Hinder som uppkommer under läsning
Kanske att du just nu är i läget att du upplever att din läsning inte flyter på? Fundera över orsaken för just dig, medan du läser vad andra har skrivit för tips och råd.
Det kan bero på att ditt öga. Ögat fixerar vid vokalerna, då de oftast är mest betydelsebärande i svenskan, och gör jämna hopp framåt i stycket. Hur många fixeringar som sker per rad beror på läsvana, men det är positivt att ha få fixeringar. Vissa har genom åren fått ovanan att ögat hoppar tillbaka omedvetet och de läser om, kanske för att vara säkra på att de läst rätt. Den här ovanan kan man träna bort genom att bli medveten om den och tvinga sig till att inte läsa om, utan lita på sin egen läsförståelse. Buzan (1985) menar att läsförståelsen för den som hoppar tillbaka i texten inte ofta blir bättre än om personen fortsätter att forcera framåt. Givetvis kräver vissa texter omläsning, men för den person vars öga hoppar tillbaka hela tiden, går läsningen hackigt och långsamt utan att nödvändigtvis förståelsen ökar. Marshall (2000) menar att en viss läshastighet måste till för att binda ihop olika tankar och information till en helhet under läsningen. Att då hoppa tillbaka i texten gör att den röda tråden tappas lättare.
Koncentration och motivation påverkar också din läsning och om du känner att det inte flyter på, fundera över hur koncentrationen och motivation kan förbättras. I början när studierna och texterna är nya och ovana behöver koncentrationsförmågan övas upp. Förslag:
- Börja med superkorta läspass, sätt en äggklocka, och ta paus där du sammanfattar vad du läst.
- Förbättra din studiemiljö eller variera den.
- Diskutera det du läst, med kurskompisar eller andra.
- Fokusera på att öka din förförståelse för texten, genom att se över helheten, innehållsförteckningen, läsa sammandragen och kapitelinledningar, m.m. vilket gör att djupläsningen underlättas. Att låta pennan eller handen ange takten för läsningen ökar också fokus och läshastigheten. Öka din förförståelse kan du också göra genom att läsa "lättare" texter inom ämnesområdet, gymnasieböcker, populärvetenskapliga tidskriftsartiklar och dylikt kan enkelt beskriva ämnet eller problemet, och förtydliga det svårförståeliga.
- Försvinner motivationen får du påminna dig om orsaken till att du läser texten, det vill säga att du vill arbeta inom ett yrke, eller lära dig ett ämne som intresserar dig. Formulera ett fokus som gör att textläsningen blir en del av ett större mål och en större mening.
När ordförståelsen brister innebär det att läsaren inte lyckas skapa en egen förståelse, utan att den hänger fritt, upphängd på otydliga antaganden. Att uppmärksamma när det är väsentligt att slå upp ord istället för att läsa vidare är en viktig läsförståelsestrategi. Genom att slå upp enskilda ord utökas ordförrådet, vilket i sin tur gör att nästa text blir mer lättläst.
Om din tidigare studieteknik inte fungerar på just den här texten för att den är komplex eller strukturerad på ett annat sätt än du är van vid, så ta dig tid att titta på textens struktur och vad som kännetecknar den. Boka gärna lästeknikhandledning för att diskutera texten och komma på vad som är dess karaktäristik eller bra lässtrategier för just den textstrukturen.
Om du tror att du har läs-och skrivsvårigheter som bör utredas, så kontaktar du funka@hv.se eller besöker deras webbsida och zoomrum.
Links to an external site. För många kan det vara just på högskolan som de upptäcker detta och de kan få hjälp med inläst kurslitteratur, m.m. som gör att studierna blir mer lätthanterade framöver.
Litteraturtips:
- Buzan, T. (1985). Avancerad läsning: en ny metod för att läsa snabbare och förstå mer. Sv. managementgruppen.
- Marshall, P. (2000). Din guide till effektiva studier. Liber.