Antingen stödjer din webbläsare inte javascript, eller är javascript inaktiverat. Denna webbplats fungerar bäst om du aktiverar javascript.

I forskningsdelen d.v.s. "Barns och ungas perspektiv på försörjningsstöd" arbetar en projektansvarig och tre socialsekreterare som handlägger försörjningsstödsärenden, samt forskningsledaren (Anette Bolin anställd på Högskolan Väst).

Med avstamp i att barnkonventionen kommer att bli inkorporerad i svensk lag och börjar gälla från 1 januari 2020 SOU 2016:19 är det viktigt att kommuner är förberedda på ökade krav på kunskap om barn och ungas vardagsvillkor. Detta som ett led i att kunna tolka lagstiftningens konsekvenser för kommunal verksamhet, i detta fall försörjningsstöd. Framförallt behövs kunskap om barn som rättighetsbärare när det gäller ekonomiska frågor. Med tanke på det läggs ett större ansvar på myndigheter att tillämpa rättigheterna i konventionen så att de får ett större genomslag vid bedömningar, ärenden och beslut som rör barn är det rimligt att anta att kunskap om barn och unga förståelse av försörjningsstöd som socialpolitisk insats i högre grad är av nytta vid verksamhetsutveckling.

Kunskap om hur barn och unga förstår fenomenet att söka försörjningsstöd i ett land som präglat av en retorik om att det finns välfärd åt alla (Harju & Thorød 2010) kan ge nya insikter om hur försörjningsstöd kan organiseras utifrån ett tydligt barnperspektiv. Ett barnperspektiv som innebär att barn och unga betraktas som rättighetsbärare, dvs. att som individ ha rätt till en skälig levnadsnivå. När det gäller specifikt enheten för arbete och kompetens i Västerviks kommun (försörjningsstöd) kan resultat från studien ge vetenskapligt stöd till fortsatt arbete i linje med barnkonventionen.

Förutom praktiska implikationer av fördjupad kunskap om barn i ekonomisk utsatthet finns även ett forskningsintresse i att utvidga kunskapsområdet kring barn och unga i ekonomisk utsatthet. Till exempel under de senaste tio åren har forskning om ekonomiskt utsatta barns vardag och hur de upplever att det är att leva under svåra ekonomiska förhållanden aktualiserats och primärt syftar många gånger sådan forskning till att undersöka hur barn och unga i familjer med låg inkomst förstår och hanterar familjens hushållsekonomiska situation.  (Bolin 2016; Fernqvist 2013; Griet et al., 2013; Harju and Thorød, 2010; Näsman, 2012; Ridge, 2011).

Till exempel visar forskning med utgångspunkt i barns och ungas perspektiv att barn i familjer med ekonomiskt svåra förhållanden erfarenhet är att de skäms och känner ett socialt utanförskap (Fernqvist 2013; Näsman, 2012; Ridge, 2011). Även barns och ungas boendemiljö har börjat uppmärksammas i relation till familjers utsatta ekonomiska situation (Barnombudet 2018; Rädda Barnen 2017). Trångboddhet och risker för hemlöshet lyfts fram.

Det finns också relativt omfattande forskning som visar att barns hälsa och skolgång kan påverkas negativt av att leva långvarigt i ekonomisk utsatthet (Fernqvist, 2013; Harju, 2008). Med andra ord finns det omfattande forskning som visar på barns och ungas ekonomiska och sociala utsatthet och dess negativa konsekvenser. Samtidigt finns det också forskning om barn i ekonomiskt utsatta situationer som visar att barn och unga är aktiva aktörer och försöker påverka sin situation till det bättre (Redmond, 2009). Till exempel menar Redmon (2009) att barn och unga strategiskt omformulera sin livssituation i positiv anda för att göra det ”bättre” trots att de lever i ekonomisk utsatthet.  

Mot bakgrund av barns och ungas aktiva aktörskap är det intressant att vidare undersöka hur barn och unga i familjer som uppbär försörjningsstöd förstår “talet” om försörjningsstöd som en socialpolitisk insats. Kunskap om barns och ungas förståelse av försörjningsstöd som socialpolitisk insats kan synliggöra barns och ungas egna resurser och kapacitet att själva vara aktörer och rättighetsbärare i sina liv.

Syfte

Studien "Barn och ungas perspektiv på försörjningsstöd" syftar till att utifrån barns och ungas, i familjer som har sin inkomst genom försörjningsstöd, egna röster och erfarenheter undersöka förståelsen av försörjningsstöd som en socialpolitisk insats.

De frågeställningar som finns är:
● På vilket sätt beskriver barn och unga anledningen till att deras föräldrar/förälder får försörjningsstöd?

● Hur beskriver barn och unga föräldrars/förälders och andra signifikanta vuxna så som vuxna i socialt nätverk (släkt etc.) lärare, socialarbetare etc. förklaringar (“talet om”) om hur försörjningsstöd är organiserat?

● Vilken betydelse ger barn och unga “talet om” försörjningsstöd och dess organisering, utifrån vad som uppfattas från de vuxna omkring dem? 

Forskningsområde

Barn- och ungdomsvetenskap Utveckling, familj och livsvillkor

Forskningsmiljö / Institution

Barn- och ungdomsvetenskap, BUV Institutionen för individ och samhälle

Medverkande Högskolan Väst

Anette Bolin

Forskningspartner

Campus Västervik

Forskningsfinansiär

Campus Västervik

Projekttid

2018 - 2020

Kontakt


Senast uppdaterad av Claudia Preisig