Antingen stödjer din webbläsare inte javascript, eller är javascript inaktiverat. Denna webbplats fungerar bäst om du aktiverar javascript.

Sabina Kapetanovic

Universitetslektor

Anställd på Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.


Forskning och aktivitet

Jag är lektor i psykologi med en doktorsexamen i välfärd och socialvetenskap. Jag disputerade vid Jönköping University inom forskningsprogrammet LoRDIA (Longitudinal Research on Development in Adolescence) som genomförs vid Hälsohögskolan i Jönköping i samarbete med Göteborgs Universitet och som rör psykisk hälsa och tonårsutveckling. Fokus för avhandlingen var att undersöka vilken betydelse som kommunikationen mellan föräldrar och tonåringar, som en del av föräldrabarnrelationen, har för utveckling av ungdomars riskbeteenden.

Mina forskningsintressen rör sociala relationer och ungdomars psykosociala utveckling. Mer specifikt handlar min forskning om föräldrabarnrelationer och ungdomars psykiska hälsa och riskbeteenden, såsom kriminalitet och alkohol och drogbruk, samt ungdomars kompisrelationer, med särskilt fokus på sexuella trakasserier bland unga.

För närvarande arbetar jag med implementering och utvärdering av föräldraskapsstödsprogrammet Trygga Föräldrar och forskning om sociala relationer och ungdomars psykiska hälsa i tider av kris (se mer under projekt).

Jag är aktiv i olika forskningsmiljöer och grupper, bland annat BUV (Barn och ungdomsvetenskapliga forskningsmiljön) vid Högskolan Väst och APEC (Addiction Psychology: Experimental and Clinical research) vid Göteborgs Universitet. Jag är också medlem i SAD (Svenska föreningen för Alkohol och Drogforskning).

Undervisning/Handledning 

Jag undervisar i bland annat personlighetspsykologi, utvecklingspsykologi och barn och ungdomspsykologi på grundnivå, samt inom barn och ungdomsvetenskapliga magisterprogrammet.

Nyckelord

Ungdomar, föräldrar, kompisar, riskbeteende, sexuella trakasserier, skola, sociala relationer, socialisering.

Projekt

Trygga föräldrar - stöd till föräldrar med utländsk bakgrund som lever i social utsatthet med tonårsbarn

Föräldrar med utländsk bakgrund som lever i utsatta områden är ofta oroliga för deras barns livsmöjligheter samtidigt som de har sämre förutsättningar för att axla rollen som föräldrar och möjliggöra bästa utvecklingspotential för deras barn. Genom tidiga insatser kan socialtjänsten hjälpa både föräldrar och deras barn till bättre utvecklingsvillkor, men dessa insatser behöver vara sociokulturellt anpassade för bästa möjliga resultat.

Som ett led i det förebyggande arbetet utvecklade socialtjänsten i Örebro kommun ett kulturellt informerat föräldraskapsstödsprogram som riktar sig till föräldrar med utländsk bakgrund som lever i områden med social utsatthet och som har oro för att deras barn (12-18 år) har eller kommer att dras till skadliga miljöer med kriminalitet och alkohol/droger. Programmet Trygga Föräldrar (TF) erbjuder kulturellt anpassat stöd till just dessa föräldrar genom att främja skyddsfaktorer hos föräldrar och stärka föräldrar i deras föräldraskap genom fokus på självtillit och föräldra-barnkommunikation.

Syftet med TF är att öka föräldrarnas självtillit, främja kommunikation mellan föräldrar och deras tonåringar och minska föräldrarnas oro genom aktiviteter som har ett tydligt fokus på empowerment och kunskap om barns utveckling. Detta multi-design projekt syftar till att testa implementeringen och effekten av TF i Örebro och andra svenska kommuner med liknande problematik genom intervjuer med föräldrar och gruppledare/chefer samt longitudinella effektmätningar av föräldrars självtillit, föräldra-barnkommunikation och oro för deras barns utveckling.

Forskningsområde

BUV

Utveckling, familj och livsvillkor

Projektledare

Sabina Kapetanovic

Medverkande Högskolan Väst

Sabina Kapetanovic

Emma Sorbring

Övriga projektmedverkande

Therese Skoog, Göteborgs Universitet

Forskningsfinansiär

FORTE (Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd)

Projekttid

2020-2023

 

Project information in English

Immigrant parents living in deprived areas often worry about their children's safety and future, at the same time as they have difficulties facilitating the best development potential for their children. Social services can help parents and their children to attain more promising developmental outcomes through focus on early preventive parenting support efforts, but these efforts need to be culturally tailored for the best possible results.

For this reason, social services in the municipality of Örebro developed a culturally sensitive parenting support program aimed at immigrant parents living in deprived areas, who are worried that their children (age 12-18) engage in or will be exposed to harmful environments. The Self-Assured Parenting Program (SAP) offers support to these parents by building on protective factors and strengthening parents in their parenting through focus on parenting competence and parent-child communication.

The purpose of SAP is to increase parents’ self-confidence and communication between parents and their teenagers as well as to reduce parents' worries through activities that have a clear focus on empowerment and knowledge of child development. This multi-design project aims to test the implementation and effect of TF in Örebro and other Swedish municipalities with similar problems through observation, interviews with parents and group leaders/managers as well as longitudinal effect measurements of parenting competence, parent-child communication and worries about their children's psychosocial development.

Projekt

COVIDung – Ungdomars psykiska (o)hälsa i tider av kris

Det aktuella projektet har som syfte att dels kartlägga ungdomars (15-19 år) upplevda psykiska (o)hälsa i relation till COVID-19 krisen, dels studera möjliga samband mellan denna upplevelse och ett antal risk- och skyddsfaktorer i ungdomens vardag.

