Antingen stödjer din webbläsare inte javascript, eller är javascript inaktiverat. Denna webbplats fungerar bäst om du aktiverar javascript.

 

Regler för kursplaner

Beslutade av Forsknings- och utbildningsnämnden 5 maj 2022
Redaktionella ändringar 10 november 2022
Ärendenummer HV 2022/57

Svarar mot Standarder och riktlinjer för kvalitetssäkring inom det europeiska området för högre utbildning (ESG), avsnitt 1.3. Tillhör högskolans process Skapa förutsättningar för utbildning, 3.1.11 Bereda kursplan.

1. Inledning

För alla kurser ska det finnas en kursplan. En kursplan ska enligt HF 6 kap. 15 § innehålla information om kursens nivå, antal högskolepoäng, lärandemål, krav på särskild behörighet, formerna för bedömning av studenternas prestationer och de övriga föreskrifter som behövs.

Kursplanen är ett juridiskt bindande dokument.

2. Kursplanens innehåll

En kursplan vid Högskolan Väst ska alltid innehålla följande:

Kurskod

Identifierar kursen.

Ny kurskod krävs om en kurs ändras på ett sätt som påverkar studentens förutsättningar (till exempel för tillgodoräknande, tillträde eller liknande). Exakt vilka ändringar som medför ny kurskod måste bedömas från fall till fall. Behörighetskrav, betygsskala, omfattning, nivå, huvudområde samt ändring av kursnamn är sådana förändringar som kan påverka studentens förutsättningar och i sådana fall ska leda till ny kurskod. Byte av språk är också en sådan förändring som normalt bör leda till ny kurskod. Se dock under Övriga föreskrifter nedan.

Mindre ändringar och rena förtydliganden (till exempel av kursnamn) kräver inte ny kurskod.

Kursnamn

Kursens svenska respektive engelska benämning. Använd Universitets- och högskolerådets svensk- engelska ordlista.

Omfattning

Kursens omfattning i högskolepoäng.

Beslutad

Datum när kursplanen är beslutad. För fristående kurser ska kursplan inklusive litteraturlista vara fastställda när kursen öppnar för anmälan, men litteraturlistan kan för fristående kurser samt kurser i kurspaket uppdateras fram till åtta veckor före kursstart. Inom program ska kursplaner inklusive litteraturlista vara fastställda senast åtta veckor innan kursstart.

Beslutande

Instans som fattat beslut om kursplanen.

Gäller från

Ange fr.o.m. vilket år och termin kursplanen är giltig.

Nivå

Kursens utbildningsnivå (förutbildningsnivå för basårskurser).

Successiv fördjupning

För varje kurs på grund- och avancerad nivå anges en kod för successiv fördjupning. Koden finns som förval i högskolans kursplanesystem och är en klassificering av krav på tidigare högskolestudier, vilka beskrivs mer ingående under rubriken ”behörighet”. Det finns olika koder för grundnivå och avancerad nivå beroende på vilka förkunskapskrav som ställs, och om examensarbete ingår i kursen.

Huvudområde/forskarutbildningsområde

Det eventuella huvudområde alternativt forskarutbildningsområde inom vilket kursen ingår. En kurs kan tillhöra mer än ett huvudområde.

Utbildningsområde

Varje kurs inom högskolan ska klassas med ett eller flera utbildningsområden. Läs mer om vad som gäller angående utbildningsområde i högskolans regler för klassning av kurser inom utbildningsområde.

Kursens lärandemål

Tydlig beskrivning av lärandemål i kursen, dvs. de studieresultat studenten ska uppnå för godkänt betyg på kursen.

Behörighetskrav

De förkunskapskrav studenten behöver ha för att kunna tillgodogöra sig kursen. Eventuella undantag från grundläggande behörighetskrav ska anges i kursplanen. Om särskild behörighet krävs, dvs. nödvändiga förkunskaper för att klara av en kurs, ska dessa anges här.

Formerna för bedömning av de studerandes prestationer

Här anges vilka former som gäller för bedömning av studentens prestationer i förhållande till kursens lärandemål, dvs. examinationsformer. Kursplanen är ett juridiskt bindande dokument, som ska tydligt ange vilka examinationsformer som gäller, även för omexamination, komplettering med mera. Stäm alltid av mot högskolans regler för examination.

Formen för komplettering ska överensstämma med ursprunglig examinationsform. Följande text kan användas, efter anpassning till den aktuella kursen.

"En student som inte helt uppfyller lärandemålen för en examination (ej salstentamen) men ligger nära gränsen för godkänt betyg kan, efter beslut av examinator, ges möjlighet till komplettering för att uppnå examinationsuppgiftens kriterier för godkänt betyg. Komplettering av examinationen ska anpassas individuellt utifrån det eller de lärandemål som inte uppnåtts av studenten och ska äga rum inom två veckor efter att studenten meddelats examinationsresultatet och före nästa examinationstillfälle".

Om det finns obligatoriska moment ska dessa anges i kursplanen. I normalfallet får endast moment som utgör bedömningsgrund för studentens prestationer vara obligatoriska. Andra delar av en kurs får utgöra obligatoriska moment endast om särskilda skäl finns. Det ska också anges i kursplanen om det finns möjligheter till ersättningsuppgifter för student som inte har fullgjort obligatoriska moment.

Begränsning av antalet examinationstillfällen

Här anges om kursen har ett begränsat antal examinationstillfällen. För möjligheten att begränsa antal examinationstillfällen, se högskolans regler om examination.

Kursens innehåll

Kursens huvudsakliga innehåll och upplägg ska beskrivas kort, koncist och sakligt i löpande text. Ett syfte är att underlätta vid beslut om tillgodoräknande, ett annat att ge information om vilket innehåll i en kurs som tillhör ett visst utbildningsområde, om kursen är klassificerad på mer än ett sådant. Innehållet ska vara så generellt formulerat att kursplanen inte behöver revideras inför varje kurstillfälle. Undvik att involvera läsaren i texten genom personliga pronomen. Om kursen består av delkurser kan dessa specificeras med omfattning i högskolepoäng, mål och innehåll.

