Lässtrategier

Den variation av lässtrategier som vanligtvis används under studier är:

• översiktsläsning
• sökläsning
• djupläsning
• kritisk läsning

Det finns synonymer och definitionen av hur läsningen går tillväga kan variera, så på följande sidor finns det hänvisningar till olika studieteknikböcker att läsa vad gäller lässtrategier.

Översiktsläsning

Oavsett om man kallar det skumläsning, orienteringsläsning, förberedande läsning, snabbläsning eller att skanna igenom handlar det om översiktsläsning. Det är ett sätt att snabbt få en helhetsbild utan att fördjupa sig i texten.

I studieteknikböckerna lyfts översiktsläsning som det första och viktiga steget innan själva läsningen börjar. Det klassiska är att:

• läsa baksidestexten
• innehållsförteckningen
• inledning och sammanfattning på kapitel,  i bok, rapport eller artikel
• läsa fördjupningsfrågorna efter varje kapitel (om det finns några)

Alla studieteknikböcker som nämns här lyfter betydelsen av översiktsläsningen och att skapa sig en bild av vad texten kommer att innehålla. Vad som inträffar är att förförståelsen ökar, vilket gör det lättare att förstå den och ta till sig innehållet. Genom en översiktsläsning får du som läsare tid att börja fundera över vad du redan vet om ämnet och på vilket sätt texten kommer att öka på din kunskap. 

Rienecker och Stray Jørgensen (2012) särskiljer på översiktsläsning och skumläsning. De menar att skumläsning är att snabbt skumma igenom textens innehåll, medan de beskriver översiktsläsning som det ovanstående, att läsa det som ramar in texten. Många studieteknikböcker ger också tipset om att bäddra igenom och skumläsa kapitlet innan djupläsning.

Blomström och Wennerberg (2015) har övningar för översiktsläsning, m.m. 

Litteraturtips:

• Blomström, V. & Wennerberg, J. (2015). Akademiskt läsande och skrivande. Studentlitteratur.
• Rienecker, L. & Stray Jørgensen, P. (2012). Klara dina studier!: handbok för studenter på universitet och högskola.  Liber.

Sökläsning

Sökläsning kallas ibland informationsläsning eller selektiv läsning, och innebär att läsa en text och söka svar på frågor eller leta fakta till en uppgift. Det finns skäl att anta att detta är den sorts läsning som många använder på nätet, där det ofta är en fördel att skumläsa i jakt efter ett specifikt fakta eller länken vidare till det som är intressant. Hampson Lundh, Dolatkhah och Limberg (2017) påpekar i en studie hur läspraktiken i 60-talets svenska skola med textfrågor som elever ska hitta svaren på, skapade en praktik som de menar senare överfördes till informationssökningen på nätet. 

Sökläsning för en student sker även inför en hemtenta, för att hitta de passager som handlar om och svarar på tentans frågeställning.  Kurslitteraturen består ofta av flera böcker och eftersom de kan ha olika perspektiv på ämnet, så behövs flera böcker sökläsas efter vilken kunskap de ger om tentafrågan. I det fallet är det viktigt att ha antecknat under läsningen, för det kan vara en snabbare process att sökläsa bland anteckningarna än i hela böcker. Samma mentala process som sökläsning aktiveras även under en salstenta när studenten söker i minnet av all inläst kunskap och letar efter svaret på tentafrågan. 

Blomström och Wennerberg (2015) har övningar för sökläsning, m.m. 

Litteraturtips:

• Blomström, V. & Wennerberg, J. (2015). Akademiskt läsande och skrivande. Studentlitteratur.
• Hampson Lundh, A., Dolatkhah, M., & Limberg, L. (2018). From informational reading to information literacy : Change and continuity in document work in Swedish schools. Journal of Documentation, 74(5), 1042–1052. https://doi-org.ezproxy.server.hv.se/10.1108/JD-11-2017-0156

Djupläsning

Djupläsning är den långsamma läsningen som även kallas intensivläsning, närläsning eller reflekterande läsning. Den är ansträngande, och det är därför som kortare läspass och regelbundna pauser blir viktiga (se sidan Effektiv lästeknik för tips från studieteknikböcker).

Djupläsning ligger nära ditt lärande, och kräver därmed ett aktivt handlande, som att läsa med pennan i hand. Under läsningen väcks frågor och man drar slutsatser. Rienecker och Stray Jörgensen (2015) beskriver djupläsning som att läsa texten ord för ord, samla på sig exakt information och konkreta fakta, med ansatsen att kunna återge textens alla nyanser. Liljeqvist (2019) menar att under djupläsning förklarar vi texten i egna ord för oss själva, samtidigt som vi läser. Vi instruerar oss själva. Bergman och Israelsson (2018) ser att ett djupinriktat lärande är att hela tiden ha en dialog inombords, ställa reflekterande frågor till texten om hur den hänger ihop, vad som förklaras, hur den kopplar till annan litteratur och detta är processer som sker under bland annat djupläsning.

