Forskningsprojekt

Programmet syftar till att utveckla en systematisk forskningsansats för barns (0-18 år) psykiska hälsa genom att undersöka styrning, åtgärder och deras effekter på lokal nivå. Programmet omfattar fyra övergripande frågeställningar indelat i fem arbetspaket (AP).

Projekt syftar till att undersöka såväl organisatoriska som professionellas förutsättningar att använda befintliga kommunikationsstödjande metoder och material som kan stärka barns delaktighet i LSS-utredningar.

Generativ AI blir allt vanligare i undervisningen och väcker nya didaktiska frågor. Projektet undersöker hur lärare och elever använder och förstår GenAI i undervisningen för att öka transparensen och stärka lärares möjligheter att använda AI som ett didaktiskt verktyg.

Projektet syftar till att utforska de individuella biografiska erfarenheterna hos kvinnliga immigrerade studenter inom högre utbildning och de (ofta kritiska) vändpunkterna på kvinnornas vägar till examen.

I takt med att arbetslivets utmaningar förändras, behöver vi skifta fokus från att enbart hantera sjukdom och ohälsa till att förstå och stärka friskfaktorer i arbetslivet. Detta projekt undersöker hur positiva faktorer som flourishing, hälsofrämjande ledarskap, salutogenes, rättvisa och arbetsklimat påverkar både sjuknärvaro och sjukskrivning. Genom att fördjupa oss i dessa samband kan vi skapa mer hållbara arbetsmiljöer där medarbetare trivs och presterar långsiktigt.

Forskningsprojektet Tillsammans för barn och ungas framtid i Dalsland följer hur ett större implementeringsprojekt om tidiga insatser för barn och unga genomförs i fem kommuner i Dalsland.

Syftet med projektet är att producera en Vägledning för praktiskt stöd och transnationellt föräldraskap i förebyggande socialt arbete som riktar sig till familjer i så kallad temporaritet.

Projektet syftar till att reda ut de kortsiktiga och långsiktiga sambanden mellan psykiska problem i mitten av ungdomar och spelande, och att erbjuda förståelse för de centrala mekanismer som spelar en roll för dessa samband.

Detta projekt undersöker utvecklingen och förändringen av hälsans bestämningsfaktorer på skolnivå och deras samband till senare sysselsättning, inkomst och hälsa i ett representativt urval av svenska ungdomar.

Detta forskningsprojekt är ett doktorandprojekt vars syfte är att undersöka de utmaningar och barriärer som finns för organisatoriskt hållbarhetsarbete och att identifiera och beskriva best practice inom området.

I det här projektet vill vi undersöka upplevelser av att vara inkluderad respektive exkluderad på högskolan.

Användningen av sociala medier är något som ungdomar i stort sett ägnar sig åt varje dag och att ungdomar mellan 17–18 år i Sverige använder skärm upp till sju timmar per dag, då är inte tiden som de använder skärmen i skolan inkluderad. Sociala medier syftar till de olika plattformar där man kan kommunicera både verbalt och visuellt med andra.

Hur främjar förskolan yngre barns lek och hantering av böcker, och vilka känslor uppmuntras eller begränsas i bokliga sammanhang? I det här forskningsprojektet undersöks hur yngre barns fysiska kontakt med böcker, samt yngre barns vistelse i bokinredda rum, omtalas och värderas i förskolans verksamhet

Forskningsprojektet syftar till att utforska utmaningar för språklig rättvisa i nordiska välfärdsinstitutioner i ett sammanhang av global migration.

Medborgar- och demokratifostran för vuxna nyanlända migranter? – En policy-etnografisk studie av samhällsorientering i tre storstadskommuner

Syftet med nätverket är att utgöra ett forum för forskare från olika ämnesområden för identifiering av problemställningar, kunskapsläge och behov av teoriutveckling om välfärdssamhällets samverkansutmaningar.

I nära samarbete med en fristående förskolekoncern samverkar forskare, rektorer och förskollärare i projektet med fokus på hur pedagoger kan utveckla en trygg och medveten ledarroll som en del av förskolans systematiska kvalitetsarbete.

Syftet med projektet är att utforska hur självupplevda framsteg kan påverka uthållighet och engagemang i språkinlärningen.

I fokus för denna studie är ett samverkansprojekt mellan polis och socialtjänst som går under namnet Rätt kurva. Målsättningen med Rätt kurva är att förhindra att barn involveras i så kallad ”gängkriminalitet”.

Projektet syftar till att belysa de kortsiktiga och långsiktiga processerna mellan ungas dataspel och psykiska ohälsa, samt att öka förståelse kring de centrala mekanismerna som kan spela roll för dessa samband.

Projektets syfte är att utforska faktorer av betydelse för implementering av systematisk uppföljning inom socialtjänsten genom arbetet med den evidensbaserade modellen Family Check-up (FCU), med dess implementeringsramverk med tillhörande register för systematiskt informationsstöd. En utforskande, stegvis mixad metod ansats att tillämpas.

Syftet med projektet är att förstå och förklara förutsättningarna och konsekvenserna av samarbete för säkerhet i svenska kommuner.

Syftet med TEAM är att sammanföra discipliner i en transdisciplinär ansats och undersöka hur språkliga, kognitiva, neurologiska och sociala aspekter samverkar i språkinlärning och flerspråkighet istället för att studera dem en och en, och hur de samverkar både på individnivå och i social interaktion.

Testbaserat lärande har visat sig effektivt i kontrollerade studier, men är mindre utforskat i verkliga klassrum.

Projektet utforskar tillsammans med lärare hur skönlitteratur, visuella medier och teater kan utveckla undervisning om kontroversiella frågor på ett inkluderande, forskningsbaserat och praktiskt användbart sätt.

Mitt forskningsintresse ligger inom ramen för barn och unga med speciellt fokus på unga med intellektuell funktionsnedsättning och deras identitetsuttryck på internet.