Övriga föreskrifter

Under denna rubrik ska det i alla kursplaner finnas en hänvisning till högskolans regler om examination.

Under rubriken anges dessutom vilka språk undervisningen kan ges på. Normalt ges en kurs på svenska eller engelska. Om mer än ett möjligt språk har angetts i kursplan ska aktuellt språk preciseras senast vid fastställande av enskilt kurstillfälle. Möjligheten att ange dubbla undervisningsspråk ska användas mycket restriktivt. Vid fastställande av enskilt kurstillfälle anges också om kursen ges på campus eller på distans.

Här anges även vilken betygsskala som används på kursen. Vilka betygsskalor som får användas på Högskolan Väst framgår av högskolans regler om examination.

Under övriga föreskrifter anges vad som gäller för anpassad examination för studenter som har en dokumenterad funktionsnedsättning enligt diskrimineringslagens definition, se högskolans regler om examination.

Överlappar annan kurs

Med överlapp menas att kurserna motsvarar varandra gällande lärandemål och därför är likvärdiga, vilket innebär att kurserna inte kan ingå i samma examen.

Avbrytande i förtid av verksamhetsförlagd utbildning

I kursplanen ska det framgå att högskolan under särskilda förhållanden kan avbryta en students praktik. Av kursplanen ska framgå hur en student kan få ett nytt tillfälle att göra verksamhetsförlagd utbildning. Se även högskolans regler om examensarbete.

Litteraturlista

Litteraturlistan är en del av kursplanen, och läggs som bilaga.

Regler för utbildningsplaner

Beslutade av Forsknings- och utbildningsnämnden 26 april 2022
Ärendenummer HV 2022/57

Svarar mot Standarder och riktlinjer för kvalitetssäkring inom det europeiska området för högre utbildning (ESG), avsnitt 1.3. Tillhör högskolans process Skapa förutsättningar för utbildning, 3.1.7. Bereda utbildningsplan och allmän studieplan.

1. Inledning

En utbildningsplan innehåller föreskrifter som är bindande för såväl högskolan som för den studerande. Syftet med utbildningsplanen är att informera den studerande om vad som gäller för programmet.

Av HF 6 kap. 17 § följer att en utbildningsplan ska innehålla information om de kurser som programmet omfattar, krav på särskild behörighet samt de övriga föreskrifter som behövs.

För program som planeras att ges på engelska ska utbildningsplanen i sin helhet översättas till engelska. Begrepp ska överensstämma med Universitets- och högskolerådets svensk-engelska ordbok. Berörd institution ansvarar för att översättningen är korrekt.

Högskolan har rätt att ändra kurser i ett utbildningsprogram utan att inhämta de programstuderandes medgivande under förutsättning att ändringen inte påverkar lärandemålen för den utbildning och examen som de studerande har antagits till.

2. Utbildningsplanens innehåll

På Högskolan Väst ska följande information finnas i en utbildningsplan:

Programnamn

Programmets svenska respektive engelska benämning.

Omfattning

Programmets omfattning i högskolepoäng.

Programkod/Inriktningskod

Kod som identifierar programmet.

Examen

Den examen eller examina, både på svenska och på engelska, som programmet leder till.

Nivå

Programmets utbildningsnivå.

Beslutad

Datum när utbildningsplanen är beslutad.

Beslutande

Instans som fattat beslut om utbildningsplanen.

Gäller för

Programstart termin och år.

Behörighetskrav

Förkunskaper som är nödvändiga för att den studerande ska kunna tillgodogöra sig utbildningen.

Språk

Ange undervisningsspråk.

Övriga föreskrifter

Följande fasta text finns inlagd i mallen till utbildningsplan:

"Studerande som antagits till utbildning med denna utbildningsplan har garanterad plats på kurser enligt förteckningen nedan, under förutsättning att den studerande följer programmet enligt den fastställda studiegången. Reservation görs dock för att utbildningsplanen och dess kurser kan komma att ändras, inom ramen för examensmålen, vid revision av utbildningsplan och kursplaner. Vid eventuella val av inriktning inom programmet gäller platsgaranti för kurser inom vald inriktning".

Examensmål

I alla utbildningsplaner ska de nationella examensmål som gällde vid antagning till programmet anges. Målen återfinns i examensordningen, en bilaga till Högskoleförordningen (1993:100), som uppdateras vid beslut om ändring av mål (http://www.riksdagen.se/sv/dokument- lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskoleforordning-1993100_sfs-1993-100). Eventuella lokala examensmål ska finnas med i utbildningsplanen.

För de program som ges på engelska ska översättningen av de nationella examensmålen följa Universitets- och högskolerådets engelska översättning av examensordningen.

Kurser som programmet omfattar

Här anges vilka kurser som är obligatoriska för de studerande på programmet. Dessutom anges under särskild rubrik (se nedan) vilka kurser som är valbara med platsgaranti på Högskolan Väst samt möjligheter att läsa valfria kurser. Det ska tydligt framgå hur många poäng som är obligatoriska samt hur många poäng som är valbara eller valfria på programmet.

Valbara kurser inom programmet

Under denna rubrik listas valbara kurser som ges med platsgaranti på Högskolan Väst för det aktuella programmet.

Följande fasta text finns inlagd i mallen till utbildningsplan:

"Av programmets obligatoriska kurser är XX hp valbara och ges med platsgaranti för programstudenter. Det går att välja mellan nedanstående kurser:

Valfria kurser inom programmet

Detta anges om det finns utrymme att välja valfria kurser, dvs. sådana kurser som den studerande väljer fritt på Högskolan Väst eller på andra lärosäten i landet eller utomlands. Det ska finnas tydlig information om rekommenderad studiegång, t.ex. vad gäller val av inriktning på programmet.

Följande fasta text finns inlagd i mallen till utbildningsplan:

"Programmet innehåller XX hp valfria kurser. Det går att välja bland kurserna nedan men det går också att läsa andra kurser inom eller utanför Högskolan Väst, i Sverige eller utomlands, där kursmålen inte överlappar kurserna inom examen".

