Mer om ULF
Högskolan Väst ULF modell - Aktionsforskningsinspirerade forskningscirklar som praktiknära forskning
Högskolan Väst arbetar med aktionsforskningsinspirerade forskningscirklar som praktiknära forskningsmodell. Det är en ansats där forskningen bedrivs i nära samarbete mellan forskare och lärare. Med sin praktiska och problemlösande inriktning erbjuder ansatsen dels en ökad kunskap och förståelse av den egna pedagogiska praktiken och dess förutsättningar, dels en förbättring av en konkret pedagogisk praktik under en längre tidsperiod. Syftet med Högskolan Väst praktiknära forskningsmodell är tvådelat: dels genom aktionsforskningsinspirerade forskningscirklar bedriva praktiknära forskning och lokal skolutveckling inom skola, fritidshem och förskola, dels utveckla och etablera en regional skolutvecklingsmodell som erbjuder lokal skolutveckling genom samverkan mellan huvudman och lärarutbildningen vid Högskolans Väst.
En vanlig föreställning om forskning är att den handlar om lärare. I forskningscirkeln bedrivs forskning istället tillsammans med lärarna utifrån ett deltagarorienterat synsätt.
I forskningscirkeln bedrivs forskning istället tillsammans med lärarna utifrån ett deltagarorienterat synsätt. Deltagarorienterad forskning har två syften: för det första att producera kunskap och handling som är användbar för lärare. Det andra syftet är att lärare får djupare förståelse av sin egen situation genom att konstruera sin egen kunskap. Forskningscirkeln skall vara en plats för reflektion över handling genom att erbjuda lärare tid och plats för att undersöka sin egen praktik.
Forskningscirkeln som forum för kollegialt lärande
Forskningscirkeln som arbetsform är ett sätt att organisera kollegialt lärande genom att fungera som mötesplats för pedagogiska samtal. I dessa samtal kan deltagarna lära av varandra, utbyta och prova argument och skapa gemensamma referensramar.
Kollegialt lärande betraktas här som det lärande som sker när lärare i systematiska och organiserade arbetsformer utbyter kunskaper och erfarenheter med varandra på ett sätt som bygger upp professionell yrkeskompetens och en yrkeskultur.
Forskningscirkeln som arbetsform är ett sätt att organisera kollegialt lärande genom att fungera som mötesplats för pedagogiska samtal. I dessa samtal kan deltagarna lära av varandra, utbyta och prova argument och skapa gemensamma referensramar.
Forskningscirklar och deltagande huvudmän
Genomförda forskningscirklar 2020
Uddevalla kommun: Unnerödskolan
- Två forskningscirklar i matematik (åk 1-3 och 4-6).
Projektansvariga: Marita Lundström och Lisa Dimming.
Trollhättan/Lilla Edet: Nya Skolan (friskola)
- En forskningscirkel i Ledarskap i klassrummet åk 4-6
Projektansvariga:Angelica Dahlman och Christina Halvarsson. - En forskningscirkel i Språk i förskolan
Projektansvariga: Kerstin Botö och Eva Åhlund Ask.
Tanum: Fjällbackaskolan - Rabbalshede
- En forskningscirkel i kooperativt lärande, arbetslag för F-2
Projektansvarig: Jan Gustafsson Nyckel.
Under uppstart under 2021
- Från lektionsleverantör till lektionsdesigner: Att utveckla språkmedvetenhet i den pedagogiska praktiken (Eng: From ‘deliverer’ to ‘designer’: Developing language awareness in practice)
Projektansvariga: Alastair Henry och Anna Elgemark - Project title: Preparing to implement the global perspective of the Skolverket English syllabus in teacher education and English teaching at school.
Projektansvariga: Hyeseung Jeong och Anna Elgemark - Språk och literacy i ämnesundervisning – att synliggöra och utveckla undervisningspraktiker.
Projektansvariga: Monica Egelström och Christina Halvarsson - Matematik och matematikdidaktik.
Projektansvariga: Karin Forslund Frykedal, Marita Lundström och Lisa Dimming. - SO-didaktik.
Projektansvarig: Karin Flenser - Svensk-didaktik.
Projektansvarig: Anita Varga - Att begreppsliggöra yrkeskunnande för att främja och synliggöra lärande i yrkesämnen. Projektansvarig: Helena Korp