En riskfaktor för utveckling av psykisk ohälsa kan vara en individuell egenskap, miljön man vistas i, ett socialt band eller en process som ökar sannolikheten för ett negativt utfall. En skyddsfaktor kan å andra sidan också vara individuella egenskaper eller sociala och strukturella relationer som istället ökar sannolikheten för ett positivt utfall. Beroende på hur många skyddsfaktorer som finns i relation till befintliga riskfaktorer kan utfallet vara mer positivt eller mer negativt. I tider av kris blir det därför viktigt att identifiera och stärka potentiella skyddsfaktorer för att kunna förebygga utveckling av ungdomars psykiska (o)hälsa.

Genom att samla in material rörande ungas hantering av COVID‐19 krisen, samt upplevda psykiska (o)hälsa, tankar och känslor förknippade med krisen, får vi kunskap som kan användas i olika åtgärder såväl på kort direkt relaterat till det aktuella utbrottet, som lång sikt i liknande situationer. Åtgärder kan bland annat röra aspekter av ensamhet, utsatthet, tillit och anpassning till samhällets insatser och riktlinjer.

Forskningsområde

BUV

Utveckling, familj och livsvillkor

Projektledare

Sabina Kapetanovic

Medverkande Högskolan Väst

Sevtap Gurdal

Emma Sorbring

Övriga projektmedverkande

Birgitta Ander, Jönköping University

Forskningsfinansiär

Barn och ungdomsvetenskapliga forskningsmiljön

Projekttid

Juli – December 2020

Podcast

I ett avsnitt av ForskarFredagpodden  möter jag radioprofilen Morgan Larsson - så välkommen att höra mer om min forskning, varför jag forskar och vad som driver mig. Lyssna här!

 

Publikationer


Cross-Cultural Examination of Links between Parent-Adolescent Communication and Adolescent Psychological Problems in 12 Cultural Groups.

Publicerat

Cross-Cultural Examination of Links between Parent-Adolescent Communication and Adolescent Psychological Problems in 12 Cultural Groups.

Internalizing and externalizing problems increase during adolescence. However, these problems may be mitigated by adequate parenting, including...

Does one Size Fit All? : Linking Parenting With Adolescent Substance Use and Adolescent Temperament

Publicerat

Does one Size Fit All? : Linking Parenting With Adolescent Substance Use and Adolescent Temperament

Using longitudinal Swedish data from 1,373 early‐adolescent youths, this study aims to answer the question of whether the previously established...

Structural relations between sources of parental knowledge, feelings of being overly controlled and risk behaviors in early adolescence

Publicerat

Structural relations between sources of parental knowledge, feelings of being overly controlled and risk behaviors in early adolescence

In this study, we have investigated parental knowledge and its sources, namely adolescent disclosure, parental control, and parental solicitation;...

Aspects of the Parent–Adolescent Relationship and Associations With Adolescent Risk Behaviors Over Time

Publicerat

Aspects of the Parent–Adolescent Relationship and Associations With Adolescent Risk Behaviors Over Time

Parents' actions and knowledge of adolescents' whereabouts play key roles in preventing risk behaviors in early adolescence, but what enables paren...

Differences in parents' and adolescents' reports on parental knowledge and longitudinal associations to adolescents' psychological problems

Publicerat

Differences in parents' and adolescents' reports on parental knowledge and longitudinal associations to adolescents' psychological problems

Healthy parent-adolescent relationships are central for positive adolescent development. However, parents and their adolescentchildren often percei...

Does one size fit all? : Linking parenting wirh adolescent substgance use and adolescent temperament

Publicerat

Does one size fit all? : Linking parenting wirh adolescent substgance use and adolescent temperament

Parenting strategies, such as solicitation and behavioral control, as well as adolescent voluntary disclosure of their everyday activities can be...

Mutual actions : developmental links between aspects of the parent-adolescent relationship and adolescent risk behaviors

Publicerat

Mutual actions : developmental links between aspects of the parent-adolescent relationship and adolescent risk behaviors

Adolescence is a critical time for the onset or intensification of engagement in risk behaviors, such as delinquency and alcohol use. Parents are...

Parent-Adolescent Communication and Adolescent Delinquency : Unraveling Within-Family Processes from Between-Family Differences.

Publicerat

Parent-Adolescent Communication and Adolescent Delinquency : Unraveling Within-Family Processes from Between-Family Differences.

Understanding the factors that predict adolescent delinquency is a key topic in parenting research. An open question is whether prior results...

Impact of parent-child communication and adolescent interpretation of parental monitoring efforts on risk behavior in early adolescence.

Publicerat

Impact of parent-child communication and adolescent interpretation of parental monitoring efforts on risk behavior in early adolescence.

Study investigates how interaction between parents and early adolescent boys and girls, influences different types of risk behaviour. Special focus...

Adolescents’ voices on organization via social media

Publicerat

Adolescents’ voices on organization via social media

Background: Adolescents are industrious users of social media (i.e. Facebook, Instagram, Twitter) and most of 9-16 years old in EU´s 25 countries...

Risk discourses in Swedish tabloids

Publicerat

Risk discourses in Swedish tabloids

Background: People of all ages participate in activities that can pose a risk to their health. However, it is important not only to see risks as...

Inverkan av föräldrastrategier och föräldrabarnrelation på tonåringens Interneterfarenheter

Publicerat

Inverkan av föräldrastrategier och föräldrabarnrelation på tonåringens Interneterfarenheter

Theories about exposure and risk-taking in an everyday environment show a connection between parental strategies, parent-child relationship and...

Forskningsprojekt