Betygens jämförbarhet, prognosförmåga och effekter på lärande

Projektet kommer att genomföras som tre delprojekt, vilka vart och ett relaterar till ett av de specifika målen. Forskningen kommer att baseras på de longitudinella data som finns inom ”The Gothenburg Educational longitudinal Databas” (GOLD) och genomföras med hjälp av statistiska analysmetoder.

Betygens uttalade funktioner är att motivera den enskilda eleven i sitt lärande, att ge information om elevernas kunskaper och färdigheter i diagnostiskt och kontrollerande syfte, samt att användas vid urval till nästa steg i skolsystemet. I många viktiga avseenden är dock kunskapen begränsad om hur väl, och på vilka sätt, dessa funktioner uppfylls. Betyg har också flera icke uttalade funktioner och effekter, om vilka kunskaperna också är begränsade. Detta torde vara en av anledningarna till att diskussioner kring betygsystemets utformning i stor utsträckning tar utgångspunkt i ideologiskt grundade föreställningar, och endast i begränsad utsträckning är baserade på forskning. Framsteg har dock gjorts i flera avseenden, som bland annat vilka faktorer som påverkar lärarnas betygssättning och betygens prognosförmåga, men både dessa och andra frågeställningar inom området behöver undersökas ytterligare.

Genom att betygen används för urval till och ger behörighet för utbildningar är de av avgörande betydelse för den enskilda eleven, men också ur systemperspektiv. Detta är en förklaring till varför frågor om betygens jämförbarhet mellan skolor, lärare och tidpunkter är i fokus. En annan förklaring är att det målrelaterade betygssystem som introducerades vid mitten 1990-talet inte i samma utsträckning erbjuder hjälpmedel för en likvärdig betygssättning som det normrelaterade betygssystemet. Det finns också en stor mängd anekdotisk evidens som anger att de målrelaterade betygen inte låter sig jämföras på grund av bristande samsyn på hur målen och kriterierna ska fastställas, liksom att tillämpningen varierar högst avsevärt mellan lärare och skolor.

Tidigare forskning visar att betyg från föregående stadium är det instrument som har högst validitet vid prognos av studieframgång, och att detta också gäller målrelaterade betyg. En hypotes som kan förklara detta är att betygen representerar både kognitiva och icke-kognitiva aspekter, dvs. både förvärvade kunskaper och färdigheter och andra aspekter som exempelvis elevens generella intresse för skolarbete, trivsel i skolan, skolanpassning och föräldrarnas visade engagemang i skolarbetet. Den flerdimesionella modell över vad betygen representerar, som nyligen har utvecklats och med framgång testats, erbjuder möjligheter att undersöka den relativa betydelsen av förvärvade kunskaper och färdigheter å ena sidan och icke-kognitiva aspekter å den andra sidan för prognos av en rad olika kriterier, som exempelvis senare studieframgång, men också andra utfall som framgång i arbetslivet. Detta är av stort teoretiskt intresse eftersom aktuell forskning indikerar att icke-kognitiva färdigheter har stor förklaringskraft för många utfall.

Frågor kring yttre belöning och betyg och dess påverkan på elevernas resultat i skolan har varit en kontroversiell fråga alltsedan början av 1970-talet, och forskningen inom området visar på divergerande resultat i flera avseenden. Vilka de faktiska effekterna av betyg är på elevernas lärande är långtifrån klarlagt. Även om betygsförväntningar kan ha betydelse för elevernas ansträngningar i positiv riktning, är det också rimligt att tro att tidigare erhållna betyg kan påverka fortsatt lärande och motivation även i en negativ riktning. Goda betyg kan förväntas ge positiva effekter, medan en bakgrund av mindre goda betyg torde kunna ge negativa effekter på ansträngning och motivation. Frågan bör därför studeras på ett differentierat sätt då det finns anledning att tro att effekterna varierar över betygsskalan, men också beroende på omfattningen av icke-kognitiva faktorers inverkan på betygssättningen. Dessutom kan mönstret se olika ut för olika grupper av elever med avseende på kön och familjebakgrund, och det är också rimligt att den ålder då eleverna får betyg påverkar effekterna.