Antingen stödjer din webbläsare inte javascript, eller är javascript inaktiverat. Denna webbplats fungerar bäst om du aktiverar javascript.

Magister- och Masterutbildning

Sedan 2013 kan man läsa en magister-masterutbildning inom arbetsintegrerat lärande för verksamhetsutveckling.

Samhället förändras i allt snabbare takt och det innebär att kontinuerligt lärande i och för arbetslivet blir allt viktigare. Det ställer krav på både kunskap och förmåga att utveckla och tillvarata det livslånga lärandet, och på teorier som kan fånga in och sätta ord på föränderliga villkor för lärande och kunskapsutveckling. Arbetsintegrerat lärande (AIL) - som är Högskolan Västs profil - handlar om hur lärande, kunskap, arbete och professionella sammanhang kan förstås, hanteras och utvecklas tillsammans. AIL är ett sätt att förstå och förhålla sig till förändringar, men det är också en strategi för att delta i verksamhets- och samhällsutveckling.

Tre olika huvudområden

Det helt unika magisterprogrammet Arbetsintegrerat lärande för verksamhetsutveckling 60 hp har tre olika huvudområden med inriktning mot arbetsintegrerat lärande: Pedagogik, Socialt arbete och Vårdvetenskap. Med start från hösten 2015 finns nu också huvudområdena Hälsopromotion och Sociologi. De fem huvudområdena har olika fokus, traditioner och tillämpningsområden, men är samtidigt överlappande i varierande grad.

Utbildningen ger en bred bas genom kurser och seminarier som är gemensamma för samtliga huvudområden. Fördjupningen i det egna huvudområdet sker genom de övergripande kurserna då kunskaper från de olika huvudområdena möts och tillför nya dimensioner till det egna området – och dels genom de huvudområdesspecifika kurserna.

Arbetsintegrerat lärande - AIL

Programmet bygger på en utbildningsfilosofi som grundas på ett erfarenhetsbaserat lärande. Vi arbetar aktivt med ett kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan studenter och lärare, samt mellan akademi och arbetsliv. En väsentlig del av utbytet består i att alla studerande ska ha en referensorganisation som de bl.a. kan hämta material och egna arbetslivsnära erfarenheter ifrån.
Du hittar alla magisterprogrammen under rubriken Program, avancerad nivå under högskolans programutbud.

Forskarutbildning inom arbetsintegrerat lärande

Sedan 2012 kan man På Högskolan antas till en forskarutbildning och examineras som doktor inom forskningsområdet arbetsintegrerat lärande, AIL. Doktorander i arbetsintegrerat lärande blir medlemmar av forskargruppen LINA, Lärande i och för det nya arbetslivet. Doktoranderna är antagna till en forskarutbildning i informatik med inriktning mot AIL eller pedagogik med inriktning mot AIL.

Informatik med inriktning mot AIL

Ämnet informatik är i sig ett exempel på en utveckling av ett nytt kunskapsområde som har uppstått till följd av en ökad digital teknologisering i samhället. I takt med att informationssystem blivit en allt mer betydande del av arbetslivet har utrymmet för samhälls- och beteendevetenskapliga frågor ökat inom informatiken. Således har också användningen av informationssystem blivit ett centralt tema, och informatikforskningen är idag inriktad mot såväl analys som design av informationssystem och digitala verktyg och produkter. Internets påverkan på samtiden har ytterligare bidragit till att vidga informatikämnet till att omfatta även frågor kopplade till hur IT påverkar människor utanför arbetslivet. Vardagslivet, fritiden, skolan och även ålderdomen har med tiden inkluderats som teman för informatikforskningen.

Även om informatikämnet har genomgått en kraftig tillväxt och förändring de senaste decennierna, så har frågor kring kunskap, lärande och kommunikation varit centrala sedan lång tid tillbaka. Kunskapsfokus för informatik med inriktning mot AIL ligger dels på hur IT kan designas och användas som verktyg för ett arbetsintegrerat lärande, dels på de kunskapskrav och lärprocesser som är kopplade till införande av ny IT i en arbetspraktik.

Det arbetsintegrerade lärandet kan ses som situationellt såväl som kontextuellt. Ur ett informatikperspektiv blir det då intressant att problematisera hur informationsteknologi och informationssystem påverkar och påverkas av de relationer som uppstår mellan människor, mellan praxisgemenskaper och mellan olika situationer i det arbetsintegrerade lärandet.

Pedagogik med inriktning mot AIL

En central utgångspunkt för pedagogikforskningen är lärandets villkor och processer. Över tid har perspektiven på lärande vidgats från ett individcentrerat intressefokus, till att allt mer omfatta också de sociala och kulturella sammanhang där lärandet sker. Då lärandets sociala kontexter fokuseras ökar möjligheterna att särskilt studera arbete, arbetets organisering och vuxnas lärande. Lärande kan här förstås som en interaktionsprocess snarare än som enbart informationsöverföring. Här har pedagogiken bidragit till förståelse av hur tidigare kunskaper och erfarenheter utgör väsentliga resurser i lärandesammanhang.

Ämnet har tydlig arbetslivskoppling, men förutom att studera socialisation och lärprocesser i arbete, innefattar det också motsvarande processer i den utbildning som har anknytning till arbetslivet. Det sista inkluderar inte minst ett särskilt intresse för den högre utbildningens professions- och yrkesutbildningar samt de högskoleutbildningar som är inriktade mot arbete i avgränsade verksamhetsfält.

Forskningen kan också syfta till att utveckla undervisning och påverka arbetets och arbetsorganisationers förändring så att lärande underlättas. Det kan gälla studier av förändrade kvalifikationskrav eller kompetensutveckling, arbetslivsförberedande lärande i ungdomsskolan och i den högre utbildningen samt olika former av vuxenutbildning, eller studier av och arbete för utveckling av lärande i arbetsorganisationer. Forskningen inom ämnet är såväl problemavtäckande som problemlösande och utvecklingsbaserad.

För mer kontakt: Martin Gellerstedt (Informatik), Inga Wernersson (Pedagogik), se nedan.

 

Kontakt


Senast uppdaterad