Stycken och sammanhang

Här hittar du information om

• Styckeindelning och läsbarhet
• Satsradning
• Syftning
• Given och ny information
• Sambandsord

Styckeindelning och läsbarhet

För att göra din text läsbar behöver du dela in den i stycken. Du kan dela in din text i stycken antingen med blankrad mellan styckena, eller med indrag i början av varje stycke. Håll dig till ett av dessa sätt. Om du blandar blankrad med indrag ger det ett rörigt intryck.

Textens styckeindelning visar läsaren var du börjar varje ny tankegång. Varje stycke ska vara en sammanhängande minitext. Sambanden mellan meningarna ska vara tydliga. För att förtydliga sambanden kan du också använda markörer som därför, å andra sidan med flera.

Det är bra om du kan hjälpa läsaren att se sambanden även mellan styckena. Om du till exempel ska skriva flera stycken som ger olika exempel på samma fenomen, ska dessa stycken helst haka i varandra. Inledningsfraser som Ett [annat] exempel är gör strukturen på textdelen ännu synligare. Upprepandet av något nyckelord (kroppstemperatur) i varje kärnmening utgör också en sorts textbindning.

Satsradning

En utmaning som skribent är att veta när en mening har nått sitt slut och när den kan eller bör bindas ihop med ett bindeord. I mer informella texter är det vanligt att huvudsatser radas efter varandra och bara avskiljs med kommatecken:

(En * framför meningen betyder att den är felaktig)

A. *Anders kom alldeles för sent till mötet, han bad genast om ursäkt.

Skriv hellre, alt. 1: Anders kom alldeles för sent till mötet, vilket han genast bad om ursäkt för.
Skriv hellre, alt. 2: Anders kom alldeles för sent till mötet. Han bad genast om ursäkt.

B. *Sömnlösheten hade gjort honom yr, han snubblade när han steg in i butiken, expediten frågade hur det stod till, han låtsades inte höra.

Skriv hellre: Sömnlösheten hade gjort honom yr och han snubblade när han steg in i butiken. Expediten frågade hur det stod till, men han låtsades inte höra.

C. *Maten på tåget var en besvikelse, istället för restaurangvagn fanns endast en bar, där serverades bara uppvärmd skinka.

Skriv hellre, alt. 1: Maten på tåget var en besvikelse då det istället för restaurangvagn endast fanns en bar, där det bara serverades uppvärmd skinka.
Skriv hellre, alt. 2: Maten på tåget var en besvikelse. Istället för restaurangvagn fanns endast en bar, där det bara serverades uppvärmd skinka.
Skriv hellre, alt. 3: Maten på tåget var en besvikelse då det istället för restaurangvagn endast fanns en bar. Där serverades det bara uppvärmd skinka.

Ibland är problemet att endast ett kommatecken ger en alltför vag uppfattning om hur satserna egentligen hänger ihop. För att lösa detta kan man sätta in en konjunktion eller göra om den ena satsen till en bisats.

1. Maten på tåget var en besvikelse, för där serverades bara uppvärmd skinka.
2. Maten på tåget var en besvikelse, eftersom det bara serverades uppvärmd skinka där.

Syftning

Syftningsfel kan lätt leda till missförstånd i en text. I akademiska texter behöver man därför uttrycka sig precist. Ord som detta, dessa, det, som och vilket används för att tydliggöra samband och syftningar. Läs följande exempel:

Spridningen av viruset förvärrades av det torra, kalla klimatet, vilket hindrade de utländska läkarnas försök att rädda befolkningen.

Här är det oklart om vilket hänvisar till förvärrandet av virusets spridning eller till det torra, kalla klimatet. I en akademisk text är det viktigt att undvika risk för missförstånd och dubbeltydighet. Därför bör man sträva efter att skriva så specifikt som möjligt.

För att få lite variation ersätter vi ofta namnet på en person eller en sak i den ena meningen med ett kortare uttryck i nästa. Jämför exempel 1 med exempel 2:

1. Maria och Pär köpte en vit soffa och ett brunt soffbord. Den vita soffan och det bruna soffbordet passade bra ihop.
2. Maria och Pär köpte en vit soffa och ett brunt soffbord. Möblerna passade bra ihop.

Om vi förenklar möblerna ytterligare ett steg och skriver de istället kan vi inte med hundra procent säkerhet säga om de syftar tillbaka till möblerna eller till paret:

Maria och Per köpte en vit soffa och ett brunt soffbord. De passade bra ihop.

I sammanhanget antar vi emellertid att de står för möblerna, eftersom det är möblerna som är första meningens huvudtema.

Men ibland får vi inget stöd från sammanhanget:

Kemistudenten skulle sätta den mindre glasbägaren i den större, men den sprack.

Det blir oklart om den står för den mindre glasbägaren  eller den större. För tydlighetens skull skulle det vara bättre att skriva ’men den mindre sprack’ eller ’den större sprack’.

Given och ny information

Om en text ska kunna leda läsaren framåt, behöver varje mening bygga på den förra. Ny information i en mening blir alltså en så kallad given information, det vill säga information som fortsätter in i  nästa mening. Ett exempel är:

Den tinande permafrosten orsakar stora miljöproblem inte bara i Ryssland, utan också i norra Sverige. Där ändras landskapet snabbt.

I första meningen är norra Sverige ny information. I andra meningen blir frasen utan också i norra Sverige given information. Att den kan ersättas med där bekräftar detta.

Ofta kommer den givna informationen i början av meningen och den nya i slutet. Ny information anges ofta i obestämd form, för att sedan återges som given information i bestämd form:

Fenomenet påvisades för första gången i ett berömt experiment från 1950-talet. Experimentet, som utfördes av...

Principen kan även användas för att skapa flyt mellan stycken. Ett nytt stycke kan inledas med en kärnmening som sammanfattar föregående stycke.

Efter ett stycke som exempelvis handlar om läroplaner under de senaste 50 åren och som visar hur bedömningen av muntlig färdighet har utvecklats,  kan du inleda ett stycke om möjliga förklaringar med: Utvecklingen i bedömningen av muntlig färdighet från Lgr 69 till Lgr 11 kan förklaras ...

Sambandsord

När du skriver en uppsats är det bra att använda olika sambandsord för att skapa struktur och sammanhang. Ett sambandsord kan visa läsaren hur den ena meningen förhåller sig till den andra. I följande exempel används emellertid för att visa den motsättning som finns i argumentationen:

Under många år antog forskare att .... Den senaste forskningen tyder emellertid på att...

Orsakssamband kan visas med till exempel därför:

Risken för smittspridningen är stor. Därför är det viktigt att man tvättar sina händer ofta.

Sambandsord har ofta flera synonymer. Därför kan oftast ersättas av på grund av detta, av detta skäl, eller till och med följaktligen.

Det går att gruppera sambandsord enligt deras funktioner.