Vi använder kakor (cookies) på vår webbplats för att den ska fungera på ett bra sätt för dig.
Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?
Antingen stödjer din webbläsare inte javascript, eller är javascript inaktiverat. Denna webbplats fungerar bäst om du aktiverar javascript.
Arbetsintegrerat lärande (AIL) är Högskolan Västs profil, men vad är det egentligen? Vilka fördelar har det för studenter? Och varför är samverkan en sådan viktig dimension? Möt vicerektor Ulrika Lundh Snis som har ett särskilt ansvar för att utveckla AIL på högskolan.
Vad betyder AIL för dig?
AIL tar sig i uttryck på många olika sätt i vår verksamhet rent praktiskt, men det viktigaste tror jag ändå är att våra studenter och vår forskning hämtar in och sprider kunskap i nära samverkan med arbetsliv och samhälle i stort. Det finns få lärosäten som så systematiskt jobbar med att integrera teoretisk och praktisk kunskap.
Det är alltså ”i:et” i AIL som är viktigt?
Ja, så kan man säga! För mig är denna integration superviktig då man kan få ganska direkta resultat genom att arbeta tillsammans såväl under utbildning som under pågående forskningsprojekt. Detta kompletterar då den traditionella akademins långsiktiga kunskapsuppbyggnad i samhället. Högskolan vill ju vara en aktiv samhällsaktör i nuet. Vi kan inte vänta på framtiden om man säger så.
Hur är relationen mellan AIL och samverkan?
Det betyder allt. Samverkan är basen i AIL. En grundläggande tanke är att kunskap skapas på flera håll i samhället, och inte bara inom akademin. Att ha AIL som profil har hjälpt oss se samverkan som en naturlig del av allt vi gör, och inte något separat och isolerat.
Med AIL blir våra studenter och våra forskningsresultat direkt relevanta och attraktiva, men det skulle aldrig kunna ske utan långtgående samverkan med våra partners ute i samhället.
Vad ger det för fördelar för studenter att studera med AIL?
Att få reflektera över sitt eget lärande genom en pedagogik som bygger på AIL ger studenterna förutsättningar att utveckla förmågor som går långt utanför de rent ämnesmässiga. Studenterna möter tidigt i sin utbildning arbetslivet genom praktiknära inslag i kurserna, de samarbetar med yrkesverksamma från branschen, brottas med riktiga problem och ges utrymme till reflektion.
Varför är det viktigt med reflektion?
Därför att det motiverar och mobiliserar våra studenter att kontinuerligt hantera sin egen kunskapsutveckling – som en process och ett förhållningssätt – och inte enbart med sikte på faktiska fackkunskaper och färdigheter. Jag tror att med AIL som en medveten strategi för sitt eget lärande kommer förbereda våra studenter till att ta en stor plats i ett kommande arbetsliv.
Hur då, menar du?
De kommer att vara vana vid att kunna hantera omställning, kompetensutveckling och förändringsrörelser inte bara för sin egen del, utan tillsammans med kommande arbetskollegor och samhället i stort. Och detta är en helt avgörande förmåga, inte minst med fokus på hållbarhet där komplexa utmaningar kräver den typen av samverkande förhållningssätt.
Vad är det som gör Högskolan Väst till Sveriges ledande AIL-högskola?
Vi var ett av de absolut första lärosätena i Sverige med att anamma det här angreppssättet. Vi får inte glömma att med denna historia har vi över väldigt lång tid utvecklat, förfinat och kultiverat detta metodologiska signum. Och till detta lägger vi också en vetenskaplig bas i AIL, som nu är ett eget utbildningsområde och ämne hos oss.
Vad är det viktigaste du vill göra för att utveckla AIL?
Oj, det finns mycket! Jag vill till exempel göra det jag kan för att få AIL att växa internationellt och integrerat i vår utbildning och i vår forskning, som ämne.