Preliminär studiegång

Följande fasta text finns inlagd i mallen till utbildningsplan:

"En studiegång presenterar i vilken ordning och när i tid kurser i en utbildning ges. För att se programmets preliminära studiegång ange programnamn/programkod på hv.se/studiegang".

Behörighetskrav inom programmet

Här anges krav på avklarade kurser för att få fortsätta på programmet, detta får förekomma om det finns särskilda skäl kopplade till kunskapsprogressionen på programmet.

Behörighetskraven ska i sådana fall anges i utbildningsplanen. När behörighetskrav sätts på kurs inom program, ska de även ses över för motsvarande fristående kurs.

För att förklara en studerande obehörig för att fortsätta på programmet krävs ett skriftligt beslut. Sådant beslut kan överklagas till Överklagandenämnden för högskolan (ÖHN).

För program som innehåller verksamhetsförlagd utbildning ska det anges i såväl utbildningsplan som i kursplan om den verksamhetsförlagda utbildningen kan avbrytas av högskolan och hur den studerande i så fall kan återuppta studierna.

Arbetsintegrerat lärande (AIL) (överrubrik)

En fast text finns här inlagd i mallen till utbildningsplan som inte går att ändra.

AIL-certifiering (underrubrik)

En fast text finns här inlagd i mallen till utbildningsplan som inte går att ändra.

Det finns också ett fritextfält kopplat till denna rubrik där man har möjlighet att ange mer programspecifik information kopplat till AIL.

För de program som ej är certifierade kan man välja att ta bort texten- rubriken syns då inte alls i utbildningsplanen).

Övrigt (överrubrik)

Här anges övrig programspecifik information.

 

Regler för kurs-PM

Beslutade av Forsknings- och utbildningsnämnden 15 februari 2022
Ärendenummer HV 2022/57

Svarar mot Standarder och riktlinjer för kvalitetssäkring inom det europeiska området för högre utbildning (ESG), avsnitt 1.3.

1. Inledning

Syftet med kurs-PM är att lämna sådan information som studenten behöver för att kunna planera sina studier. Den information som finns i kursplan har alltid företräde framför kurs-PM. Till skillnad från kursplanen är det som står i kurs-PM inte juridiskt bindande.

Informationen i kurs-PM får inte strida mot information i kursplanen.

Institutionen ansvar att upprätta ett kurs-PM för varje kurstillfälle, och att det görs tillgängligt för studenterna senast två veckor innan kursstart. Som huvudregel publiceras kurs-PM digitalt på högskolans lärplattform. Studenten ansvarar för att ta del av kurs-PM.

2. Innehåll i kurs-PM

Ett kurs-PM ska alltid innehålla kontaktuppgifter samt information om examinationer och obligatoriska moment. Information om vilseledande vid examination ska ges i alla kurs-PM och i den form som anges nedan. Ett utbildningsprogram bör ha en enhetlig struktur för kurs-PM.

Kontaktuppgifter

Information om examinator, kursansvarig och de lärare som undervisar på kursen och hur studenten kan få kontakt med dem.

Examinationer

Information om när examinationerna ska genomföras och vad som då förväntas av studenten. Formerna för bedömning ska stämma överens med kursplan, men beskrivs lite mer utförligt. Det ska framgå vad som menas med att examinationsuppgiften är individuell eller genomförs i grupp.

Det är särskilt viktigt att kurs-PM för examensarbeteskurser förtydligar kursplanens information om examinationsformer och tydligt anger hur de tidsmässigt förhåller sig till varandra.

Om det finns flera examinerande moment är det viktigt att ange hur stor betydelse varje moment har för helheten av kursen.

Här ges även information om när omexaminationer ska genomföras och vad som då förväntas av studenten.

Kurs-PM ska innehålla tydlig information om plagiat och vilseledande vid examination, att dokument plagiatgranskas och att misstänkta fall av plagiat och vilseledande anmäls till högskolans disciplinnämnd. Information om gällande regler finns i Råd och anvisningar för hantering av disciplinärenden vid Högskolan Väst (HV 2015/418).

Obligatoriska moment

Om det finns obligatoriska moment på kursen måste dessa vara angivna i kursplanen. Det måste också redan i kursplanen anges om studenten kan göra någon form av ersättningsuppgift istället för det obligatoriska momentet. Av kurs-PM ska det framgå när i tid de obligatoriska momenten eller eventuell ersättningsuppgift ska genomföras.

Information om vilseledande vid examination (fusk)

Nedanstående text ska läggas in i alla kurs-pm på Högskolan Väst, för att säkerställa att alla studenter fått samma information:

”Vilseledande vid examination, i dagligt tal kallat fusk, kan med stöd av högskoleförordningen (1993:100) leda till skriftlig varning eller avstängning från studierna. Därför är det viktigt att du är medveten om vad som är otillåtet.

Fusk handlar om att studenten vid en examination försökt få sin prestation att framstå som större, bättre eller på annat sätt av högre kvalitet än vad som annars skulle varit fallet. Det kan till exempel handla om plagiat, användande av otillåtna hjälpmedel, otillåtet samarbete et c. Se mer information på https://www.hv.se/student/studier/examination/fusk-och-plagiat/.

Om du använder text som någon annan har skrivit (från litteratur, andra studentarbeten, internet etc) måste du tydligt ange källan. Detsamma gäller direktöversättningar. Citat ska markeras med citattecken. Examinator måste tydligt kunna se vad som är din egen text och vad som är skrivet av andra. Om källhänvisning eller citattecken saknas kan det räknas som plagiat, vilket kan leda till att du blir avstängd från studierna.

Om du återanvänder en text som du tidigare blivit examinerad på kan det komma att betraktas som självplagiat. Var därför noga med att tydligt ange om det du skriver redan har använts av dig i en annan examination. En bra tumregel är att hantera egna texter på samma sätt som andras.

Högskolan Väst använder systemet Ouriginal för att upptäcka plagiat. Ouriginals källmaterial är omfattande och inkluderar både publicerade och opublicerade arbeten (som andra studenters inlämnade svar).

