Antingen stödjer din webbläsare inte javascript, eller är javascript inaktiverat. Denna webbplats fungerar bäst om du aktiverar javascript.

Men hur ser egentligen förutsättningarna ut för att arbeta med uppdragsutbildning vid svenska lärosäten? Vad finns för internt verksamhetsstöd och hur är arbetet organiserat? Hur ser uppdragsutbildningsprocessen ut, och hur påverkar den arbetsorganisationen?

OrganisERING och funktioner för uppdragsutbildning

Bild på Sverige med medverkande lärosäten utmärkta på kartan. För att besvara dessa frågor har uppdragsutbildningsverksamheten vid följande svenska lärosäten granskats:

1. Högskolan i Gävle (HiG)
2. Högskolan Väst (HV)
3. Kungliga tekniska högskolan (KTH)
4. Linköpings universitet (LiU)
5. Linnéuniversitetet (LNU)
6. Mittuniversitet (Miun)

Karlstads universitet (KAU) och Uppsala universitet (UU) har också ingått i urvalet för granskningen.

Frågeställningar i kartläggningen

1. Finns ert lärosätes uppdragsutbildning ”i eller vid sidan av” huvudorganisationen? (dvs inom myndigheten eller utförs den genom bolag eller både och)

2. Hur många personer har ni vid ert lärosäte som på olika sätt är tjänsteförlagda (har tid i tjänsten) för att stödja och arbeta med uppdragsutbildningsverksamhet? 

3. Hur ser lärosätets organisering av uppdragsutbildningsverksamhet ut i förhållande till fakultet och institution (eller motsvarande)?

4. Hur har organiseringen av lärosätets uppdragsutbildningsverksamhet sett ut över tid?

Svaren från undersökningen har sammanställts och resultatet visar att det finns en stor variation mellan lärosätena. Det finns skillnader både i organiseringsform och hur stor andel av personalen som är engagerad i denna verksamhet. I figuren nedan presenteras en sammanställning över de ingående lärosätenas organisering och personella resurser för uppdragsutbildningsverksamhet. Här framgår det om lärosätet har verksamheten i bolagsform eller om den bedrivs inom myndigheten.

Bild som beskriver hur medverkande lärosäten organiserar sin uppdragsutbildningsverksamhet.

Varierande former av organisering

Efter att ha granskat verksamhetsstödet för uppdragsutbildning vid ett antal lärosäten kan vi konstatera att en del lärosäten förlägger delar av verksamheten i bolag, några har en centraliserad enhet och andra har främst decentraliserad organisering. Av de undersökta lärosätena framgår det att två av åtta har stabila enheter som bedrivits under många år, dvs KAU och UU. Dessa har dock valt att organisera sig på helt olika sätt, där UU genomför verksamheten centralt inom myndigheten, medan KAU utför det i bolag. Även LNU har en organisationsform som kan beskrivas som en hybrid, där flera kurser som inte ger högskolepoäng delvis tillhandahålls genom lärosätets bolag, medan kurser som ger högskolepoäng genomförs inom myndigheten.

Vidare visar kartläggningen att det är stor spridning mellan lärosätena vad gäller personella resurser för att stödja uppdragsutbildning. Detta varierar med drygt 1500 %, där Uppsala satsar mest (1800 %) medan de resurserna inom KTH är mer begränsade (100 %). I medeltal uppgår de personella resurserna för uppdragsutbildningsverksamhet vid de undersökta lärosätena till ca 600 %.

Undersökningen visar att sex av åtta lärosäten (KAU och UU är inte berörda) har det gemensamt att de nyligen genomfört eller har pågående planer att genom
lysa och utreda hur uppdragsutbildningsverksamheten ska organiseras. Flera lärosäten (LNU, Miun och HV) verkar också planera att tillsätta fasta centrala stöd-
enheter för uppdragsutbildning.

Vid de lärosäten där verksamhetsstödet är fördelat och det huvudsakliga ansvaret finns på institutioner är det inte enkelt att få en helhetsbild över den reella omfattningen av uppdragsutbildningsverksamheten. För dessa lärosäten (LNU, HiG, Miun och HV) är det svårare att ge svar på i vilken grad personal är tjänsteförlagda för att koordinera och administrera uppdragsinsatser.

Kartläggningen visar också att det är fakulteter, institutioner, akademier, ämnesområden eller liknande som äger själva utbildningen. Det innebär att de organiserar, bemannar, ansvarar för utbildningens innehåll och form samt fattar beslut om kursplaner. Detta är särskilt tydligt för de lärosäten (LNU, HiG, Miun & HV) som har en decentraliserad organisation, men det gäller även för de lärosäten där verksamhetsstödet är samlat till en central enhet (UU och LiU) eller sker i bolagsform (KAU).

Organisering och kompetens

I kartläggningen är det tydligt att universiteten har centrala stödenheter för uppdragsutbildning medan de mindre lärosätena har mer decentraliserade stödverksamheter. Vidare framgår det att stödpersonalen inom uppdrags-utbildningsområdet oftare är specialister respektive generalister. Förekomsten av dessa verkar också variera med lärosätets storlek. Om stödverksamheten är centraliserad inom myndigheten kan det finnas mer av specifika funktioner, exempelvis jurist med expertkompetens om lagar och regler gällande uppdragsutbildning. Om stödverksamheten är decentraliserad, finns det mer av generalistkompetens inom området. I bolag, vid sidan av myndigheten, verkar det finnas en blandning av specialist- och generalistkompetens. 

Tänk på

  • Lärosäten kan organisera uppdragsutbildningsverksamheten på olika sätt. Lärosätets storlek, tradition och ämnesområden avgör om bolag, eller centraliserad respektive decentraliserad enhet inom myndigheten, är att föredra.
  • Oavsett vilken organisering uppdragsutbildningsverksamheten har, sker själva uppdragsutbildningsprocessen (t ex rutiner och arbetssätt) likartat. I detta avseende är det snarare personalens kompetens, att vara specialist eller generalist, som skiljer sig åt.
  • För att lärosätet ska kunna kvalitetssäkra uppdragsutbildningarnas processer är det viktigt med god kännedom om aktuella regelverk. Lärosätet bör därför säkerställa
    att det finns en funktion, enhet eller liknande, med lättillgänglig och erforderlig expertis för tillämpning av uppdragsutbildning.
Senast uppdaterad
Kontakta webbredaktionen om något inte fungerar på webbplatsen