För en hållbar värld

Högskolan utbildningar utvecklar studenternas förmåga att utifrån ett vetenskapligt förhållningssätt bidra till hållbar utveckling utifrån Agenda 2030 och de sociala, ekologiska och ekonomiska hållbarhetsdimensionerna.

Resultat - ur Hållbarhetsrapport Högskolan Väst 2021

Hållbarhetsfrågorna 2021 har fått ökat fokus i högskolans utbildningar jämfört med föregående år.  

Forsknings- och utbildningsnämndens uppföljning av hållbar utveckling i utbildning pekar på att integreringen i utbildningen har kommit relativt långt, men att det finns stora variationer mellan utbildningsprogram. En ökande andel program uppger att de har lärandemål kopplade till hållbar utveckling mellan 2020 och 2021. 

Betoningen av hållbarhetsdimensionerna är relativt likartad, men den ekologiska är något mindre förekommande än övriga dimensioner. I den sociala dimensionen följs jämställdhet och lika villkor upp separat utifrån skrivningen i högskolelagen. Vilka hållbarhetsdimensioner som ges störst vikt varierar mellan program och institutioner. Lika villkor finns med i den absoluta merparten av program.  

Även antal studentuppsatser med hållbarhetstema har ökat över tid vilket framgår av figur 2. Andelen har också ökat från 3 till 6 procent mellan 2019 och 2021.

I programenkäten anger en ökande andel studenter att perspektivet hållbar utveckling har tagits upp under utbildningen, från 39 procent 2019 till 48 procent 2021. Den andel studenter som uppfattar att perspektivet har tagits upp i liten utsträckning har minskat ännu mer.

Högskolan ska främja forskning av högsta vetenskapliga kvalitet som bidrar till att identifiera, öka kunskapen om samt lösa globala samhällsutmaningar.

Resultat - ur Hållbarhetsrapport Högskolan Väst 2021

Här bedöms dels forskningens bidrag till hållbar utveckling, dels hur hållbart forskningen bedrivs.

Det bedrivs mycket samverkansforskning med hållbarhetsinriktning i våra forskningsmiljöer. Inom Produktionsteknik i Väst och KK-miljön Primus bedrivs forskning med relevans för ekologisk och ekonomisk hållbarhet, medan övriga forskningsmiljöer framför allt fokuserar på forskning inom social och ekonomisk hållbarhet med koppling till frågor som till exempel cirkulär ekonomi, arbetsintegrerat lärande, digitalisering, barn- och unga samt hälsa.

Under 2021 är trenden positiv vad gäller publikationer med inriktning mot hållbarhet i Web of science och Scopus. Sökningarna bygger på söktrådar från Göteborgs universitet, men har justerats framför allt för användning i Scopus. Sökningen sker i artikeln och i beskrivningar som lagts in kring artiklarna.

När det gäller Web of science har antalet publikationer ökat något till 23 stycken jämfört med 21 stycken 2020, vilket utgör 16 procent av samtliga årets publikationer i Web of science.

I Scopus är antalet publiceringar 85 stycken vilket utgör 35 procent av samtliga publiceringar i databasen. Det senare är en stor ökning från föregående år, vilken beror på förändring i söktråden utifrån en bred förståelse av hållbarhet med utgångspunkt från Agenda 2030 och de globala målen.

Merparten av publikationerna täcker kunskapsområden som bidrar till social och ekonomisk hållbarhet, medan färre har uttalat fokus på ekologisk hållbarhet (11 st).

Sättet forskningen bedrivs på har kopplingar framför allt till målområde 4 för hållbart resande samt till målområde 8 för hållbar arbets- och studiemiljö samt det tvärprioriterade området jämställdhetsintegrering. Forskningsrelaterade resor sker ofta med flyg och driver därför på högskolans klimatpåverkan från resor, en påverkan som har minskat drastiskt under 2020 och 2021 som en följd av pandemin (behandlas under målområde 4).

Högskolan samverkar med partners som tillsammans med oss skapar kunskap som bidrar till hållbar utveckling.

Resultat - ur Hållbarhetsrapport Högskolan Väst 2021

Bedömningen är att högskolan når en bra bit på vägen, men att det är svårt att göra en bedömning av exakta nivåer. Inom samverkan om och för hållbarhet finns inga specifika nyckeltal som följs upp, utan det görs en allmän bedömning av hur hållbarhet integreras i högskolans befintliga samverkansarbete.

