Antingen stödjer din webbläsare inte javascript, eller är javascript inaktiverat. Denna webbplats fungerar bäst om du aktiverar javascript.

Forskarna undersöker också hur man bäst inför spelet i undervisningen.

I Rutiga Familjen används inte siffror och inte symboler för de fyra räknesätten, utan matematiska begrepp och operationer åskådliggörs på ett mycket mer direkt begripligt sätt. Ental visas som röda rutor, tiotal som oranga och hundratal som gula rutor. När man spelar kan man se hur tio röda rutor packas ihop och blir en orange. Målet för två barn som spelar kan till exempel vara att de ska packa ihop så många rutor som möjligt. Det viktiga är att de får en mycket bättre grundläggande förståelse för vad siffrorna står för i ett tal som till exempel 222. Här har vi tre tvåor, men de betyder helt olika saker och det är inte alls självklart för en nybörjare.

Enligt samma princip åskådliggörs räknesätten. Addition är att lägga till rutor, multiplikation är att lägga till ett visst antal rutor ett visst antal gånger och så vidare. Spelet åskådliggör också på samma tydliga sätt positiva och negativa tal. De visas som röda respektive blå rutor.

Två barn kan spela tillsammans och de kommer då spontant att prata om vad de gör och förklara saker för varandra. Det här ger viktiga effekter på inlärningen. När man ska förklara tvingas man tänka efter. Ett barn kan också spela mot en agent, det vill säga mot datorn. I en vidareutvecklad variant av spelet är agenten konstruerad så att barnet kan lära den spelets principer.

Den grundläggande idén med spelet är att det ska ta tillvara och utveckla barns naturliga förståelse av matematik och att barnen ska ha roligt när de tränar matte. Det som är roligt är oftast mycket lättare att förstå. Spelet uppmuntrar barnens upptäckarglädje genom att de kan pröva sig fram. Vad händer om jag gör så här eller så här? Alla grundläggande matematiska lagar är inbyggda i systemet, vilket gör att det går att experimentera utan att man lär sig saker som är fel.

Traditionellt har matteundervisning oftast gått ut på att barn ska använda räknesätten och göra uträkningar på vissa bestämda sätt som de inte själva har inflytande över. Det blir ett mekaniskt räknande och andra avgör hela tiden om det är rätt eller fel. Risken med den traditionella matteundervisningen är att en del barn lär sig göra uträkningar utan att riktigt förstå vad de gör. De klarar sig med ett slags imiterande, men förr eller senare får dessa barn problem med att komma vidare.

I det nu pågående projektet samlar forskarna in data om barn i svenska och amerikanska skolor som får använda Rutiga Familjen. Hur påverkar spelet deras motivation, deras inlärning och deras attityder till matematik? Forskarna studerar också hur lärarna tar till sig det nya och väldigt annorlunda sättet att lära ut matematik. Modellerna för införandet ser olika ut på olika orter som är med i studien och forskarna jämför dessa modeller med varandra.

Mer om Rutiga familjen

Forskningsområde

  • Informatik

Forskningsmiljö / Institution

  • Arbetsintegrerat lärande
  • Institutionen för ekonomi och IT

Projektledare

Medverkande Högskolan Väst

Övriga projektmedverkande

Patrik Lundström (tidigare Högskolan Väst)
Daniel Schwartz, Stanford University, USA
Agneta Gulz, Lunds universitet

Samarbetspartners:
Skolor i Uddevalla, Lund och Stanford

Projekttid

2006 - 2012

Senast uppdaterad