Antingen stödjer din webbläsare inte javascript, eller är javascript inaktiverat. Denna webbplats fungerar bäst om du aktiverar javascript.

En sjuksköterska ska efter sin utbildning kunna granska sina egna och andras värderingar och identifiera när de står i vägen för att ge patienter god vård. Sjuksköterskan ska också känna till innebörden av att ge jämlik vård och hur hen kan arbeta för ökad jämlikhet. Därför inleddes hösten 2014 en satsning på normmedvetenhet som profilområde i sjuksköterskeutbildningen

Vad är en norm?

En norm kan beskrivas som en värdering, föreställning eller ett ideal som gör åtskillnad mellan det som är "bra" respektive "dåligt". Ofta används benämningen norm även på det som är vanligt, det vill säga det statistiska genomsnittet i en grupp. Men en norm beskriver inte det vanliga, utan det normativa, det vill säga det önskvärda. Normer är nödvändiga i alla sociala system, men de är också mer eller mindre exkluderade och inkluderade. I vården finns förstås samma föreställningssystem som i övriga samhället

Varför behövs satsningen?

Vården i Sverige ges idag inte på lika villkor till alla människor, trots att den enligt lagstiftning och vårdetik borde det. Detta vet vi genom den forskning och de utredningar som gjorts, Vi vet också att mycket av särbehandlingen grundas på det som sker i vårdmötet, när patient och vårdare interagerar. Varje människa ska dock kunna lita på att faktorer som kön, sexualitet, etnicitet eller socioekonomi inte påverkar den vård som ges. För att det ska vara möjligt krävs ett normmedvetet förhållningssätt av vårdpersonal. Det är en kompetens som behöver uppmuntras och tränas.

Kurs för lärare

Som en inledande aktivitet gavs hösten 2014 kursen Normmedvetet vårdande för alla undervisande lärare. Under våren 2016 gavs den för andra gången, denna gång öppen för samtlig personal på högskolan. Båda kurserna har haft syftet att öka deltagarnas kunskap och medvetenhet om mänskliga rättigheter, maktordningar, osynliggöranden och normativa uppfattningar i samhället och i vården. Föreläsningar har behandlat genus, klass, funktion, ålder, etnicitet och sexualitet och i en avslutande föreläsning diskuterades intersektionalitet. Det pedagogiska upplägget var i linje med AIL, arbetsintegrerat lärande, vilket innebar att deltagarna arbetade med att utveckla den egna undervisningen. Kursdeltagarna examinerades bland annat genom att de arbetade fram förslag på revideringar i sina respektive kursplaner och litteraturlistor.

Seminarier för institutionen

Det krävs förstås mer än en föreläsningsserie för att sprida och utveckla normkritisk kunskap. Efter kursens avslut har institutionen haft t fördjupande kunskapsseminarier om normkritisk pedagogik, ett förhållningssätt som kan användas för att skapa normmedvetenhet såväl bland studenter som bland lärare.

Implementering i kursplaner och litteraturlistor

Under 2015 har institutionen arbetat vidare med att implementera ett normmedvetet förhållningssätt i litteratur och kursmål för kommande läsår. De tre programråden på institutionen (socialpsykiatrisk vård, sjuksköterska på grundnivå samt sjuksköterska på avancerad nivå) utvecklar de olika utbildningarnas kursplaner. De uppdaterade dokumenten börjar implementeras våren 2017.

Vad vill vi uppnå?

Ambitionen är att alla sjuksköterskor som examineras från Högskolan Väst ska gå ut i arbetslivet med en unik kompetens: att vara medveten om att olika normer kan påverka mötet med patienter och hur dessa normer kan leda till att patienter bemöts fördomsfullt, kränkande eller felaktigt. Det innebär att ha kunskap om att normer även kan påverka relationer inom personalgruppen och att normer kan styra kunskapsanvändning i hälso- och sjukvården.

Hur följs utbildningsförändringen?

Processen beforskas av en projektgrupp bestående av seniora forskare (Elisabeth Dahlborg Lyckhage, Ina Berndtsson, Pia Bülow) samt en doktorand, Ellinor Tengelin. Läs mer om Ellinor på Forskarskolan Hälsa och Välfärd vid Jönköping University.

Kontakt och mer information


Senast uppdaterad av Eva-Lena Fast