Lärare som misstänker vilseledande vid examination ska anmäla detta till rektor, som beslutar om ärendet ska hänskjutas till högskolans disciplinnämnd för avgörande. https://www.hv.se/om-oss/organisation/namnder-rad-och-kommitteer/disciplinnamnd/”.

Övrig information

Exempel på övrig information som kan finnas i kurs-PM är:

  • pedagogiskt upplägg
  • kursens innehåll
  • litteratur
  • läsanvisningar
  • kursupplägg
  • referenshantering
  • kursvärdering samt utfall av tidigare kursvärderingar
  • när meddelande om resultat kan förväntas
  • vad som gäller angående tekniska förutsättningar
  • ansvarsfördelning mellan lärarna i kursen
  • information om VFU
  • förtydligande av AIL- inslag
  • forskningsanknytning.

 

Regler för examensarbete

Beslutade av Forsknings- och utbildningsnämnden 4 mars 2021
Ärendenummer HV 2020/625

Svarar mot Standarder och riktlinjer för kvalitetssäkring inom det europeiska området för högre utbildning (ESG), avsnitt 1.3. Tillhör högskolans process 3.3.1.1. Genomföra kurs.

1. Inledning

För samtliga examina, förutom yrkeslärarexamen, krävs ett godkänt examensarbete. Omfattningen i antal högskolepoäng skiftar mellan olika utbildningar. Tillträdeskrav för examensarbetskurser anges i respektive kursplan.

I examensarbetet ingår att planera, genomföra och rapportera en studie (respondentskap), att försvara denna vid ett seminarium samt att kritiskt granska och diskutera innehållet i ett examensarbete som författas av student på samma nivå (opponentskap).

Examensarbetet skrivs enskilt eller av högst två studenter tillsammans Inför slutseminarium ska examensarbetet genomgå plagiatkontroll.

2. Handledning

Handledning ges inom ramen för kurstillfället, om annat inte har överenskommits. En student som inte blir klar med uppsatsen innan kursen är slut har normalt inte rätt till ytterligare handledning. Undantag kan göras i överenskommelse mellan examinator och den studerande.

Beslut om eventuella resurser för sådan fortsatt handledning fattas av prefekt. Om ett examensarbete underkänns föreligger inte längre någon rätt till handledning.

Handledningen ska vara vetenskapligt kvalificerad rörande bland annat ämnesdjup, metod och analys. Vid behov kan person utan vetenskaplig kompetens bidra med kompletterande handledning avseende exempelvis utrustning, verktyg eller databehandling.

3. Examination

Examinator och handledare ska vara två skilda personer.

I examination av ett examensarbete ingår studentens försvar av en skriftlig uppsats på ett seminarium samt opposition på annans students uppsats.

Om examensarbetet har skrivits av två studenter ska den enskilda studentens bidrag bedömas vid slutlig inlämning efter seminariet. I uppsatsen eller i en bilaga ska varje student redogöra för sina individuella bidrag till, och delaktighet i arbetet.

Handledare bedömer när uppsatsen är i sådant skick att den kan prövas för examination. Det är examinator som bedömer om uppsatsen och dess försvar vid seminarium kan godkännas. Kursen ska ha tydliga kriterier för vad som krävs för godkänt betyg på uppsatsen och seminariebehandlingen. Kriterierna ska vara avstämda mellan handledare och examinator.

Studenten har inte rätt att överklaga examinators beslut om betyg, men har rätt att begära omprövning av beslutet.

Vid seminariet ska det tydligt framgå vad som ska revideras och tidsplanen för det.

Examinator rapporterar in resultaten i LADOK snarast efter genomförd examination. Det gäller även vid underkänt betyg. Om examensarbetet inte lämnats in alls sätts inget betyg.

Vid revidering efter slutligt seminarium blir examinationsdatum den dag examinator godkänt revideringen.

Som vid andra kurser har studenten rätt till omexamination i enlighet med vad som anges i riktlinjer för examination. Examinationen och omexamination ska erbjudas vid sammanlagt två seminarietillfällen i anslutning till kurstillfället.

Student som underkänts två gånger på samma uppsats ska i normalfallet rekommenderas att skriva helt ny uppsats.

4. Examensarbetets titel

Examensarbetets titel kommer att framgå av examensbeviset. Särskilda riktlinjer för hur titel ska skrivas finns på bibliotekets webbplats.

5. Arkivering och publicering

All elektronisk arkivering utförs av högskolans förvaltning efter att examinatorn skickat in det godkända arbetet elektroniskt, jämte ett underlag som uppvisar godkänt betyg.

Högskolan uppmuntrar studenten att publicera godkänt examensarbete. Det görs av biblioteket efter godkännande från studenten. Om studenten inte godkänner publicering av arbetet i sin helhet görs endast bibliografiska data samt abstrakt åtkomliga.

 

Regler för examination

Beslutade av Forsknings- och utbildningsnämnden 22 juni 2023
Ärendenummer HV 2023/302

Svarar mot Standarder och riktlinjer för kvalitetssäkring inom det europeiska området för högre utbildning (ESG), avsnitt 1.3. Tillhör högskolans process 3.3.1.1 Genomföra kurs.

1. Inledning 

Bestämmelser kring examination finns i högskoleförordningen (1993:100) och i UKÄ:s Vägledning för rättssäker examination, 4:e uppl. Bestämmelser med betydelse för examination och betygsärenden finns även i andra lagar och förordningar, som förvaltningslagen (2017:900), tryckfrihetsförordningen (1949:105) och myndighetsförordningen (2007:515).

Följande lokala regler ska ses som komplement och förtydliganden till ovanstående bestämmelser. Alla kursplaner på Högskolan Väst ska innehålla hänvisning till dessa lokala regler.

2. Examinator

Examinator utses av prefekt genom särskilt beslut. Förteckningar över examinatorer ska diarieföras och arkiveras. Endast den med anställning som lärare vid Högskolan Väst kan utses till examinator.

Examinatorn ska ha relevant kompetens i förhållande till ämne och nivå för den kurs som ska examineras. För examensarbeten på grundnivå och kurser på avancerad nivå krävs licentiat- eller doktorsexamen. Examinator ska även ha goda kunskaper om de regelverk som styr examination vid högskolan.

