Antingen stödjer din webbläsare inte javascript, eller är javascript inaktiverat. Denna webbplats fungerar bäst om du aktiverar javascript.

Här kan du läsa om olika ord som det kan vara svårt att välja mellan i olika sammanhang.

Förkortningar

Rekommendationen är att skriva ut förkortningar i brödtext då det skapar ett bättre flyt och missförstånd kan undvikas. När det gäller vanliga förkortningar, så som t.ex., o.s.v., ca., m.m. är det accepterat att skriva förkortat, men skriv förkortningarna korrekt.  Var även konsekvent: välj om du skriver t.ex. eller till exempel. Blanda inte.

Hur du ska  skriva förkortningar kan också bero på vilken typ av text/uppgift du skriver. Om det är en kortare text, t.ex. en labbrapport kan det fungera bra med förkortningar, men om det är en längre text, till exempel en examensuppsats, kan det flyta på bättre med utskrivna förkortningar.

När det gäller namnet på en organisation, företag eller liknande skriver du ut hela namnet första gången du nämner det och sätter förkortningen inom parentes. Sedan kan du använda förkortningen i resten av texten. Det viktigaste är att det blir tydligt för läsaren. Till exempel: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) arbetar med frågor som… MSB skriver på sin hemsida att…

Läs mer

Myndigheternas skrivregler - från sidan 89 och framåt.

Förkortningar - Svenska Akademiens ordbok

Särskrivningar

På skolan har vi en sjuk sköterska.

Några studenter i min klass är lätt störda.

Det kan lätt bli missförstånd om man skriver isär istället för ihop. Det är förmodligen en sjuksköterska och lättstörda studenter. Tycker du att det är svårt att veta om ett ord ska skrivas ihop eller isär kan du testa att säga det högt. Var ligger betoningen? En sjuk sköterska eller en sjuksköterska? Särskrivningar är ett fenomen som har ökat i svenskan, vilket kan bero på inflytande från engelskan, där särskrivningar är vanliga.

  • Rök fritt → Rökfritt​
  • Röd hårig sjuk gymnast → Rödhårig sjukgymnast​​
  • Skum tomte → Skumtomte

Rök fritt är raka motsatsen till rökfritt, skumma tomtar vill vi inte ha godispåsen, utan bara skumtomtar

Tänk även på att det inte alltid går att lita på rättstavningsprogrammet i datorn. Det känner inte av om orden ska skrivas ihop eller isär eftersom båda alternativen kan vara korrekta. Då är det upp till dig som skribent att avgöra vad som lämpar sig bäst för sammanhanget.

De/dem

Många har svårt att skilja mellan de och dem. Ibland kan det hjälpa att läsa högt och lyssna. Vad låter mest rätt? 

De

När pronomen fungerar som subjekt (utför handlingen i meningen) används de.
De tog tåget till Kristianstad.
När sommaren kommit sågs de igen.
(De är kompatibelt med vi, så testa att byta ut mot vi om du tycker att det är enklare.)

Var även uppmärksam på när det är bestämd artikel, som alltid är de.
De högsta värdena fanns i de sista mätningarna.

Dem

När pronomen fungerar som objekt används dem.
Tåget tog dem till södra Skåne.
Vi såg dem inte igen.
(Dem är kompatibelt med oss, så testa att byta ut mot oss om du tycker att det är enklare.) 

Efter preposition (åt, till, för m.fl.) gäller också dem.
Kaptenen vinkade åt dem från båten.

Felaktiga exempel:

Dem genomförde en undersökning.   Rätt: De genomförde en undersökning.
Läraren gav de tre alternativ.   Rätt: Läraren gav dem tre alternativ.

Och dom då?

Att skriva dom istället för de eller dem kan fungera bra i vardagliga och informella texter, men i det akademiska skrivandet ska du hålla dig till de/dem

Deras/sina

Läs och jämför nedanstående meningar:

  1. Johan har två barn.
    Johan brukar hämta sina barn på förskolan.
  2. Johan har inga barn, men hans grannar har två barn.
    Johan brukar hämta deras barn på förskolan.