Högskolan har en tydlig samverkansprofil inom ramen för arbetsintegrerat lärande, AIL, och bedriver samverkan inom främst utbildning och forskning, men även kring campusfrågor.

Ett uttalat delmål är att integrera hållbar utveckling i AIL-certifieringen av utbildningsprogram. Hållbarhet ingår nu i kriterierna för AIL-certifieringen och vid årets utgång är 11 procent av programmen AIL-certifierade.

Under 2021 hade högskolan 817 helårsstudenter i uppdragsutbildning, vilket är en stor ökning jämfört med 2020. En del av uppdragsutbildningarna har uttalad hållbarhetsinriktning inom bland annat produktionsteknik och utbildningsvetenskap och utvecklas i samverkan med olika samhällsaktörer. Under året utvecklades fortbildningskurser i produktionsteknik med hållbarhetsinriktning för yrkesverksamma inom industrin, bland annat kring batteriteknik, energilagring, elfordon och hållbara material (erbjuds under 2022). I utbildningsvetenskap utvecklades en kurs för rektorer med namnet Leda lärande för hållbar utveckling.

Högskolan har också mycket samverkansforskning, varav en del har uttalad hållbarhetsinriktning. Om denna andel har ökat eller minskat har inte följts upp, men det uttalade intresset för hållbarhet har ökat inom forskningsmiljöerna. Inom KK-miljön Primus sker samtliga forskningsprojekt i samverkan med industrin och hållbar utveckling är ett av fyra tematiska områden som forskningen ska bidra till. Även forskningen i högskolans övriga forskningsmiljöer sker i stor utsträckning i samverkan, med fokus på social hållbarhet. 

Högskolans tjänsteresor ska utföras med så liten miljöpåverkan som möjligt på klimat, biologisk mångfald, vatten- och luftkvalitet, samt ta hänsyn till social och ekonomisk hållbarhet.

Klimatmål: Utsläpp av koldioxid från tjänsteresor (flyg, buss, bil, tåg) ska minska med minst 15 procent år 2023, minst 25 procent år 2025 och minst 50 procent år 2030, per årsarbetskraft (Basår: 2018). 

Klimatmål 2045: Utsläpp av Co2 från tjänsteresor ska vara så nära noll som möjligt, och kvarvarande Co2-utsläpp ska kompenseras genom negativa utsläpp av Co2 på andra områden, som via koldioxidlagring och kolsänkor.

Resultat - ur Hållbarhetsrapport Högskolan Väst 2021

Måluppfyllelsen är mycket god med en minskning på 67 procent i de totala koldioxidutsläppen från resor jämfört med 2020 och 92 procent jämfört med basåret 2018 (69 procent respektive 94 procent per anställd). Det innebär att klimatmålet för 2030, med halvering av utsläpp från tjänsteresor per anställd jämfört med basår, är nådda med råge. Antalet digitala möten har också fortsatt att öka jämfört med 2020.

Minskningen i resande och ökandet av digitala möten beror primärt på den under 2021 pågående Covid19-pandemin och resandet kommer att öka under 2022. Med nya regler för tjänsteresor, ökad kompetens kring digitala möten samt en digital möteskultur finns förutsättningar att hålla i en del av minskningen av klimatpåverkan från resor även framåt.

Så här jobbar Högskolan Väst med hållbara resor (länk till Medarbetarportalen)

Högskolans konsumtion och resurshantering bidrar till goda arbetsvillkor, minskad klimatpåverkan i linje med uppsatta mål i högskolans klimatstrategi, cirkulär resursanvändning, samt tar hänsyn till biologisk mångfald och god luft – och vattenkvalitet.

Klimatmål 2023: Klimatkrav ställs i upphandlingar, avrop och inköp och system för uppföljning har byggts upp på utvalda områden. Basårsmätning har gjorts.

Resultat - ur Hållbarhetsrapport Högskolan Väst 2021

I dagsläget följs antalet miljökrav i upphandlingar upp (se miljörapport till Naturvårdsverket) medan andra hållbarhetskrav, klimatkrav och klimatpåverkan inte följs upp systematiskt. Sambandet är i dagsläget starkt mellan hur mycket högskolan konsumerar och dess klimatpåverkan.

