Inspiration och insikter från höstens lunchseminarier med pedagogiska doldisar

Effektiv undervisning för olika studenttyper: Strategi och design i fokus

Thomas Lundqvist från IV fokuserade på kursdesign för att möta olika studenters behov och drivkrafter. Resonemanget utgick från en distinktion mellan strategi och taktik. Strategi är det absolut viktigaste och innebär att satsa på planering – så varje moment är noga genomtänkt och kopplat till examinationen. Taktik, å andra sidan, handlar om små justeringar som görs under kursens gång för att hantera oförutsedda situationer. Dessa taktiska åtgärder liknade Thomas vid "små räddningar på ett skenande tåg", vilket understryker vikten av en god strategisk planering från början.

Thomas planerar sina kurser utifrån tanken att det finns tre huvudsakliga typer av studenter, var och en med specifika drivkrafter:

• Ämnesintresserade – motiveras av själva ämnet och söker intellektuell stimulans.

• Karriärfokuserade – strävar efter att klara kursen för att nå sina karriärmål.

• Socialt motiverade – drivs av gemenskap med gruppen.

För att skapa en kurs som tilltalar samtliga drivkrafter föreslås intressanta föreläsningar och utmanande extrauppgifter för att stimulera de ämnesintresserade. För de karriärfokuserade är explicit information om minimikrav och konstruktiv länkning, det vill säga tydliga kopplingar mellan aktiviteter och examination, extra viktigt. Slutligen kan grupparbeten, laborationer och tävlingar användas för att engagera de socialt motiverade

En viktig poäng som lyftes fram är vikten av att respektera alla studenters drivkrafter. Det ska exempelvis vara helt legitimt för en student att vara socialt motiverad eller att efterfråga minimikrav för att klara kursen. Genom att acceptera och anpassa kursdesignen efter dessa olikheter kan man skapa en mer inkluderande och effektiv lärandemiljö.

Relationer och professionella möten – nycklar till framgång i undervisningen

Marita Lundström från IoS höll en engagerande presentation om hur relationer, samarbete och professionella möten kan stärka lärandemiljön och främja studenternas utveckling. Hon lever som hon lär – och modellerade sina undervisningsknep på oss deltagare i seminariet – vi fick små uppdrag och frågor under föredragets gång som gjorde att vi lärde känna varandra lite bättre.

Marita betonade att relationen mellan lärare och student är central för studentens engagemang och att små insatser som att lära sig namn och småprata om vardagliga saker skapar en känsla av att vara sedd och uppskattad. Detta stärker studenternas närvaro i undervisningen. I gemensamma aktiviteter kan studenterna bygga engagemang, få nya perspektiv och inspireras till att lära sig mer vilket ofta resulterar både i bättre prestationer och en starkare känsla av sammanhållning i klassen.

Ett professionellt och relationsinriktat förhållningssätt i mötet med studenter är även avgörande för att skapa förtroende för läraren. Ett exempel på detta menade Marita är att studenter då känner sig trygga med att deras examinationer är rättvisa. Hon delade också konkreta verktyg för att främja kommunikation i klassrummet, såsom Talk Moves där studenterna uppmuntras att lyssna, utveckla resonemang och tänka tillsammans.

Marita avslutade med ett citat från John Dewey - ”Undervisning måste först av allt måste vara mänsklig och först därefter ”professionell”.

Språkets som verktyg för gemensamt tänkande

Kurt Wicke, pensionerad lärare från IoS, presenterade under sitt seminarium en tankeväckande mind-map baserad på sociokulturell teori. Temat var språkets roll som verktyg för gemensamt tänkande, med en central idé om högre utbildning som en transformativ upplevelse. Transformationen ska dock ske på studentens villkor, och karakteriseras av ”jag vill”, ”jag kan” och ”jag vågar”.

Vårt pedagogiska uppdrag handlar inte om att lura, övertala eller tvinga studenter att agera korrekt, utan om att skapa möjligheter för självförändring genom kollaborativ insikt. Kurts centrala fråga, ”Hur tänker du att det hänger ihop?”, syftar till att skapa utrymme för reflektion och gemensam kunskapsutveckling.

I sin lärarpraktik ser Kurt undervisningsmetoder som sociala praktiker som synliggör och problematiserar olika diskurser för studenterna. Han reflekterar över vad studenterna behöver uppleva för att kunna praktisera det som är undervisningens mål. En av hans metoder, inspirerad av problembaserat lärande (PBL), bygger på frågorna: ”Vad vet vi?”, ”Vad tror vi, ”Varför tror vi det?” samt ”Vad behöver vi veta?”. Dessa frågor hjälper studenter att reflektera över sina kunskaper, föreställningar och deras sociala kontext, vilket ökar medvetenheten om det egna kunskapssystemet. Detta främjar djupare lärande och personlig utveckling, samtidigt som det ger studenter verktyg att bli aktiva och medvetna aktörer i sin lärandeprocess.

En chans kvar!

Har du missat dessa tillfällen för pedagogisk inspiration? Ingen fara! Du har fortfarande en chans kvar. Den 9 januari presenterar Wayne Coetzee sina tankar kring undervisning av känsliga ämnen för internationella studentgrupper.

Varmt välkommen!