Antingen stödjer din webbläsare inte javascript, eller är javascript inaktiverat. Denna webbplats fungerar bäst om du aktiverar javascript.

Kortrapport

Rapport

Bakgrund

I Trollhättan, Vänersborg och Lilla Edet har sedan en tid Barnahusets insatsmodell (BIM) använts och under 2019 kommer BIM-modellen att implementeras i hela Fyrbodal. Utbildningsinsatser kommer genomföras i under vintern 2018-19 bland personal på socialtjansten.

Barnahusets insatsmodell (BIM) syftar till att varje barn som har kontakt med Barnahuset snabbt ska erbjudas stöd. Metoden är framtagen lokalt i samverkan mellan de tre kommunerna Lilla Edet, Vänersborg och Trollhättan och utgår ifrån aktuell kunskap och redan befintliga standardiserade metoder. Barn som ingår i Barnahusets målgrupp ska via metoden erbjudas stöd redan samma dag som polisförhöret eller barnsamtal med socialtjänsten utifrån att misstanke om våldsutsatthet, har ägt rum. Även föräldrarna erbjuds stöd samma dag i syfte att stabilisera den kris som ofta uppstår i samband med att barnet berättat om sina hemförhållanden. Det är ytterst viktigt att barnet får stöd och hjälp tidigt, inte bara av professionella utan också av sina föräldrar.

I dagsläget, då misstanke om våldsutsatthet rapporteras, är det en tjänsteman vid socialtjänsten som kopplas in i syfte att utreda misstanken. Förs när utredningen är klar erbjuds hjälp och behandling. BIM-modellen innebär istället att såväl utredare från socialtjänsten samt behandlare sätts in omedelbart och arbetar parallellt. Metoden syftar till att främja ett nära samarbete mellan socialsekreterare (utredare) och behandlare, vilket ska vara tydligt för familjen redan från början. Insatsen är tänkt att erbjudas utifrån bistånd och är frivillig. Föräldrar är dock oftast i någon form av kris när de får veta att deras barn avslöjat problemen hemma, och därför föreslås inom ramen för modellen, att socialtjänsten ska hjälpa föräldrar att bli hjälpta genom att tydligt rekommendera att insatsen tas emot.

Forskningsinsats

BIM-modellens implementering erbjuder ett flertal intressanta fenomen och kontexter att studera. Dels metoden i sig, dels organisationen som möjliggöra/hindrar användningen av modeller. Dels utbildningskontexten, dels användarkontexten bestående av utförare (behandlare och utredare) och familjen (föräldrar och barn i de flesta fall). Utöver det finns det ett antal olika relationer som är intressanta att studera. Inom ramen för det här projektet föreslås utförare och familjen att studeras.

Syfte

Syftet med föreliggande undersökning är att studera utförarnas och familjernas (både barn och föräldrar) upplevelse av arbetsmetoden (BIM). Ambitionen är att fånga de möjligheter och hinder som informanterna upplever finns med modellen. Framför allt är det så kallat "good paractice" framgångsexempel, som projektet vill belysa. Undersökningen kommer inte vara utformat som en effektstudie, då vi inte kommer att ha tillgång till en kontrollgrupp och inte heller till för- eller eftermätningar. Dock kommer utförarnas upplevelser av tidigare arbetsmetoder kunna ställas mot erfarenheter av BIM-modellen.

Handout

PDF

Forskningsområde

  • Barn- och ungdomsvetenskap

Forskningsmiljö / Institution

  • Barn och unga
  • Institutionen för individ och samhälle

Övriga projektmedverkande

Kia Åsberg

Forskningsfinansiär

  • Fyrbodals kommunalförbund

Projekttid

2019 - 2021

Senast uppdaterad