Examinatorn har det samlade ansvaret för examinationen av en kurs. Examinatorn fattar beslut om betyg på en kurs, även då andra lärare bedömt delar av den. Vidare ansvarar examinator för att på begäran av student göra eventuell omprövning av betygsbeslut och underteckna betygsbeslutet i det studieadministrativa systemet.

Student som har blivit underkänd två gånger i en kurs har rätt att hos prefekt begära byte av examinator. Begäran får avslås om det finns särskilda skäl, till exempel om det inte finns någon annan lämplig examinator vid högskolan. Ett avslag om begäran av byte av examinator kan inte överklagas.

3. Examinationsformer

Examination innefattar prövning av kunskaper, förmågor och färdigheter i relation till kursens lärandemål och innehåll samt betygssättning. Den kan bestå av flera delar, s.k. examinerande moment, så som skriftlig salstentamen, hemtentamen, laboration mm.

Examinator bestämmer vilka examinationsformer som förekommer i en kurs. Samtliga ska anges i kursplanen och är bindande.

För digitala examinationsformer gäller samma krav på rättssäkerhet som vid all examination.

4. Tid och plats för examination

Examinator ansvarar för att studenterna i samband med kursstart, eller senast fem veckor före ordinarie examinationstillfälle, får en tidplan för genomförande av samtliga examinerande moment i kursen. Informationen ges normalt i kurs-PM.

Examination på nätbaserade kurser sker på den ort som angetts i informationen till de studerande.

Vid särskilda skäl, till exempel funktionsvariation eller sjukdom, får examinator medge att studenten genomför examinationen på annan plats än den där studierna bedrivs. Det gäller både campus- och nätbaserade kurser. Examinationen ska då genomföras vid samma tidpunkt som den genomförs på Högskolan Väst. Studenten ansvarar själv för att i god tid undersöka om det finns möjlighet att tentera på önskade platsen. Lokalen ska vara lämplig, det ska finnas skrivvakt och ledig plats. Den som tillhandahåller lokalen ansvarar för praktisk hantering av examinationen.

Studenter vid andra lärosäten medges inte möjlighet att genomföra sin salstentamen vid Högskolan Väst med undantag för utbytesstudenter som riskerar att inte slutföra och/eller påbörja sina studier i tid.

5. Anpassad examination

Anpassad examination får beslutas av examinator om studenten har ett beslut om särskilt pedagogiskt stöd på grund av funktionsvariation. Anpassad examination betyder inte att den studerande befrias från kravet på uppfyllelse av det lärandemål som examinationen prövar, utan endast en möjlighet att visa måluppfyllelse på ett annat sätt. Möjlighet till anpassad examination ska anges i kursplanen.

Det är tillåtet att förlägga tentamina till exempelvis lördagar eller söndagar, men hänsyn bör tas till studenter som av religiösa skäl inte har möjlighet att delta i tentamina vid vissa religiösa helgdagar.

6. Omexamination

Som huvudregel får antal examinationstillfällen inte begränsas. Studenten har inom ramen för det enskilda kurstillfället rätt till en ordinarie examination och en omexamination. Därefter erbjuds möjlighet till examination nästa gång samma kurs (kurskod) ges vid Högskolan Väst. Examination sker alltid i enlighet med den för kurstillfället gällande kursplanen. Det är studentens ansvar att informera sig om eventuella förändringar har skett i kursplanen.

Datum för omexamination meddelas senast vid det ordinarie examinationstillfället. Tiden mellan meddelande av resultat och datum för omexaminationen får inte vara mindre än tio arbetsdagar eller två veckor, under förutsättning att rättningstiden normalt inte överstiger femton arbetsdagar.

Om det anges tydligt i kursplanen får antalet tillfällen under vissa omständigheter begränsas. Det sammanlagda antalet får dock aldrig understiga fem. Begränsningar får endast göras om det i den enskilda kursens fall bedöms att ett obegränsat antal skulle leda till orimligt resursslöseri. [1] Om en kurs upphör har studenten rätt till tre examinationstillfällen under en tid av minst ett år efter det sista examinationstillfället i anslutning till aktuellt kurstillfälle.

Vid omexamination får examinator kräva att studenten omprövas mot samtliga lärandemål för kursen eller delkursen. Examinationsformerna ska vara de samma som vid ordinarie examination om inte annat framgår av kursplanen. Under rubriken Obligatoriska moment beskrivs vad som gäller för ersättningsuppgift i form av obligatoriska moment.

Student som på grund av misstag från högskolans sida inte kan delta i ett examinerande moment ska erbjudas nytt examinationstillfälle inom två veckor från det ursprungligen planerade tillfället.

7. Komplettering

En student som i examination inte uppfyller samtliga lärandemål och därmed får underkänt, ska normalt prövas mot samtliga lärandemål igen genom en omexamination. Examinator kan besluta att studenten istället får lämna in en komplettering av vissa delar, under förutsättning av att sådan möjlighet tydligt framgår av kursplanen. I kursplanen ska anges på vilket sätt kompletteringen ska genomföras och inom vilken tid. Formen för komplettering ska överensstämma med den ursprungliga examinationsformen.

Komplettering får endast medges om bristerna är av liten omfattning och möjliga att åtgärda på kort tid och i nära anslutning till examinationstillfället. Komplettering är inte tillåten vid salstentamen.

8. Obligatoriska moment

Om det finns obligatoriska moment på kursen som utgör grund för betygssättning ska detta anges i kursplanen. Obligatoriska moment som inte utgör grund för betygssättning får endast förekomma i ringa omfattning. För att utbildningsmoment ska få göras obligatoriska krävs att de är av prövande karaktär alternativt har till syfte att stärka den studerandes lärande.

Studenter som av någon anledning inte blivit godkända i obligatoriskt moment ska erbjudas ytterligare ett tillfälle under eller i nära anslutning till kursen.