Bedömningen är att miljökrav ställs i större upphandlingar, men att de i en del fall kan skärpas och tydligare fokusera på klimat. Dessutom används statliga ramavtal där miljökrav finns i stor utsträckning. För egna upphandlingar ställs miljökrav vid genomförda förnyade konkurrensutsättningar och upphandlingar via ramavtal. Måluppfyllelsen för direktupphandlingar är fortsatt låg och uppföljning av avrop visar att många inte väljer det mest miljövänliga alternativet vid inköp (t.ex. inte miljöbil vid hyra av bil, flyg framför tåg, engångsplast vid catering mm).

Direktupphandlingarna handlar främst om konsult- och lärartjänster där miljökrav inte alltid är relevanta, men det finns möjligheter att öka kompetensen hos beställare i att ställa miljökrav för tjänster. I förvaltningens handlingsplan utpekas åtgärder för att skärpa miljö- och klimatkraven vid upphandling, samt att utveckla bättre system för uppföljning av miljö- och klimateffekter av högskolans konsumtion.

Så här jobbar Högskolan Väst med hållbara inköp (länk till Medarbetarportalen)

Högskolans hantering av material och avfall ska vara cirkulär och utgå från ett livscykelcykelperspektiv, där varje medarbetare och student ges förutsättningar att ta ett individuellt ansvar att agera hållbart.

Resultat - ur Hållbarhetsrapport Högskolan Väst 2021

Avfallshanteringen bedöms fungera relativt väl på campus, där det finns en bra grundstruktur för källsortering och väl upparbetade rutiner för de som handhar avfallet. När det gäller mängden avfall har den rimligen minskat med tanke på distansläget under 2021, men det saknas som tidigare systematisk uppföljning över tid och det är därför svårt att bedöma måluppfyllnaden.

I den handlingsplan som förvaltningen har tagit fram är fokus framför allt på att minska avfall från inköp (t.ex. minska emballage, öka återbruk, användningstid) samt att öka informationen om befintligt system och rutiner.

Högskolans energianvändning ska vara klimatneutral senast 2030, minska med minst 30 procent per kvadratmeter och anställd fram till 2045 jämfört med basår, samt ta andra miljöhänsyn som biologisk mångfald, ren luft och rent vatten.

Klimatmål 2023: Förbrukningen av verksamhetens el (kWh) ska minska med 10 procent per kvadratmeter och anställd jämfört med basår, och den egna produktionen av förnybar energi ska öka.

Resultat - ur Hållbarhetsrapport Högskolan Väst 2021

Måluppfyllelsen är god vad gäller verksamhetens el på campus, där den totala energianvändningen har minskat med 2 procent jämfört med 2020 och med 10 procent jämfört med basår (medel av 2014 och 2015). Den största minskningen har skett i den nya delen av campus (E-J husen).

Den procentuella minskningen är ännu större om vi tar hänsyn till att antalet anställda har ökat under perioden. Målet för 2023 är därmed uppnått. Stor del av nedgången beror förmodligen på att pandemin har gjort att många har arbetat hemifrån, samt relativt gynnsamma väderförhållanden. För att bibehålla nedgången krävs ett fortsatt energieffektiviseringsarbete.   

Fjärrvärmeanvändningen går upp, vilket till en del kan hänföras till den kalla vintern, men inte helt. Högskolan och fastighetsägaren köper endast in förnybar el och fjärrvärmen är förnybar från biokraftvärmeverk (0,03% tillförd fossil energi för energiproduktion).

Studenter, medarbetare och sökande till högskolan möts av och är medskapare till en sund och hållbar arbets- och studiemiljö på lika villkor och har lika rättigheter och möjligheter och känner sig inkluderade oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.

