Högskolan Väst avser att delta fullt ut i Erasmus+-programmet och därigenom aktivt bidra till den europeiska integrationen och specifikt målen inom det Europeiska utbildningsområdet, eftersom programmet har en ledande roll i att stödja högskolans strategiska mål för internationalisering.
Högskolans strategi för internationalisering har titeln: Internationalisering – en bas för att skapa kunskap i samverkan. Det är en femårig strategi (2019) med en funktion för årlig uppdatering. Den syftar till att utveckla internationalisering i hela organisationen med hänsyn till hållbarhet och miljö.
Vid Högskolan Väst vill vi att varje student och medarbetare medvetet reflekterar över och kan verka i en globaliserad värld. Internationaliseringsstrategin anger riktningen för denna ambition genom att omfatta strategier för samverkan, inkludering, mobilitet och rekrytering, med fokus på modernisering genom begrepp som ”virtuell mobilitet”, ”digitalisering”, ”internationalisering på hemmaplan” och ”integrerad internationalisering”.
Strategin säkerställer att nya miljövänliga arbetssätt implementeras i början av den nya programperioden. Alla studenter och anställda kommer att uppmanas att välja resesätt med hänsyn till miljön. Ett förmånssystem kommer att införas för att stödja detta. Alla aktiviteter såsom konferenser, seminarier, rekrytering eller informationsinsatser kommer att bedömas ur ett miljöperspektiv och organiseras i enlighet med detta.
Genom nyligen införda regler och reviderade processer garanteras alla deltagare en rättvis och transparent ansökningsprocess samt möjlighet att delta i mobilitetsaktiviteter. Ett nära samarbete med högskolans team för jämlikhet och stöd vid funktionsnedsättning, där information och tidiga signaler är centrala, bidrar till att säkerställa icke-diskriminerande behandling för alla.
Vidare är det fastställt att internationalisering är en högt prioriterad kvalitetshöjande faktor för både utbildningsprogram och tillämpad forskning. Högskolan Väst säkerställer full implementering av ECTS-reglerna eftersom Erasmus+-programmet erbjuder möjligheter till högkvalitativ mobilitet för studenter och personal, vilket automatiskt erkänns efter genomförande.
De övergripande målen för strategin är konceptualiserade inom fyra områden:
a) En kreativ och inkluderande lärmiljö
b) Utbildning med breda perspektiv
c) Forskning som möter komplexa utmaningar
d) Ledning för utveckling och verksamhetsstöd med internationell kompetens.
Ansvar för implementeringen av Erasmus+-programmet är erkänt av högskolans ledning, som därför har etablerat ett Råd för strategisk internationalisering och ett Internationellt kontor för att möjliggöra operativt stöd.
Det är dock beslutat att internationaliseringsstrategin konkretiseras i det operativa och planeringsrelaterade arbetet inom alla institutioner. Det finns fyra institutioner indelade efter ämnesområden (Teknik, Hälsa, Ekonomi och IT samt Individ och samhälle).
Detta innebär att varje institution ansvarar för att bryta ned, stimulera, konkretisera och utveckla internationaliseringsarbetet utifrån högskolans strategi. En övergripande princip är att institutionerna har visst självbestämmande i hur de organiserar och deltar i olika internationaliseringsaktiviteter. Denna princip påverkar hur verksamheten organiseras.
Samarbetet med partnerlärosäten i syfte att möjliggöra mobilitet är viktigt och kan beskrivas som tvådimensionellt. Dels finns ett tydligt fokus på ämnesrelaterat samarbete som gagnar specifika utbildningsprogram på institutionsnivå, dels ett övergripande institutionellt samarbete som gagnar hela lärosätet och som till exempel kan fokusera på kvalitetsutveckling och modernisering.
För att genomföra detta har ett ”Key Partner”-koncept etablerats av alla institutioner där mobilitet på alla nivåer (grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå) drivs av hög intensitet av personalmobilitet för att säkerställa hög kvalitet i alla aktiviteter.
I praktiken innebär detta att Internationella kontoret har en mer aktivt stödjande roll vid genomförandet av mobilitetsfokuserade aktiviteter (KA1) och en mer rådgivande roll i de samarbetsfokuserade aktiviteterna (KA2 och KA3).
För aktiviteter inom Nyckelåtgärd 1 kommer processerna kopplade till Erasmus Student Card-initiativet att implementeras fullt ut från 2021. Det testas under hösten 2020 vid en institution för att anpassa processerna till det mobilitetsdatabassystem som används.
För aktiviteter inom Nyckelåtgärd 2 kommer Rådet för strategisk internationalisering att lägga stor vikt vid Partnership for Excellence – European University Initiative, vilket är relevant för hela lärosätet. Det förväntas att vi ansöker om detta under 2021 eller 2022. Högskolans akademiska profil är Arbetsintegrerat lärande (AIL). Vi bedriver utbildning i samverkan med arbetslivet och studenterna exponeras för praktiska moment under hela sin studietid i olika former. Det är därför inom detta område som ansökan till European University Initiative kommer att lämnas in.
Övriga aktiviteter inom KA2-portföljen är mer ämnesrelaterade och kollegialt drivna. Varje institution kan ansöka och delta efter eget beslut. Grants and Innovation Office ansvarar för administrativt stöd och uppföljning av aktiviteter inom denna nyckelåtgärd. Denna organisatoriska struktur gör det möjligt för Internationella kontoret att fokusera på mobilitetsrelaterade aktiviteter, medan Grants and Innovation Office fokuserar på administrativt stöd för annan finansiering (forskning etc.). Det förväntas att detta kommer att öka antalet ansökningar inom nyckelåtgärd 2 när de akademiska medarbetarna får det stöd de är vana vid från andra typer av ansökningar.
För projekt inom Nyckelåtgärd 3 finns ingen konkret plan i nuläget, men högskolan har ett starkt fokus på Arbetsintegrerat lärande, vilket är lärosätets profil, och vi är ålagda av svenska staten att utveckla akademiska metoder samt bedriva forskning inom detta område. Det är därför fördelaktigt att kunna delta i ett KA3-projekt om möjligheten uppstår.
