Antingen stödjer din webbläsare inte javascript, eller är javascript inaktiverat. Denna webbplats fungerar bäst om du aktiverar javascript.

Att det är viktigt att välja lässätt efter text och behov påpekar Rienecker och Stray Jörgensen (2012) såväl som Blomström och Wennerberg (2015). Dessutom behöver du aktivt använda läsförståelsestrategier under läsningen. Många av dessa har redan nämnts på tidigare sidor i andra sammanhang (t.ex. Effektiv lästeknik), men här kommer en sammanfattning av dem samt tips och tankar.

Läsförståelsestrategier innebär att:

  • aktivera förförståelsen
  • förutspå vad som kommer i texten
  • visualisera med sina sinnen och koppla till egna erfarenheter
  • göra inferenser, "läsa mellan raderna" och koppla till egna erfarenheter och kunskap
  • ställa egna frågor till texten
  • slå upp svåra ord, definitioner, googla för att förstå mer, markera nyckelord, mm
  • sammanfatta med jämna mellanrum och kontrollera din egen läsförståelse

Läsförståelsestrategier kan ske automatiskt vid mötet av en svårare text, men är viktiga att påminna dig om vid tillfällen då koncentration, motivation och läsintresse börjar att svikta eller att du märker att du inte förstår texten.

Ibland behöver man även handledning i att utveckla dessa läsförståelsestrategier, och att någon erfaren läsare modellerar hur de själva gör, innan man själv aktivt använder strategierna. Det blir tydligt när man läser forskning, till exempel av Palincsar och Brown (1984) eller boken Tankens mosaik: om mötet mellan text och läsare (Keene & Zimmermann, 2003). Glöm inte bort att det går att boka lästeknikhandledning hos Akademiskt språk.

En modell som aktiverar läsförståelsestrategier och samtidigt blir till en effektiv översiktsläsning inför djupläsning är THIEVES, utarbetad och presenterad av Manz (2002). Det är en akronym för alla delar av en text som du kan översiktsläsa innan djupläsning. Eftersom ursprungsspråket är engelska blir den svenska översättningen och akronymen inte lika tydlig, men THIEVES står för att läsaren läser titel, rubriker, inledning, aktiverar förförståelse, tittar på illustrationer, markerar vokabulär, läser slutet, och sedan sammanfattar det man förstått INNAN själva djupläsningen. En modifierad variant inriktad på vetenskapliga artiklar presenteras på sidan Att vara THIEVES- informationstjuvar.

I litteraturlistan nedan finns tips på en youtube-video av Söderström (2014) som exemplifierar THIEVES och även hur du använder ett völ-schema, checklista och tankekarta när du läser sakprosa. Rekommenderas! Andra modeller och undervisningsmaterial för grundskolan finns i böcker av Adrienne Gear.

Litteraturtips:

  • Blomström, V., & Wennerberg, J. (2015). Akademiskt läsande och skrivande. Studentlitteratur.
  • Gear, A. (2015). Att läsa faktatexter: undervisning i kritisk och eftertänksam läsning.  Natur & kultur.
  • Keene, E.O., & Zimmermann, S. (2003). Tankens mosaik: om mötet mellan text och läsare. Daidalos.
  • Manz, S.L. (2002). A strategy for previewing textbooks: Teaching readers to become THIEVES. The Reading Teacher, 55(5), 434–435.
  • Palincsar, A.S., & Brown, A. (1984). Reciprocal Teaching of Comprehension-Fostering and Comprehension-Monotoring Activities. Cognition and Instruction, 1(2), 117-175
  • Rienecker, L., & Stray Jørgensen, P. (2012). Klara dina studier!: handbok för studenter på universitet och högskola. Liber.
  • Söderström, Å. (30 okt., 2014). Använd läsförståelsestrategier för att läsa sakprosa [Video]. Youtube. https://www.youtube.com/watch?v=tw6RaXuslNM
Senast uppdaterad