Antingen stödjer din webbläsare inte javascript, eller är javascript inaktiverat. Denna webbplats fungerar bäst om du aktiverar javascript.
I februari 2020 bestämdes det att Högskolan Väst under hösten 2020 skall anordna Science Shops. Science Shops är ett internationellt etablerat fenomen som syftar till att skapa ytor för samverkan mellan högskola och civilsamhälle, frivilligsektor, religiösa samfund, studieförbund, fackföreningar, med mera. Science shops kan fungera på en mängd olika vis, men utformas oftast kring återkommande möten där representanter från högskola och civilsamhälle diskuterar samhällsproblem och utmaningar. Utifrån dessa diskussioner formuleras gångbara forskningsproblem som senare undersöks i form av studentuppsatser eller forskningsprojekt.
Syftet med en Science Shop är att tillgängliggöra kunskap tillsammans med civilsamhället. Det ger möjlighet för organisationer, föreningar och samfund få hjälp med att beforska för dem relevanta områden/frågeställningar. Det är alltså inte Högskolan som bestämmer vad som skall göras - det formuleras istället utifrån behov och intressen som finns hos deltagande parter. Detta görs genom att er verksamhet får tillgång till och tar del av den erfarenhet och de kompetenser som finns hos våra forskare och i våra forskningsmiljöer, och att vi på så sätt gemensamt skapar ny kunskap. Det finns även möjlighet att med hjälp av studentprojekt ta fram data som kan besvara frågeställningar ni har i er verksamhet.
Science shops är en plattform för samverkan mellan högskola och civilsamhälle, i bred mening. Detta gör att möjliga deltagande parter kan vara:
· Ideella organisationer, idéburna organisationer
· Fackföreningar och intresseorganisationer
· Studieförbund och folkhögskolor
· Lokalföreningar, kulturföreningar och hembygdsföreningar
· Idrotts- och fritidsförbund
· Religiösa samfund och föreningar
· Offentliga mötesplatser och debattfora
· …med mycket mera! Civilsamhällesbegreppet inbegriper egentligen alla typer av sammanslutningar utanför stat och näringsliv.
Syftet med en Science Shop är som sagt att utveckla och tillgängliggöra kunskap och forskning. Sådan kunskap och forskning kan vara teoretisk eller praktisk, kartläggande, utforskande eller kritisk, och kan resultera i en mängd olika slutprodukter. De två främsta formerna för kunskapsutveckling i samverkan är dock:
Finns det intresse och behov av andra redovisningsformer, slutprodukter eller resultat kan dessa naturligtvis utvecklas i samråd med högskolan. Det är själva poängen!
I december bjuder HV därför in flertalet aktörer från civilsamhället och relaterade sektorer för att initiera diskussioner och kunskapsutbyten som kan leda fram till genomförbar forskning och kunskapsutveckling. Vi bjuder in till två olika tillfällen. Dessa tillfällen utgör inledande möten för utvecklandet av science shops och är centrerade kring varsitt övergripande ämne:
Sverige är ett i mångt och mycket segregerat land, och Trollhättan utgör här inget undantag. Tvärtom så har staden upprepade gånger pekats ut som en av Sveriges mest segregerade städer, där särskilda stadsdelar är starkt förknippade med låg status och dålig levnadsstandard samtidigt som det i andra stadsdelar återfinns en tät koncentration av makt och kapital. Hur förstår vi segregation – hur uppstår det, hur bemöter vi det och hur motverkar vi det? Motsatsen till segregation anses ofta vara integration eller inkludering - men vad innebär detta och hur åstadkommer vi det? Ofta förstås dessa frågor som alltigenom partipolitiskt definierade. Vi menar dock att de politiska diskussionerna måste kompletteras med, och förstås i relation till, den stora kunskapskälla och de perspektiv som finns att hämta från det lokala civilsamhället, som inte sällan arbetar i nära kontakt med människor och grupper vars liv faktiskt påverkas av segregation som samhällsfenomen.
Workshopens syfte är att tillsammans utmejsla forskningsbara frågor i relation till den ovan beskrivna problematiken. Ämnesmässigt spänner tänkbara ansatser över till exempel statsvetenskap, sociologi och kulturvetenskap (teoretiska och empiriska undersökningar av segregation och integration som fenomen), mäklarutbildningen, lantmäteriutbildningen (stadsplanering och bostadsmarknad för integration), företagsekonomi (social innovation för social hållbarhet), statistik (olika sätt att mäta och belägga segregation), med mera.
Det råder i mycket ett skyttegravskrig mellan olika intressen, världsbilder och uppfattningar om den svenska skogen ifråga om hur ett hållbart skogsbruk bör se ut. Det är inte givet att skogsägaren, naturskyddsorganisationer, jägare, företagare i naturturism, skogsägareföreningar, skogsindustri, och andra har samma mål, eller ens samma grundsyn. Eftersom svensk skogspolitik sedan 1990-talet arbetar efter devisen ”frihet under ansvar” blir den lokala dialogen viktig, och det finns ett behov av att samtala för att idealt nå samsyn, men åtminstone för att förstå varandras tankesätt.
Workshopens syfte är att tillsammans utmejsla forskningsbara frågor i relation till den ovan beskrivna problematiken. Ämnesmässigt spänner tänkbara ansatser över till exempel lantmäteriutbildningen (hållbar markanvändning), företagsekonomi (en hållbar ekonomi i skogsbruket), statsvetenskap, sociologi och kulturvetenskap (alla tre med olika ingångar i hur mötet mellan människor eller människor och stat kan fungera), ingenjörsvetenskap (exempelvis tekniska lösningar på hållbarhetsproblem), med mera.
Basen i Science Shop-konceptet är Community Based Participatory Research (CBPR), dvs. forskning och kunskapsproduktion på basis av samverkan mellan flertalet samhälleliga aktörer. Själva forskningen leds och genomförs av vetenskapligt kunniga aktörer (forskare eller studenter) men är:
1) baserad på lokala samhälleliga aktörers behov och intressen, liksom i bredare samhällsproblem som dessa behov och intressen kan anses vara sprungna ur
2) baserad på en forskningsprocess som i någon mån involverar de samhälleliga aktörerna på ett konkret plan
3) efter avslutning kommuniceras till samhälleliga aktörer och betonar dess användbarhet och intresse för dessa aktörer
CBPR kan med fördel relateras till Arbetsintegrerat Lärande (AIL). Liksom AIL handlar CBPR om att producera en slags avancerad kunskap, där praktiska förfaranden inom civilsamhälle och arbetsliv tillåts influeras av teoretisk-vetenskaplig kunskap, och vice versa, vilket skapar grogrund för nyskapande perspektiv och lösningar som inte hade kunnat uppnås utan samverkan och dialog. CBPR kan ses som ett verktyg för att ta fram den avancerade kunskap som HV:s AIL-koncept centreras kring, och kan mer specifikt fungera som ett sätt att aktivt föra in impulser och kunskaper från praktiska, offentliga och applicerade arenor på universitet.
Avdelningschef
Fredrik Sjögren
E-post:
fredrik.sjogren@hv.seTelefon:
0520223587Rumsnummer: I314
Universitetslektor
Fredrik Sunnemark
E-post:
fredrik.sunnemark@hv.seTelefon:
0520223879Rumsnummer: I313
