Det motsägelsefulla bedömningsuppdraget. En etnografisk studie om bedömning i förskolekontext (doktorandprojekt)
Den här studien granskar förskollärares bedömningar av barnens utveckling, lek och lärande.
Det övergripande syftet är att undersöka de bedömningspraktiker som formas i förskolan i en tid när krav på dokumentation och kvalitetsredovisning är ett framträdande fenomen i samhället. Studien har genomförts som en etnografisk studie på två svenska förskolor som ligger i områden kännetecknande av olika social struktur.
Resultaten visar att det finns en ambivalens bland förskollärare när det gäller bedömning och till en tydlig fokusering av kunskap och lärande i förskolan. Ett annat resultat är att förskollärarna i sina samtal om bedömning tenderar att fokusera på bedömningarnas form snarare än dess innehåll, samt att det som skrivs fram handlar om sociala snarare än kunskapsmässiga aspekter. Vidare framgår det av studiens resultat att olika bedömningspraktiker, som en integrerad del av förskolekulturen, både visar sig och upprätthålls genom förskollärarnas handlingar.
Framförallt var det sociala förmågor och språkfärdigheter som blev föremål för förskollärarnas bedömningar. Barnens lärande beskrevs i bedömningarna huvudsakligen i generella termer, utan att knytas till specifikt kunskapsinnehåll, trots att förskollärarna betonade hur viktigt lärandet är för innehållet i förskolan. På de båda förskolorna identifierades också olika socialiserande budskap som fångas med begreppen uppförandekultur respektive förhandlingskultur. Det antyder att bedömningspraktikerna både indikerar och förstärker olika institutionellt habitus (Bourdieu, 1993) på olika förskolor. Detta kan ses som ett potentiellt hot mot utbildningens roll att gynna rättvisa och jämlikhet. Samtidigt visar studien att förskollärarna värnar förskolans särart och skyddar barnens rätt att slippa bli bedömda i förskolan.
Deltagande forskare på Högskolan Väst
Eva Johansson
Kontakt