Att bli student inom högre utbildning
24 aug 2022
Hur känns det att börja som student på en akademisk utbildning? Aktuell forskning samt lärares erfarenheter, visar att studenten är väldigt motiverad i början av sina studier men på sikt kan utmaningar så som stress och motivationsbrist påverka studietiden. Känslor kopplat till den akademiska miljön som man hamnat i kan aktiveras eller avaktiveras beroende på upplevelser, såsom glädje över att man lär sig något nytt eller frustration på grund av att ha många uppgifter att slutföra. Känslorna kan vara både positiva eller negativa som t.ex. tillfredsställelse, nöjdhet och rädsla för att misslyckas.
Hur kan vi inom akademin stötta studenterna så att de uppmuntras att skapa förståelse och kontroll över sina studierelaterade känslor under deras första tid på utbildningen? Som ju är den tid då man ser att positiva känslor och optimism korrelerar med att man klarar examinationer.
En artikel i tidskriften Högre utbildning från 2020 ”Become a university student: an emotional rollercoaster” beskriver en undersökning runt temat. Nedan listas några orosmoment för studenten samt tips och förslag utifrån den;
Studenter upplever att praktiska uppgifter runt studierna ger dem oro – därför är det viktigt att instruktioner om studieuppgifter är tydliga och att det finns tid för praktiska frågor t.ex. hur man skaffar sig kurslitteratur, anmäler sig till tentamen och kurser, med mera.
Studenter beskriver att de behöver förändra sin studieteknik och strategier för läsning när de börjar på högskolan. Att tidigt förklara att de måste lägga ner mycket egentid på instudering samt ge tips på hur man tar sig an stora mängder litteratur kan underlätta. Att uppmuntra studenter tidigt att gå kurs i studieteknik eller lägga in delar av studieteknik i första kursen/kurserna kan hjälpa. Ett exempel från artikeln är att det är bra att lägga upp mindre delmål för sitt läsande eller sin uppgift.
Studiegrupper är ett exempel på något som ökar motivationen och känslan av tillhörighet. Sådana grupper kan skapas inom programmet, via lärare eller så kan studenterna uppmuntras att skapa sådana grupper på egen hand. Att dela upplevelser och känslor med andra studenter runt sina studier har visat sig vara fördelaktigt. Det är bra att lägga in sådana moment i kurs, både i grupp och att enskilt kunna reflektera över detta.
Studenter känner sig motiverade av intressanta kurser, andra studenter, attraktiv framtid vad gäller jobb, att klara av uppgifter inom kurser och att få känna positiva känslor kopplat till sitt lärande. Det framkommer att det är viktigt att stödja studentens självförtroende så att de känner att de kan lyckas med sina studier. Forskning visar att upplevd kompetens är den starkaste faktorn för prestation. Motsatsen, att sakna självförtroende inför en uppgift är en stark orsak till prokrastinering och att i värsta fall inte sluföra sina uppgifter alls.
Stress är ett problem för många studenter, en del behöver lära sig skillnaden på positiv och negativ stress och det är bra att tipsa studenter om behovet av att ha en balans mellan studier och fritid. Det är bra att prata om att negativa känslor kopplat till studier är vanliga; att man kan känna sig dålig på att lägga upp sina studier, uppleva känslor av stress, besvikelse, skam och ångest. Att vara rädd för att misslyckas kan göra att studenten inte tar sig an uppgifter och genom att beskriva sitt sätt för hur de planerar att lägga upp strategier för sitt läsande och skrivande så kan detta undvikas.
Vill du läsa artikeln? Hitta den här:
Perander, K., Londen, M., Holm, G., & Tiihonen, S. (2020). Becoming a university student: An emotional rollercoaster. Högre Utbildning, 10(1), 1–12. https://doi.org/10.23865/hu.v10.1462