Examinator får medge att en student får göra en ersättningsuppgift som ersättning för närvaro vid ett obligatoriskt moment. Möjlighet till sådan ersättningsuppgift måste i så fall vara tydligt angiven i kursplanen. I de fall då det inte är möjligt med ersättningsuppgift krävs omexamination (se regler för omexamination).

9. Examination av examensarbeten och praktik

För examination av examensarbete och praktik (exempelvis verksamhetsförlagd utbildning) gäller generellt samma regler som för andra kurser.

Handledare och examinator ska vara olika personer.

Det ska framgå av kursplanen om antal praktiktillfällen eller motsvarande utbildningsperioder är begränsat. Om studenten behöver ha fått godkänt betyg på praktik eller motsvarande för att kunna bli godkänd på en kurs eller del av en kurs, får antalet praktik- eller motsvarande utbildningsperioder inte vara färre än två.

Betygs sätts som regel endast efter genomgången kurs. Examinator kan dock underkänna en student innan genomgången kurs om det finns särskilda skäl. Ett sådant skäl kan vara att högskolan avbryter praktiken för att studenten begått allvarliga misstag och riskerar att orsaka skada under praktiken. Förutsättningarna för underkännande i förtid och för studentens möjlighet att återuppta praktiken måste framgå av kursplan.

10. Tentamen

Vid salstentamen ska examinator vara anträffbar personligen, per telefon eller digitalt. Ansvarig lärare ska inför salstentamen informera de studerande om vilka hjälpmedel som är tillåtna. Det anges även på tentamenstesens försättsblad.

Om en salstentamen måste avbrytas på grund av utrymning avgör examinator om tentamen kan fortsätta efter avbrottet, med motsvarande förlängning av tid, eller om de studerande ska få ett nytt tentamens-tillfälle.

Av kursplanen ska framgå om en hemexamination ska göras individuellt eller kan göras i grupp. Vid gruppexamination måste individuell bedömning kunna göras. Vid tveksamhet om individuell prestation kan examinator begära muntlig redogörelse inom tio dagar efter inlämningsdatum.

Studenten ansvarar själv för att hemexamination kommer bedömande lärare tillhanda. Om betygssättningen kan påverkas av att hemexaminationen lämnas in efter angiven deadline ska detta anges i kursplanen.

Vid anonyma tentamina (s.k. kodade prov) ska anonymiteten brytas så sent som möjligt. Dock måste examinator få se namnen på studenterna innan beslut om betyg fattas.

Originaltentamen sparas två år från datum för betygssättning, och gallras därefter i enlighet med Riksarkivets föreskrifter.

11. Betygssättning

Betyg sätts efter genomgången kurs. Om underlag för bedömning saknas, genom att studenten inte deltagit i ett eller flera examinerande moment på kursen, ska inget kursbetyg sättas.

Student som har påbörjat examination ska tilldelas ett betyg. Vad som avses med ”påbörjad” varierar beroende på examinationsform. Examinator definierar när en examination ska anses påbörjad. Vid salstentamen gäller alltid att student som deltar men lämnar in blankt svar eller inte något svar alls ska tilldelas betyget underkänd.

Eventuella betygskriterier anges i examinationsuppgift eller i kurs-PM och är inte bindande. [2]

Vid examination av grupparbete ska redovisningen genomföras så att den enskilde studerandes bidrag kan urskiljas. För godkänt betyg på kurs ska den studerande ha prövats mot samtliga lärandemål i kursplanen med godkänt resultat för vart och ett av dessa.

12. Betygsbeslut

På Högskolan Väst fattas betygsbeslut i det studieadministrativa systemet genom examinators signatur. Där säkerställs att beslutet är på svenska och att namn på beslutande (examinator) samt, i förekommande fall, namn på övriga personer som deltagit i bedömningen/rättningen, framgår. Av högskolans arbetsordning framgår att betygsbeslut får fattas utan föredragning.

Studenterna ska som regel meddelas resultat senast 15 arbetsdagar efter examinationstillfället för respektive examinerade moment. Vid stora grupper får meddelande ges senast efter 20 arbetsdagar. I sådana fall ska studenterna senast vid examinationstillfället få information om att rättningstiden är förlängd. Se även avsnittet om omexamination för minsta tid mellan tidpunkt för meddelande av resultat och datum för omexaminationen.

Examinators beslut om betyg får inte överklagas. En student har däremot rätt att begära omprövning av beslutet. Sådan begäran ska vara skriftlig och lämnas till examinator tillsammans med motivering. Om examinator finner att beslutet är uppenbart oriktigt ska det ändras, men bara om ändring kan ske snabbt och enkelt och utan att betyget sänks. Det är inte tillåtet att ställa upp tidsgränser för när studenten senast måste begära omprövning.

Godkänt betyg får inte ändras till underkänt på studentens begäran. Rättning till studentens nackdel får förekomma om beslutet innehåller rena s.k. förbiseendefel. [3] Praxis ger också stöd för ändring till nackdel för studenten vid konstaterat fusk vid examinationen.

Det är vid Högskolan Väst inte tillåtet att delta i omexamination för att höja ett redan godkänt betyg, s.k. plussning.

I och med beslut om betyg blir studentens tentamen, eller skriftlig dokumentation som har varit underlag för prövning, samt betyg allmän handling. Efter att tentamen genomförts är även tentamensformuläret en allmän handling som ska arkiveras och vara tillgänglig för allmänheten.

13. Betygssystem och betygsskalor

Betygssystemet är målrelaterat. Vid Högskolan Väst används någon av följande betygsskalor för utbildning på grund- och avancerad nivå:

  • Godkänd/Underkänd
  • Väl Godkänd/Godkänd/Underkänd
  • 5/4/3/Underkänd
  • A/B/C/D/E/Fx/F

På A-F skalan står F och Fx för underkänt resultat. Fx betecknar underkänd, något mer arbete krävs. Betyget Fx kan inte användas som slutbetyg på kurs.

Vilken betygsskala som gäller ska framgå av kursplanen för respektive kurs.

För utbildning på forskarnivå används endast betygsskalan Godkänd/Underkänd.

Betygsskalan Godkänd/Underkänd får inte användas på kurs inom någon av lärarutbildningarna där kursen innehåller verksamhetsförlagd utbildning som omfattar mer än tre högskolepoäng.

