning av mobilbeteenden under arbetsdagen och förekomst av policyer för mobilanvändning i ett urval av arbetsplatser inom tre branscher (elföretag, hälso- och sjukvård, administration), 2) kvalitativ intervjustudie med arbetsledare och medarbetare inom nämnda branscher om mobilbeteenden och förekomst av phubbing på arbetsplatsen, mobilbeteendens orsaker och konsekvenser, samt om det finns normer och policyer för mobilanvändning under arbetsdagen, 3) longitudinell enkätundersökning till ett slumpmässigt urval ur Sveriges arbetande befolkning, med frågor om ”phubbing” i arbetslivet och bl a socialt stöd, tillit, organisatoriskt engagemang, teameffektivitet, säkerhetsklimat, och återhämtningsbehov. Enkätundersökningen följs upp efter 6 månader vilket gör det möjligt att studera samband över tid.

Forskningsområde

  • Vård och hälsovetenskap
  • Arbetsintegrerat lärande
  • Psykologi
  • Informatik
  • Studier om ett hållbart samhälle

Forskningsmiljö / Institution

  • Arbetsintegrerat lärande
  • Institutionen för ekonomi och IT

Projektledare

  • Sara Thomée, Göteborgs universitet

Övriga projektmedverkande

Maria Spante
Docent, Högskolan Väst

Karin Allard
Doktor, Göteborgs universitet

Mattias Gunnarsson
Doktor, Göteborgs universitet

Pernilla Larsman
Doktor, Göteborgs universitet

Lars Göran Wallgren Tengberg
Docent, Göteborgs universitet

 

Forskningspartner

  • Göteborgs universitet

Forskningsfinansiär

  • Forte

Projekttid

2020 - 2022

Senast uppdaterad