Sin/sitt/sina används framför en objektsfras och syftar tillbaka på subjektet i en sats.
I exempel A är det Johans egna barn. Det är han som är pappa till barnen som han hämtar på förskolan.
I exempel B hämtar Johan sina grannars barn. Johan är alltså inte pappan.

Ibland kan valet mellan sina/sin/sitt och hennes/hans/deras/dess ge upphov till syftningsfel:

  1. Jan bad Åsa korrekturläsa sin text.
    Här ber Jan att Åsa ska korrekturläsa sin egen (Åsas) text. Men kanske ville Jan att Åsa skulle läsa den  text som han hade skrivit. Då måste han uttrycka sig så här:
  2. Jan bad Åsa att korrekturläsa hans text.
    Nu ber Jan att Åsa ska korrekturläsa hans (Jans) text.

Sin/sitt/sina kan inte vara en del av subjektet.
FelLeo och sina barn är hemma.
Sofie och sin kompis ser en film.

RättLeo och hans barn är hemma.
Sofie och hennes kompis ser en film.

Hans/hennes/dess/deras är pronomen som används för att peka ut en tredje person eller sak i en subjektsfras eller annan satsdel.

Stefan arbetar inte idag. Hans vänsterarm är bruten.
En bra sak med Stina är hennes glada humör.
Slottet och dess trädgård var mycket vacker.
Jasmine vill resa till en storstad på semestern, men hennes man vill hellre vara i deras sommarstuga.

Fler exempel

Jill åkte till Västkusten med sin syster. (Jill åkte med sin egen syster.)

Samir åkte till Öland med hans kompis. (Samir åkte inte med sin egen kompis, utan med någon annans kompis.)

Den/det/de

Den, det eller de fungerar ibland som determinativa pronomen. Determinativa pronomen är en typ av pronomen som syftar framåt i satsen. De får sin betydelse av den information som kommer i den efterföljande som-satsen. Denna som-sats är nödvändig.

Determinativa pronomen sammanfaller i form och böjning med bestämd artikel. I båda fallen används den, det eller de. De har dock helt olika funktion i en fras eller sats.

Exempel

A. Rektorn delade ut stipendier till de elever som hade högst betyg.
      → Determinativt pronomen ger obestämd form på substantivet och en nödvändig som-sats.

B. Rektorn delade ut stipendier till de duktigaste eleverna.
      → Här är det inte fråga om determinativt pronomen. Det är i stället en bestämd artikel som i sin tur medför bestämd form på adjektiv och substantiv. Som-sats är inte nödvändig.

C. På Island skapar man nya ord i den takt som man behöver dem.
     → Den första fetstilta frasen är determinativ. Observera att dem är objektsformen av personligt pronomen. Determinativa pronomen och bestämda artiklar kan inte böjas som objekt.

Ska/skall

Skriver du ska eller skall?

Det viktigaste är att vara konsekvent med vilken stavning du använder, men vi rekommenderar skaSkall kan uppfattas ålderdomligt och lite väl formellt. En del föredrar ändå att att använda stavningen skall och då är det ett val som man gör. Det är bra att kunna motivera varför man gör vissa val i texten. Fundera över varför du vill skriva skall i så fall. Stavningen skall påverkar stilnivån i texten. Texten upplevs då mer formell och ålderdomlig. Det är därför inte ovanligt att man kan läsa skall i många andra texter. Stavningen lever fortfarande kvar i hög utsträckning inom universitetsvärlden. Men vi går allt mer över till ska. Det är även vad Språkrådet och Myndigheternas skrivregler rekommenderar.

Var/vart

Har du koll på vad som är skillnaden mellan var och vart?

Var gäller befintlighet. Var man är till exempel.

Vart handlar om riktning. Vart vi är på väg till exempel.

Exempel

Var bor du?
Var ligger den där restaurangen egentligen?
Vart åkte ni på semester förra året?
Vart ska vi gå nu?