14. Vilseledande vid examination

Bestämmelser kring vilseledande vid examination, i dagligt tal benämnt ”fusk”, finns i HF 10 kap.

Fusk eller vilseledande vid examination innebär att den studerande avsiktligt försöker vilseleda examinatorn när en studieprestation ska bedömas. Exempel på sådant agerande kan vara plagiat, otillåtna hjälpmedel som gömda ”fusklappar” eller otillåtna anteckningar i böcker som får tas med till salstentamen eller samarbete vid enskild examination.

De studerande ska vid kursstarten ges tydlig information om korrekt referens- och källhantering samt om vad som utgör plagiat. Grundad misstanke om vilseledande vid examination ska snarast anmälas till rektor. På rektors uppdrag utreds ärendet därefter av förvaltningen. I utredningen ska den studerande ges tillfälle att yttra sig muntligt eller skriftligt och ge sin version om vad som har inträffat.

Efter utredning beslutar rektor om ärendet ska lämnas utan åtgärd, föranleda en s.k. varning av rektor eller hänskjutas till disciplinnämnden för prövning. Disciplinnämnden kan besluta att lämna ärendet utan åtgärd eller utdela en varning eller besluta om avstängning. Avstängning innebär att den studerande inte får delta i prov, undervisning eller annan verksamhet inom ramen för utbildningen under viss tid (dock högst sex månader).

Examination som är anmäld för misstanke om vilseledande betygssätts inte förrän ärendet är avgjort av rektor eller disciplinnämnd. Om ärendet hänskjuts till disciplinnämnden kan rektor fatta beslut om interimistisk avstängning. I annat fall är den studerande oförhindrad att delta i annan undervisning eller examination under utredningstiden. Efter beslut om avstängning meddelas berörda funktioner av ansvarig vid förvaltningen och den studerandes IT-konto spärras. Om det under avstängningsperioden förekommer examinerande moment måste den studerande invänta kommande omexamination eller nästa ordinarie examinationstillfälle.

 

Regler för kursvärderingar

Beslutade av Forsknings- och utbildningsnämnden 9 september 2021
Ärendenummer HV 2020/625

Svarar mot Standarder och riktlinjer för kvalitetssäkring inom det europeiska området för högre utbildning (ESG), avsnitt 1.3. Tillhör högskolans process Utbilda, 3.3.6. Värdera utbildning.

Högskolan har skyldighet att ge de studerande på en kurs möjlighet att framföra sina synpunkter i en kursvärdering som anordnas av högskolan. Högskolan har också skyldighet att sammanställa kursvärderingarna, informera om och tillgängliggöra resultaten för de studerande, samt de åtgärder som vidtas med anledning av kursvärderingarna. [4]

Kursvärderingar är en viktig möjlighet för de studerande att bidra till högskolans arbete med förbättringar av utbildningar och kurser. Genom dem ges de studerande möjlighet att på ett strukturerat sätt reflektera över sin utbildning samt möjlighet att aktivt utöva sin lagstadgade rätt till inflytande över utbildningen.

Regler för kursvärderingar ger vägledning för arbetet med kursvärderingar och avser kurser på samtliga nivåer, det vill säga utbildning på grund-, avancerad och forskarnivå.

  • Kursvärdering består av de studerandes synpunkter och förslag då de värderar hur ett kurstillfälle fungerat i relation till en kursplan.
  • Kursvärderingsrapport är en resultatsammanställning av inkomna kursvärderingar.
  • Kursvärderingsrespons är en sammanställning av de studerandes synpunkter och förslag samt ansvarig lärares kommentarer kring detta. Kursvärderingsresponsen ska göras tillgänglig för de studerande inom fem veckor efter kursavslut.

Skriftlig kursvärdering genereras alltid genom digitalt enkätverktyg i samband med eller i nära anslutning till kursens slut. Kursvärdering genomförs på alla kurser, även uppsats- och examensarbeten. Kursansvarig och/eller läraren kan komplettera med andra kursvärderingar under kursens gång. Den automatiska kursvärderingen genomförs för kurstillfället och inte på delkurser eller hela kurspaket. Kursvärderingsenkäten ges på det aktuella kurstillfällets undervisningsspråk.

Det är av största vikt att studenten bidrar till kursutvecklingen genom att besvara kursvärderingen, men det är frivilligt. Lärarna och studenterna ska ta ett gemensamt ansvar för att utveckla och förbättra kursen och därför kan det förekomma olika typer av värderingar och dialoger under kursens gång för att främja ökat engagemang och hög svarsfrekvens.

Skriftliga kursvärderingar ska vara anonyma. Med anonymitet avses här att namn eller motsvarande inte anges på kursvärderingen eller eftersöks. Personlig integritet ska beaktas i allt arbete med kursvärderingar.

Resultat från kursvärderingar ska hållas tillgängliga på webben för de studerande och andra intressenter. Ansvar för olika delar av kursvärderingsprocessen framgår av kvalitetssäkringssystemen.

 

Regler för programråd

Beslutade av Forsknings- och utbildningsnämnden 16 maj 2023
Ärendenummer HV 2023/302

Svarar mot Standarder och riktlinjer för kvalitetssäkring inom det europeiska området för högre utbildning (ESG) avsnitt 1.2. Tillhör högskolans process Styra och leda verksamheten, 1.2.6. Skapa ansvar och befogenheter arbetsenhet.

1. Inledning 

Programråden ska finnas på institutionsnivå för att bereda vissa beslut rörande utbildning på grund- och avancerad nivå. Syftet är att underlätta samordning inom institutionen samt mellan institutionsledning och institutionsnämnd för att driva kvalitet i utbildningarna.

Regeln beskriver de krav som ställs på alla programråd.

Alla utbildningar ska tillhöra ett programråd eller motsvarande. Det ska finnas ett programråd för utbildningsprogram och övriga huvudområden som leder till examen vid Högskolan Väst. Prefekt har ansvar för att även fristående kurser och poänggivande uppdragsutbildningar med koppling till ett huvudområde omfattas av programrådens arbete. Kurser inom stödämnen utan en naturlig koppling till ett huvudområde ska hanteras av ett programråd eller motsvarande.

