Barns delaktighet i utredningssamtal om stödinsatser enligt LSS

Bakgrund

När det handlar om att låta barn och ungdomar komma till tals under utredningsprocessen LSS har handläggaren en central roll och det är viktigt att anpassa arbetsmetoderna utifrån den enskilda ungas resurser och begränsningar. I samband med att barnkonventionen blev lag i Sverige 2020 har det pågått förberedande arbeten runt Sveriges kommuner i syfte att öka möjligheten för barn och ungdomar att bli hörda, vilket också gäller i möten med LSS-handläggaren (Sveriges regering 2019). Många barn använder, eller skulle kunna dra nytta av, Alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) och digital teknik för att kunna förstå och själva berätta om önskemål och behov under ett möte med LSS-handläggare. Det är dock orimligt att en handläggare ska ha kunskap om specifikt det kommunikationssätt som varje enskilt barn använder. Mer generella men effektiva metoder, analoga eller digitala, måste därför identifieras för att förbättra barns möjligheter att delta i möten med LSS-handläggare och hur ökad delaktighet för barnet kan göras möjligt. Det finns också ett behov av djupare kunskap om barnets och föräldrarnas perspektiv med avseende på deras erfarenheter och preferenser kring barns delaktighet under utredningsprocessen.

Syfte och frågeställningar

Det övergripande syftet med studien är att undersöka, både från de professionella, barnens och deras föräldrars perspektiv, hur ökad delaktighet kan möjliggöras för barn under utredningsprocessen i samband med ansökan enligt LSS. Baserat på Shier’s (2010) delaktighetsmodell kommer följande frågeställningar att vara vägledande:

• Vilka utmaningar och möjligheter beskriver LSS-handläggare och vilken handlingsberedskap har de för att barn ska kunna uttrycka sina åsikter och förstå utredningsprocessen?
• Vad kännetecknar attityder, kunskap, metoder och handlingsutrymme hos LSS-handläggare när det gäller alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) samt digital teknik under utredningsprocessen?
• Hur upplever barn och deras föräldrar mötet med LSS-handläggare när det gäller barnets delaktighet under utredningsprocessen?
• Hur beskriver LSS-handläggare respektive barn och deras föräldrar möjligheter och hinder vid användning av AKK och digital teknik under utredningsprocessen?

Projektet har en kvalitativ ansats där det inledningsvis genomförs en delstudie (1) som består av fokusgruppsintervjuer med LSS-handläggare (n=17) om deras attityder till och kunskap om att använda AKK och digital teknik i utredningssamtal med barn som har en funktionsnedsättning. Därefter följer en delstudie (2) som består av intervjuer med barn (n=8) och deras föräldrar (n=8) som ansökt om insats enligt LSS. Den avslutande delstudien (3) innefattar uppföljande individuella intervjuer med LSS-handläggare (n=10). Det empiriska materialet i delstudierna har samlats in mellan hösten 2021 och hösten 2022. I den andra delstudien har intervjuer med barn genomförts med hjälp av metoden Samtalsmatta ('Talking Mats'), och där forskarna genomgått utbildning i metoden i samarbete med Kommunikations- och dataresurscenter (DART) i Göteborg. Projektet samverkar även med Fyrbodals kommunalförbund vid bland annat rekrytering av referensgrupper och informanter till delstudierna.

Björquist, E., Persson, S. & Molin, M. (2024). ‘There is a fear of not being SUPER knowledgeable’ – Social workers striving to enhance children’s participation in the assessment process for disability support. European Journal of Social Work. (Published online 2024-01-04). https://doi.org/10.1080/13691457.2023.2297147 

Molin, M., Björquist, E. & Persson, S. (kommande). Det komplexa relationsskapandet - LSS-handläggares erfarenheter av att främja barns delaktighet i utredningssamtal. I M. Broström & B. Helsing (reds). Den relationella praktiken – Inom socialpedagogik och socialt arbete. Forskningsantologi vid Högskolan Väst.

Björquist, E. & Persson, S. (2021). ”Förberedelsen är väl grundbulten liksom.” Att möjliggöra delaktighet i utredningsprocessen. Rapport i korthet från Barn- och ungdomsvetenskapliga forskningsmiljön, Högskolan Väst.

Ytterligare en artikel, som behandlar barns och föräldrars perspektiv på delaktighet i utredningsprocessen, är inskickad till vetenskaplig tidskrift. Under 2024 kommer även en populärvetenskaplig kortrapport från projektet att tillhandahållas.

Molin, M., Björquist, E, & Persson, S. (2023). Barns delaktighet i LSS-utredningar - Möjligheter och hinder. Muntlig presentation vid Kommunikationskarnevalen den 25 okt, 2023. (länk)

Björquist, E., Molin, M. & Persson, S. (2023). Barns delaktighet i utredningar om stödinsatser enligt LSS. Öppen forskningspresentation/hybridseminarium vid Högskolan Väst den 13 nov, 2023 med särskild inbjudan till LSS-handläggare inom Fyrbodals område.

Björquist, E, Molin, M. & Persson, S. (2023). Children’s participation in the process of assessing the need for support according to the Swedish Disability Act. Muntlig presentation av paper vid Nordic Network on Disability Research (NNDR) 16th Research Conference, May 10-12, 2023, Reykjavik, Island

Persson, S. (2023). Agenda 2030 and differently abled children’s participation in LSS-investigations/Talking mats. Sustainable Development & Human Well-being: A Social Work Perspective. Bishop Heber College, Tiruchirappali, India. February 10th, 2023

Persson, S. (2023). Research results show that…. - and then? How to use the results of research on children's participation in LSS investigations. XLVI, 46th Indian Social Science Congress. Bharathidasan University, Tiruchirappali, India. January 28th, 2023.