Resultat - ur Hållbarhetsrapport Högskolan Väst 2021

Uppföljningen av 2021 års resultat av arbetet med målområde 8, visar att alla arbetsenheter arbetar med målområdet. Flera satsningar har gjorts på högskolans olika institutioner samt inom förvaltning och studentstöd-/bibliotek i syfte att förbättra arbets- och studiemiljön för aktuella målgrupper. En arbetsenhet har genomfört en pilotsatsning med hela institutionen för att inom kollegiet kunna hantera studentärenden och studiemiljörelaterade problem bättre och snabbare (som konflikter, kränkningar och trakasserier). En annan enhet har satsat mycket på kompetensutveckling av särskilda målgrupper (som doktorander och handledare) och en tredje har skapat strukturer och grupperingar för att lyfta perspektiven mer systematiskt. Varje arbetsenhet har redovisat målområdet och underlagen finns sammanställda (dnr HV 2021/292)

De flesta arbetsenheter har redovisat att de använder den centrala medarbetarsamtalsmallen (alternativt med lokala anpassningar) för att kartlägga arbetsmiljön för anställda ut ett normmedvetet perspektiv och ställer frågor om t.ex. exkluderande normer och inte jämställda förhållanden. När det kommer till utvecklingen av studenternas arbetsmiljö har flera institutioner angett att de använder särskilda forum och löpande dialoger med studentrepresentanter för att fånga upp behov och driva på utvecklingsarbetet.

Under året genomfördes också flera centrala kartläggningar för att ringa in behov inför fortsatt arbete med att bygga en hälsofrämjande arbets- och studiemiljö på lika villkor.

Högskolans medarbetarenkät ARK genomfördes under hösten 2021 och i anslutning till den en lika villkorsenkät för medarbetare i syfte att fånga upp just den dimensionen, då den inte ingår i ARK. I lika villkorsenkäten uppger nästan 19 procent av de svarande att de själva har upplevt diskriminering eller sett någon annan bli diskriminerad/trakasserad på arbetsplatsen. När de ombads att specificera diskrimi-neringsgrunden svarade de flesta kön, ålder och etnisk härkomst. En majoritet av dem (69 procent) angav att deras chef inte agerade på den uppkomna situationen.

Styrkor som framkom i enkätsvaren är att 67 procent uppger att de tillsammans med andra på sin avdelning, har arbetat aktivt med att förebygga kränkningar och diskriminering, till exempel via utbildning. Samtalsklimatet upplevs som inkluderande och respektfullt av en klar majoritet, nästan 80 procent. Utvecklingsområden är att säkra kompetensutveckling på lika villkor och att arbeta för att bryta tystnadskultur.

Högskolan deltog också i den nationella prevalensstudien för sexuella trakasserier och genusbaserad utsatthet. Syftet med studien var att på lokal och nationell nivå kartlägga sexuella trakasserier och genusbaserad utsatthet inom högre utbildning. Samtliga högskolans anställda och ett urval studenter fick en enkät utskickad av SCB.

Resultatet visar att det på Högskolan Väst finns en utsatthet bland både studenter och anställda, kvinnor och män. Det förekommer sexuella trakasserier och kränkningar, icke önskvärd sexuell uppmärksamhet (både verbalt, fysiskt, via sociala medier/sms/meddelanden), mobbing och andra typer av kränkande särbehandling.  Resultaten visar att det finns bristande respekt för andras kroppsliga integritet och att kvinnor och män utsätts för olika typer av genusbaserade kränkningar.

Högskolan valde också att som ett av två svenska lärosäten delta i en europeisk enkätstudie kring genusbaserad utsatthet och våld, UniSAFE. Avsiktsförklaring skrevs under 2021, medan den empiriska undersökningen genomförs våren 2022.

Högskolan genomförde för tredje året i rad den så kallade Jämix-undersökningen, ett jämställdhetsindex för att följa olika jämställdhetsnyckeltal bland de anställda. Det handlar bland annat om sjukskrivningstal, medianlön, uttag av vård av sjukt barn och föräldraledighet, samt fördelning kön i ledning och på olika positioner.

Resultaten från de olika enkätstudierna utgör grund för att göra prioriteringar för 2022. ARK-enkäten och lika villkorsenkäten för medarbetare bryts ner på respektive arbetsenhet, som sedan arbetar med dessa. På högskolegemensam nivå finns resultat från prevalensstudien som högskolan behöver analysera/arbeta vidare med.  Bland annat handlar det om den faktiska arbets- och studiemiljön där både studenter och medarbetare uttrycker upplevelser av utsatthet i form av trakasserier, sexuella trakasserier, diskriminering och andra former av kränkningar. En grupp som är särskilt utsatta är doktoranderna, utifrån sin position som både studerande och anställda. Arbetsmiljöproblematiken är särskild komplex för denna målgrupp och bör utgöra särskilt fokus för satsningar 2022.