Blomström och Wennerberg (2015) har övningar för djupläsning, m.m. 

Litteraturtips:

• Bergman, M., & Israelsson, B. (2018). Att studera på högskolan: studieteknik och motivation på vägen. (Andra upplagan). Studentlitteratur
• Blomström, V., & Wennerberg, J. (2015). Akademiskt läsande och skrivande. Studentlitteratur.
• Liljeqvist, B. (2019). Plugga smartare. Studentlitteratur
  Rienecker, L., & Stray Jørgensen, P. (2012). Klara dina studier!: handbok för studenter på universitet och högskola. Liber.

Kritisk läsning

Kritisk läsning är ett begrepp som används på olika sätt och kallas även akademisk läsning eller analyserande läsning. Rienecker och Stray Jörgensen (2015) betonar att man utvärderar texten samtidigt som man läser den under kritisk läsning. Det innebär att ställa sig frågor som rör hur man ska använda sig av den, och kategorisera den samt källkritiskt bedöma den. Blomström och Wennerberg (2015) menar att kritisk läsning är att granska och titta på hur texten är uppbyggd, vilka fel som måste åtgärdas och vad som är styrkor, till exempel det som sker när du opponerar på en kurskamrats text.

Lika lite som källkritik innebär att ställa sig misstroende mot alla källor, innebär kritisk läsning att vara misstrogen under sin läsning. Istället står ordet "kritisk" för att läsaren genomför två processer samtidigt. Under kritisk läsning tar man både in den nya information som står i texten, samtidigt som man letar efter textens syfte, hur den har byggts upp och hur författaren har valt källor eller valt bort källor för att försvara sin tes eller resultat.

Den här sortens läsning kräver mycket erfarenhet och analys, och måste tränas upp. Deborah Knott vägleder så här [1]:

Ofta när man läser en vetenskaplig text kan frågan man har i bakhuvudet vara ”Vilken slags information och kunskap kan jag få av texten?” Det är mer konstruktivt att istället läsa texten med frågor som ” Hur fungerar den här texten? Hur är den uppbyggd? Hur är fakta eller exemplen tolkade och använda? Hur motiveras slutsatsen?” Du läser för att hitta själva mönstret i texten och inte för att hämta specifika svar.

Hur kan man läsa för att se olika sätt att tänka om ämnet?

1. Hitta först textens syfte eller vad den vill hävda. En kritisk läsning innebär att identifiera och bedöma hur syftet eller påståenden underbyggs med argument, forskningsresultat eller annat.
2. Bedöm kontexten för texten. För vem är den skriven? Vem går den i dialog med? (Det är antagligen andra forskare eller författare med olika ståndpunkter.)
3. Vilken slags argumentation används i texten? Vilka begrepp definieras och används? Används någon teori eller teorier? Används och beskrivs en specifik metod? Om texten anknyter till en teori, begrepp eller en metod - hur används dessa för att organisera och förstå forskningsmaterialet?
4. Vilket eller vilka belägg har forskaren för sitt resultat? Hur används exempel och stödjande fakta? Om du har kommit genom punkt 1-3, så har du nu ett grepp om textens sammanhang och kan se hur den försöker utveckla ett påstående. Du vet också vilket belägg som finns för påståendet. De källhänvisningar som görs i texten för att bygga upp den, vad för slags källor är det? Är det förstahandskällor, vetenskapliga källor, statistiska källor, historiska eller annat?
5. Värdera nu texten efter att ha läst igenom den med hjälp av tidigare steg. Hur väl underbyggd är texten? Argumenten och påståendena som görs, hur väl stöds de av källor, fakta och inhämtad forskningsdata. Finns det en problematik som inte nämns, eller ett motstridigt argument?"

[1] Texten ovan är en modifierad version och översättning med tillägg kring vetenskapliga texter. Originaltexten är skriven av Deborah Knott, New College Writing Centre, University of Toronto, http://advice.writing.utoronto.ca/researching/critical-reading/

Litteraturtips:

• Blomström, V., & Wennerberg, J. (2015). Akademiskt läsande och skrivande. Studentlitteratur.
• Rienecker, L., & Stray Jørgensen, P. (2012). Klara dina studier!: handbok för studenter på universitet och högskola. Liber.