Antingen stödjer din webbläsare inte javascript, eller är javascript inaktiverat. Denna webbplats fungerar bäst om du aktiverar javascript.

I skenet av generativ AI och med flera nya kollegor med andra infallsvinklar, så kände de att de ville ta ett steg från den stora hemtentan som tidigare legat i slutet av kursen och hitta nya sätt att examinera. De landade i att låta studenterna examineras i form av en podcast där de behandlade kursens innehåll. En förhoppning var att studenterna skulle få en förståelse för att högskolestudier är så mycket mer än krångliga ord och salstentor.

- Det var min första kurs som jag skulle ansvara för, så det kändes såklart nervöst. Kunde man göra så här? säger Carolin.

Studenterna fick i uppgift att spela in ett avsnitt i en påhittad podcast som hette "Ordmagi i Förskolan: Språkutvecklingens Underbara Värld". En titel som lärarna formulerat med hjälp av ChatGPT. Även själva instruktionen till uppgiften formulerades med hjälp av generativ AI.

- Vi skrev in våra stödord och tankar i ChatGPT och bad den hjälpa oss att formulera uppgiften. Den gav oss inte en perfekt formulering, men den gav oss ett utkast som vi kunde jobba med, berättar Kajsa.

Studenterna delades in i grupper om tre och fick uppgiften att i sitt avsnitt ”integrera och sammanfatta olika delar av kursen genom en diskussionsbaserad podcast. Podcast-formatet ska vara lättsamt och fokusera på samtal snarare än traditionell presentation.” Sedan fick de ett antal delar som skulle ingå i avsnittet. Själva samtalsunderlaget togs fram genom att grupperna fick göra fältstudier på olika förskolor. Studien innebar att barnen fick titta på ett barnprogram och sedan intervjuades de om programmet. Detta för att studenterna skulle kunna fånga in barns språk och språkutveckling, men även för att öva på att hitta vägar att kommunicera med barn och att få barn att prata. Reflektionerna och analysen av samtalen låg sedan till grund för poddavsnittet. Carolin berättar även om ytterligare ett syfte med poddinspelningen:

- Utöver det kunskapsmässiga som de skulle tala om i podden så fanns det även ett syfte att de skulle få syn på sina egna uttryck och att öva sig på att uttrycka sig verbalt.

När alla poddavsnitt var inlämnade så började arbetet med att lyssna igenom och checka av att de fått med allt som behövdes. Här hade grupperna gjort lite olika där vissa talade mer fritt och vissa utgick från ett manus. Det glimmade dock till lite extra när studenterna släppte sina manus och talade mer fritt.

- Det var väldigt kul att höra utvecklingen i samtalen där vissa grupper var lite trevande i början för att sen tända till när de kom in på något som verkligen engagerade. Då blev det en helt annan typ av samtal, säger Carolin och berättar att det även var en bra övning i att referera verbalt:

- I ett samtal går det inte att använda sig av referenser som jag inte själv förstår. Samtalsformatet kräver ju också att vi lyssnar och förstår varandra, annars tar det stopp.

De ser även tydligt i den efterföljande kursen att begreppen landat hos studenterna på ett helt annat sätt än vad de gjort hos studenter som läst kursen tidigare.

Kajsa och Carolin nämner att det är lätt att jämföra podcastformatet med en muntlig examination, men de pekar på en del stora skillnader i både genomförandet och bedömningen. I en muntlig examination så finns ofta en anspänning och många studenter är väldigt nervösa och missar då vissa saker. Under poddinspelningen så fanns ingen lärare i samma rum som påverkade stämningen vilket ledde till att studenterna blev mer avslappnade. I själva bedömningen så fanns även möjligheten för läraren att gå tillbaka och lyssna igen om de missat saker. En farhåga som de hade innan var att det skulle vara svårt att höra skillnad på vem som talade när, men det var inget problem alls när de lyssnade igenom materialet.

Studenterna har varit mycket positiva till examinationen och de har även spridits till andra studentgrupper som nu efterfrågar denna typ av examinationer. Det har även väckts en nyfikenhet hos lärarkollegorna som börjat tänka i nya banor gällande examinationsformer.

En reflektion som de gjort i efterhand är att det hade varit intressant att låta studenterna lyssna på varandras poddavsnitt och ge feedback till varandra, något som tyvärr inte hanns med i upplägget denna gång, men det är något som de tar med sig till nästa omgång av kursen.

De ser även ett stort värde i att studenterna även får testa på och använda olika medier i sin utbildning och inte bara prata om olika sätt att arbeta med undervisning.

-  Om vi är kreativa i vår undervisning så får studenterna med sig fler medier som de kan använda när de kommer ut och arbetar. Då får de med sig hela paletten, säger Kajsa.

Kajsa och Carolin uttrycker en vilja till att göra fler examinationer på det här sättet i förskollärarprogrammet och genom det skapa ett underlag som studenterna sedan kan blicka tillbaka på när de är i slutet av sin utbildning.

- Tänk att kunna ge studenterna ett sånt material att reflektera kring. Att kunna titta på sin utveckling kunskapsmässigt, men också kopplat till gestaltning och uttryck, berättar Kajsa och avslutar med:

- Det har varit skitkul! Nästa år gör vi det igen!

Senast uppdaterad