2. Programrådets sammansättning

Ett programråd ska bestå av lärarrepresentanter utsedda av prefekt i samråd med institutionsnämnd samt studentrepresentanter som utses av studentkåren i enlighet med studentkårsförordningen och ingånget avtal med Studentkåren vid Högskolan Väst. Prefekt utser, i samråd med institutionsnämnd, programrådsordförande som sammankallar till och leder programrådsmötena. För att stärka utbildningarnas samhällsrelevans är det också en fördel att adjungera externa representanter till programrådet från, för utbildningen, relevanta verksamhetsområden.

3. Programrådets ansvarsområden

Programrådet ska:

  • verka för att de studerande ges goda förutsättningar att uppnå nationella och lokala lärandemål
  • bedriva kvalitetsarbete inom ramen för högskolans och institutionernas kvalitetssystem för utbildning
  • bereda kursplaner, utbildningsplaner och programrapport
  • inhämta synpunkter från studenter, lärare och externa intressenter och ansvara för att de ges möjlighet till delaktighet i utbildningens planering, genomförande och utvärdering.

I övrigt arbetar programrådet enligt prefektens institutionsspecifika uppdrag.

 

Regler för klassning av kurser inom utbildningsområden

Beslutade av Forsknings- och utbildningsnämnden 10 februari 2022
Ärendenummer HV 2022/57

Svarar mot Standarder och riktlinjer för kvalitetssäkring inom det europeiska området för högre utbildning (ESG), avsnitt 1.2 och 1.6. Tillhör högskolans process Styra och leda verksamheten, 3.1.12. Fastställa utbildningsområde.

Varje kurs inom högskolan ska klassas med ett eller flera utbildningsområden. Högskolans regleringsbrev bestämmer vilka utbildningsområden som är möjliga att välja. Klassningen styr regeringens ersättning för helårsstudent och helårsprestation till lärosätet som helhet. Hur medlen fördelas inom högskolan beslutas av rektor.

Vid Högskolan Väst finns följande utbildningsområden:

  • DE Design
  • HU Humaniora
  • ID Idrott
  • JU Juridik
  • LU Undervisning
  • ME Medicin
  • MM Media
  • NA Naturvetenskap
  • SA Samhällsvetenskap
  • TE Teknik
  • VU Verksamhetsförlagd utbildning
  • VÅ Vård
  • ÖV Övrigt

Regeringen eller UKÄ har inte gett närmare instruktioner om hur kurser ska klassas. I förarbeten anges dock att kursens ämnestillhörighet ska vara avgörande, inte exempelvis vilken examen den kan leda till. [5]

I regleringsbrevet anges följande för områdena Undervisning, Verksamhetsförlagd utbildning och Övrigt:

  • Utbildningsområdet Undervisning avser utbildning inom det allmänna utbildningsområdet och den utbildningsvetenskapliga kärnan.
  • Utbildningsområdet Verksamhetsförlagd utbildning avser verksamhetsförlagd utbildning inom lärar- och förskollärarutbildningar.
  • Utbildningsområdet Övrigt avser journalist- och bibliotekarieutbildningar och praktisk- estetiska kurser inom bland annat lärarutbildning med inriktning mot tidigare år, förskollärarutbildning och grund-lärarutbildning.

För Högskolan Väst anges i regleringsbrevet också:

  • Utbildningsområdet Idrott: Avser vissa kurser inom ramen för lärarutbildningen.

Förutom det som angivits ovan gäller följande vid Högskolan Väst.

Normalt tilldelas en kurs endast ett utbildningsområde. Det är kursens huvudsakliga ämnesinnehåll som avgör klassningen, det vill säga vad som faktiskt undervisas i kursen. Klassningen får därmed inte ta hänsyn till undervisningsmetoder, krav på utrustning, examinationsformer eller liknande. [6] Vid klassningen bör tillhörighet till ämnesgrupp vara vägledande.

En kurs kan ges två (undantagsvis flera) utbildningsområden under förutsättning att kursen innehåller delar med tydligt urskiljbart olika ämnesinnehåll som hör till olika ämnesområden. [7]

Den procentuella uppdelningen mellan utbildningsområden ska då överensstämma med kursens innehållsliga uppdelning.

En kurs kan också ges två (eller i undantagsvis flera) utbildningsområden för det fall att kursen är tydligt mång- eller tvärvetenskapligt präglad med inslag av två eller flera ämnestillhörigheter med överlapp mellan/bidrag från olika utbildningsområden. [8]

Fotnoter

[1] UKÄ, Rättssäker examination, 4:e upplagan, s. 35.
[2] UKÄ, Rättssäker examination, 4:e upplagan s. 33.
[3] För innebörden av ”förbiseendefel”, se UKÄ, Rättssäker examination, 4:e uppl. s. 87-88.
[4] HF 1 kap. 14 § Högskolan skall ge de studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan.
Högskolan skall sammanställa kursvärderingarna samt informera om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten skall hållas tillgängliga för studenterna. Förordning (2000:651).
[5] Proposition 1992/93:169 Högre utbildning för ökad kompetens.
[6] Samma kurs kan ingå i flera olika huvudområden, som i sig traditionellt associeras med olika utbildningsområden och även räknas in i progressionen i sådant huvudområde, förutsatt att kursen har en tydlig koppling till lärandemålen för utbildningen.
[7] Om en kurs innehåller ett delmoment som tydligt har annan ämneskaraktär och som i princip skulle kunna fungera som egen fristående (mindre) kurs på högskolenivå, ska den delen klassas i enlighet med delmomentets utbildningsområde. Exempel:  ett delmoment med matematisk statistik i en samhällsvetenskaplig metodkurs, där den första delen klassas som NA och resten SA.
[8] Kurser inom exempelvis hållbarhet, miljö eller praktiska projektarbeten kan beroende på sitt upplägg och sin innehållsliga ämnesorientering utgöra exempel på kurser som spänner över flera utbildningsområden.

Senast uppdaterad