Vad mäter betygen och hur motiverande är de?

Databasen GOLD, Gothenburg Educational Longitudinal Database, innehåller information om alla individer födda i Sverige 1972-1992, cirka två miljoner personer. Bland annat finns uppgifter om skolgång och betyg från grundskola och gymnasium. Det finns också information om högskolestudier och hur man har lyckats med dem. Vidare finns för vissa årskullar stickprovsdata (samlade inom UGU-projektet) som grundar sig på enkäter, kunskapsprover och begåvningstest. I enkäterna har eleverna fått svara på frågor om självuppfattning, intresse för studier, inställning till skolan, fritidsintressen, motivation och framtidsplaner. För en del årskullar finns också information som samlats in från lärare och föräldrar.
Med hjälp av GOLD ska forskarna i det här projektet undersöka hur jämförbara betygen är över tid och mellan olika skolor. Om man finner att betygssättningen varierar mycket till exempel mellan olika skolor kan man försöka hitta faktorer som förklarar skillnaderna.

En annan delstudie handlar om olika betygsfaktorers inverkan på betygens prognosförmåga, det vill säga deras förmåga att förutsäga studieframgång i nästa steg i utbildningssystemet. I ett tidigare projekt utvecklades en modell som visar att betygen inte bara ger uttryck för elevernas kunskaper och färdigheter, utan att de också är påverkade av andra faktorer, till exempel visat intresse för skolarbete och föräldrars engagemang i skolarbetet. Den här typen av faktorer skulle kunna förklara en del av betygens goda prognosförmåga. Forskarna ska också studera vilka effekter betygen har på elevers motivation och lärande. Här kan man tänka sig att det till exempel finns stora skillnader mellan dem som tidigare har fått höga betyg och dem som fått låga. Höga betyg kan antas vara mer motiverande än låga.