"Där" på olika sätt

1a. Där svarar på frågan var:
Var är Tomas? Där står han, bakom dig.

 1b. Det går bra att använda där när platsen har nämnts i en tidigare mening:
Jag stod och väntade framför biografen. Han sa att jag skulle träffa honom där.

 1c. Inom en huvudsats kan där komma i olika positioner:
Hon stod  framför biografen. Där kollade hon mobilen och väntade på honom.

2a. Om man vill lägga till en kommentar om en plats, går det bra att börja satsen med där:
I Australien, där jag växte upp, är det mycket varmt på sommaren.

 2b. I talspråk använder man ofta som (+ preposition) i stället för där:
Den indiska restaurangen som vi åt middag heter Masala House.
(Den indiska restaurangen där vi åt middag heter Masala House.)

3a. En sats som inleds med Där (med stort D) är ofta en huvudsats: 
Hon stod  framför biografen. Där kollade hon mobilen och väntade på honom.

Däremot kan där (med litet d) bara inleda en bisats. Skillnaden märks i ordföljden:
Hon stod  framför biografen, där hon kollade mobilen och väntade på honom.

3b. Det  är fullt möjligt, om än inte så vanligt, att också inleda en mening med bisats och bisatsinledaren Där (med stort D):
Där hon satt i parken surrade myggen i stora svärmar.

Både/båda

Det är många som bladar ihop orden både och båda. När ska de användas egentligen?

Både används när det följs av ett och. 
Jag gillar både katter och hundar.

Båda används om två saker tillsammans.
Båda lagarna beskriver patienters rättigheter.

Som/att

Som

  1. Syftar tillbaka på föregående ord.
    Studiens resultat, som redovisas i kapitel fyra, visar en ökad användning av sociala medier.
    De flesta grundskolor har skolgårdar som eleverna kan använda på rasterna.

  2. Betonar eller framhäver en satsdel, det vill säga visar att något är särskilt viktigt.
    Det är Marie som är rektor. (Marie är rektor.)
    Sagan om ringen är en film men det var J.R.R. Tolkien som först skrev boken med samma namn. (J.R.R. Tolkien har skrivit boken Sagan om ringen.)

  3. Används vid jämförelser och tillsammans med vissa verb.
    Lisa är hungrig som en varg.
    Kungsfågeln är lika liten som ett lönnlöv.
    Leo arbetar som undersköterska.
    Det verkade som en god idé just då.
    Huset ser ut som ett palats.

Att

  1. Används framför ett verb i infinitiv.
    Det är viktigt att skriva sakligt och objektivt i ett referat.
    Många behöver lära sig att planera sin ekonomi.

  2. Som bisatsinledare efter verb som tycka, tro, säga, påstå, hävda, betona, mena, anse, bedöma med flera.
    Studenten tror att tentan gick bra.
    Handledaren anser att uppsatsen behöver en tydligare disposition.

Vars/vilkas

I skriftspråket inleder vars en sats som beskriver bland annat en ägodel eller en egenskap. Vars hänvisar tillbaka till ett föregående ord:
Max Planck var en berömd fysiker, vars kvantteori har haft stort inflytande på den moderna fysiken.

I skriftspråket finns det ytterligare ett alternativ till vars, nämligen vilkas. Vilkas används dock endast när du hänvisar till flera:
Planck, Bohr och Einstein var berömda fysiker, vilkas teorier har haft stort inflytande i modern tid.

I talspråk finns det fall där både vars och vilkas passar. I sådana fall är vars det vanligaste alternativet, medan vilkas kan kännas lite uppstyltat. Som här:
Vi var ute hela dagen. Vi satt och drack kaffe på två uteserveringar, vilkas namn jag inte kommer på just nu.

I de fall då man behöver poängtera att det är ett ord i plural som beskrivs, är det bättre att använda vilkas:           
Han skrev en uppsats om Danmarks berömda fysiker, vilkas teorier har haft stort inflytande på den moderna fysiken.

Senast uppdaterad