Policyrådgivning i valdemokratier - tankesmedjors roll i Ungern och Polen

Inledning

Många är oroade över demokratins tillstånd i världen. Forskare rapporterar en ökande trend av autokratisering (motsats till demokratisering) även bland etablerade demokratier i väst. Det finns relativt mycket forskning med fokus på varför demokratier bryts ner, men vi vet fortfarande mycket lite om hur de avdemokratiseras och hur deras ledare fastslår sin position.

Syfte

Projektet fyller denna kunskapslucka genom att fokusera på expertorganisationernas roll i övergången till mindre demokratiska regimtyper samt konsolidering av dessa. Vår fråga rör vilken roll tankesmedjor kan ha för att skapa och upprätthålla demokratiskt problematiska regimer?

Mer specifikt studerar vi hur expertorganisationer, sådana som tankesmedjor, har bidragit till och fortsätter att delta i, alternativt motsätter sig, autokratiseringen av två centraleuropeiska länder – Ungern och Polen.

Innehåll

Båda dessa länder har nyligen genomgått stora förändringar i en auktoritär riktning. Efter valen 2010 i Ungern och 2015 i Polen har makthavarna valt en ”illiberal” väg där de öppet ifrågasätter grundläggande demokratiska värderingar. Detta har bl.a. påpekats av Europeiska Unionen, som nu driver en rättslig process (artikel 7) mot både Ungern och Polen. Vi tittar på tankesmedjor i syftet att förstå samspelet mellan regeringar och policyrådgivning och den roll politisk kunskapsproduktion har för etablerandet och upprätthållandet av valdemokratier. Valdemokratier definieras som regimer där val är relativt fria men konstitutionella garantier som rättssäkerhet, samt medborgerliga fri- och rättigheter som yttrandefrihet eller föreningsfrihet är begränsade.

Policyrådgivning har tidigare främst studerats i liberala demokratiska kontexter. Detta fokus bidrar till att tankesmedjor många gånger, både av forskare och av allmänheten, uppfattas som en typ av aktör som bidrar till demokratiutveckling. Vi menar att det är ett problematiskt förgivettagande. Tankesmedjor kan lika gärna vara behjälpliga i upprätthållandet av bristfälliga demokratier. Vårt fokus ligger därför på hur policyrådgivning utformas av tankesmedjor i bristfälliga demokratier. Alla makthavare har behov av policyrådgivning, och vi vet från tidigare forskning att tankesmedjor förekommer i stort sett i hela världen, men forskning om detta fenomen är mycket begränsad. Vi vet också att tankesmedjor i både Polen och Ungern har bidragit till den ”illiberala vändningen” i dessa respektive länder. Men vi vet mycket lite om på vilket sätt. Vilken roll spelade de i själva omsvängningen och vilken roll kan de ha för att underlätta för den fortsatta demokratiskt bristfälliga regimen? Även om den ”illiberala” politiken i Ungern och Polen hänger nära samman med en negativ syn på expertis och kunskap, är de nya eliterna också i behov av politiska idéer som stödjer och legitimerar deras politiska agendor.

I projektet kommer vi särskilt att titta på tankesmedjornas roll inom tre politikområden – familjepolitik, reformer av rättsväsendet och reglerna kring public service. Båda regimerna har deklarerat ”familialism” som en motsättning mot den västerländska feminismen, med tydliga förändringar emot jämställdhet (främjande av traditionella könsroller i hemmet, förkortning av pensionsålder för kvinnor, begränsningar av aborträtten och motarbetande av statliga institutioner och frivilliga organisationer som verkar för jämställdhet). Rättsväsendet har förändrats med argument om att gamla kommunistiska och korrupta domare ska rensas från systemet. Reglering och ägandestruktur av public service har ändrats för att, som det argumenteras, balansera den hittills dominerande liberala agendan med en mer nationalkonservativ.

Metod

Med hjälp av en uppsättning av kvantitativa och kvalitativa metoder kommer projektet studera tankesmedjornas verksamhet i dessa bristfälliga demokratier. Datainsamling sker via en enkät som ska ge en översikt av finansiering, publikationer med mera hos de totalt 82 tankesmedjor som idag är verksamma i de två länderna. I nästa steg ska intervjuer genomföras med medarbetare på tankesmedjor.

Samhällsnytta

Projektet utgör ett viktigt bidrag till forskningen på området genom att det studerar hur länder avdemokratiseras och vilken roll expertrådgivning spelar i denna process.

Samverkan

Projektet är ett samarbete mellan tre disputerade forskare: Katarzyna Jezierska (projektledare), Adrienne Sörbom och Andrea Krizsan. Tillsammans bistår forskarna med nödvändiga språkkunskaper och erfarenhet från tidigare studier av tankesmedjor, både i Centraleuropa och globalt.