Joel Olofsson

Jag undervisar bl.a. på kurser i svenska som andraspråk och svenska.

Mina forskningsintressen handlar om förhållandet mellan grammatisk form och betydelse. En allmän frågeställning som jag utgår från är: hur får ord och uttryck betydelse? Ett svar är genom de konstruktioner som de används i. I min avhandling (Olofsson 2018) skriver jag om förflyttningsscener, så som Hon springer iväg till affären och Han hjortar iväg till affären. I det första fallet förstår vi att det handlar om en förflyttning i stor utsträckning tack vare verbets betydelse. Men det andra fallet är inte lika givet, eftersom de flesta språkbrukare inte har någon kunskap om verbet hjorta sen tidigare. Här behöver vi mer hjälp av den syntaktiska omgivningen, dvs. riktningsadverbet iväg och prepositionsfrasen till affären. Med ett konstruktionsgrammatiskt perspektiv kan man tänka sig att förflyttningsbetydelsen uppstår när verbet används i mönstret [VERB-ADV(iväg)-PP(till)].

Ett annat sätt att ta sig an på hur ord och uttryck får betydelse är att undersöka den kontext som de används i, dvs. hur påverkar kontexten grammatik och betydelse? Här är olika typer av idrottsspråk väldigt intressanta. Jag är särskilt intresserad av grammatiska egenheter i hockeyspråket (se artikel i Språktidningen 1/2017). Exempelvis får verbet hänga en ny betydelse i hockeysammanhang (’att göra mål’), men också nya grammatiska krav så som att objektet kan utelämnas men det utelämnade objektets obestämda artikel måste vara med (Spelaren hängde en __, jämfört med ?Spelaren hängde). Kontext och genre påverkar vilken tolkning som är rimlig att göra av ett yttrande, samt ställer vissa grammatiska krav som inte ställs när uttrycket används i allmänsvenskan.

I projektet ''''Ett svenskt konstruktikon'''' (ett projekt vid Göteborgs universitet som jag varit delaktig i) har vi tillämpat ett konstruktionsgrammatiskt perspektiv på språkundervisning. Ofta tänker man språket som en uppsättning ord som ordnas med hjälp av grammatiska regler. Detta återspeglas ofta i språkundervisningen genom att det finns glosor och det finns grammatiska regler. Istället för att göra en sådan strikt uppdelning, kan man med ett konstruktionsgrammatiskt perspektiv urskilja en stor uppsättning språkliga mönster i svenskan där både det generella och specifika ingår. Det kan dessutom vara ett lustfyllt sätt att lära sig språk, genom olika övningar där man ska leta efter mönster och försöka definiera dem.

Publikationer (i urval):

Molés-Cases, Teresa & Joel Olofsson (2024). Thinking-for-translating: Manner-of-motion in a parallel corpus of Henning Mankell’s crime novels. Onomázein Revista de lingüística filología y traducción 63.

Olofsson, Joel (2022). Co-event relations in Swedish motion constructions. I: Laura Sarde & Benjamin Fagard (red.), Neglected aspects of motion event descriptions. John Benjamins.

Olofsson, Joel & Julia Prentice (2020). För tre enorma öl sedan. Befästning av semi-schematiska konstruktioner i L2-svenska. Språk & Stil 30, 91–116.

Olofsson, Joel (2019). Frekvens som mått på produktivitet – en konstruktionsgrammatisk undersökning av förflyttningskonstruktioner i svenskan. Språk & Stil 29, 168–202.

Olofsson, Joel (2018). Förflyttning på svenska. Om syntaktisk produktivitet utifrån ett konstruktionsperspektiv. Doktorsavhandling. Göteborgs universitet. <https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/56064>

Coussé, Evie, Peter Andersson & Joel Olofsson (red.) (2018). Grammaticalization meets Construction Grammar. Amsterdam/Philadelphia: John Benjamins.

Olofsson, Joel (2017). Förhållandet mellan rörelseverb och förflyttningskonstruktioner – lexikogrammatisk associationskraft och produktivitet. Norsk lingvistisk tidsskrift 35(1), 87–107.

Olofsson, Joel (2017). Hockeyspråk – uttrycken som präglar istiden. Språktidningen, 1/2017, 37–39.

Olofsson, Joel (2016). Kontextuell påverkan på produktivitet. I Gustafsson, Anna W, Lisa Holm, Katarina Lundin, Henrik Rahm & Mechtild Tronnier (red.), Svenskans beskrivning 34. Lund: Lunds universitet.

Loenheim, Lisa, Benjamin Lyngfelt, Joel Olofsson, Julia Prentice & Sofia Tingsell (2016). Constructicography meets (second) language education. On constructions in teaching aids and the usefulness of a Swedish constructicon. I S. de Knop & G. Gilquin (red.), Applied Construction Grammar, 327–355. Berlin: De Gruyter Mouton.

Prentice, Julia, Lisa Loenheim, Benjamin Lyngfelt, Joel Olofsson & Sofia Tingsell (2016). Bortom ordklasser och satsdelar: konstruktionsgrammatik i klassrummet. I Gustafsson, Anna W, Lisa Holm, Katarina Lundin, Henrik Rahm & Mechtild Tronnier (red.), Svenskans beskrivning 34. Lund: Lunds universitet.

Olofsson, Joel (2014). Argument structure constructions and syntactic productivity – The case of Swedish motion constructions. Constructions (1-7/2014).