Bakgrund - WHP som idé och praktik
Bakgrund
På Högskolan Väst har vi i drygt 15 år genomfört kursen "Hälsa på arbetsplatsen 15 hp" (kursen vänder sig till professionella och går på kvartsfart). För många deltagare och oss lärare har detta varit ett inspirerande forum för att diskutera hälsofrågor kopplat till arbetslivet med blandningen teoretiska perspektiv och gedigna erfarenheter.
En tanke om att fortsätta dessa samtal i någon form växte fram. Och genom nätverket har vi förverkligat detta mål – vi har skapat ett forum där vi utbyter erfarenheter och aktivt diskuterar utvecklingsfrågor kring temat WHP - Organisationshälsa.
Initialt var deltagarna de som läst kursen "Hälsa på arbetsplatsen II" (2009), men nätverket har nu utvecklats och är öppet för andra som är intresserade av dessa frågor.
WHP som idé och praktik
Historiskt så har frågor som kan inrymmas under denna rubrik, utifrån svenska förhållanden, handlat om friskvård och arbetsmiljöarbete. En central aktör har varit företagshälsovården som utifrån ett professionellt perspektiv utgjort en resurs till företagen.
Ser vi till nutid kan man se fler ingångar och idéer som på olika sätt kan kopplas till WHP-idén. Det handlar exempelvis om hälsa på arbetsplatsen eller hälsofrämjande arbetsplatser eller om samverkan som allt mer kopplar samman arbetsmiljö och hälsa (ex FAS 05).
Det kan också handla om att frågorna drivs utifrån ett HR-perspektiv eller utifrån ett personalekonomiskt perspektiv. Allt oftare diskuteras hur man kan skapa ett hållbart arbetsliv och vilka friskfaktorer som är de mest avgörande. Det finns också ett antal koncept kring dessa frågor som sunt liv, hälsodiplomering, balansen och work ability för att nämna några. Nu finns även en WHO-modell som utgör underlag för "Healthy Global Workplace Award".
Slutsats: I Sverige finns ingen enhetlig idé kring WHP (som vi valt som arbetsbegrepp så här långt) utan många olika former av idéer och praktik som på olika sätt tangerar dessa frågor. Fokus kan ligga på verksamhets- och organisationsfrågor, HR-frågor, arbetsmiljöfrågor eller på friskvårdsfrågor (eller en mix).
Internationellt kan man säga att begreppet lanserades på europanivå i mitten av 1990-talet, närmare bestämt på IUHPE´s världskonferens i Tokyo (1995). Senare samma år startades ett europeiskt nätverk, med två svenska deltagare, med syfte att utarbeta något som kallades "Training specification for WHP". Efter två år och sju möten med representanter från 14 EU-länder utmynnade detta i en rapport. I dag finns ett annat WHP-nätverk på europanivå men där Sverige idag inte har någon representation (ganska centrala aktörer från de olika länderna i detta nätverk).
WHP-konceptet kan se lite olika ut beroende på i vilken del av världen vi talar om. Grovt förenklat kan man säga att USA fokuserar det vi skulle kalla friskvård, Japan lägger större tonvikt vid lagstiftning och regelverk medan Europa drar mer mot arbetsmiljöfrågor och organisationsperspektivet.
WHP i vår tappning utgår från följande:
- En filosofi eller en idé som sedan omvandlas till mål och planer som sedan genomförs och följs upp. "Hälsa på arbetsplatsen" betonar arenatänkandet och organisationsperspektivet och hur detta kan kopplas till hälsa och hälsoarbete.
- Funktionella roller. Här handlar det om att tydliggöra vem som driver frågorna, hur mandatet ser ut, vem som genomför, vem som följer upp, om det krävs expertinblandning, vilka som är deltagare, vem som fatta beslut m.m.
- Arbetsprocessen. Här ligger fokus på hur-frågorna och handlar om förändrings- och utvecklingsarbete. Hur gör vi nulägesanalysen? Hur genomför vi interventionen? Hur följer vi upp resultat?