Diskurser om kropp, hälsa och vikt bland lärare i idrott och hälsa

En alarmerande diskurs om "fetmaepidemin" eller "fetmakrisen" har kommit att genomsyra hälsoforskning och offentlig hälsodebatt. Denna diskurs problematiserar människors kroppar, och efterlyser strategier som ska att leda till kontroll och normalisering av den individuella kroppen till de krav på slankhet som diskursen i fråga producerar. Den smala, "normal" och aktiva kroppen har kommit att bli liktydig med hälsa. Skolan, och särskilt ämnet idrott och hälsa, sägs ha en viktig roll när det gäller att motverka "fetmaepidemin". Men det okritiska accepterandet av fetmadiskursen bland forskare och praktiker inom fältet riskerar att leda till strategier som istället skapar oro om kropp och vikt bland eleverna och som därmed står i strid med ambitionen att skapa hälsa och välbefinnande bland barn och ungdomar.

Många ungdomar (flickor och pojkar) oroar sig för sina kroppars storlek och form och alltför många av dem anser sig, i relation till de normer som de uppfattar, ha en avvikande kropp. Det är därför mycket angeläget att lärare i idrott och hälsa kritiskt reflekterar över rådande hälsodiskurser och utformar pedagogiska arbetssätt som inkluderar alla typer av kroppar och identiteter. Detta projekt är ett försök att stödja denna slags kritisk reflektion och pedagogisk förnyelse.

Syfte

Syftet med detta projekt är att studera hur lärare i idrott och hälsa i svenska grundskolan i sin lärarroll förhåller sig till diskurser om fetma.

Forskningsfrågorna är:
- Vad händer i samspelet mellan dominerande diskurser om fetma, läroplanen i idrott och hälsa och de konkreta undervisningsmetoderna?
- Vilka diskurser om kropp, vikt och hälsa uttrycker och praktiserar lärare i idrott och hälsa?
- På vilket sätt ifrågasätter och utmanar lärarna dominanta diskurser?
- Bidrar undervisningen i idrott och hälsa till att konstruera den icke-smala kroppen som queer/avvikande?
- Finns det exempel på alternativa undervisningsmetoder och alternativa sätt att arbeta med idrott och hälsa som inte tar utgångspunkt i en problematisering av kroppsstorlek och vikt?

Det finns idag mycket få studier som behandlar idrott och hälsolärares förhållningssätt till den samtida fetmadiskursen och till frågan om den avvikande "feta" kroppen i undervisningspraktiken.

Denna studie utgår från ett teoretiskt ramverk där makt definieras som något allestädes närvarande, utan centrum och som skapas och återskapas i relationer och sociala processer. Makt relaterad till kropp benämns bio-makt och när makt utövas för att kontrollera och normalisera kroppar talar man om bio-pedagogik. Bio-pedagogik handlar om de pedagogiska processer som påverkar våra uppfattningar om hur vi ska äta, röra oss och leva för att efterleva de normer om "hälsa" som samhället tar för givna. Studien tar även hjälp av queerteori för en kritik av normer om kroppsstorlek och kroppsform, den feta kroppen kan betraktas som "queer" eftersom den avviker från normen i det fet-fobiska samhället. I studien används queer i vid bemärkelse, som det som är i konflikt med normalitet och som anses avvikande. Med särskilt fokus på fetma definieras ”queer moments” som tillfällen som utmanar det som anses normalt, t ex när stora, feta, överdrivna kroppar kan begrundas och relateras till utan fett-fobi.

Metodologi

Den metodologiska ramverket för den planerade studien utgörs av en kvalitativ strategi som omfattar lärare som undervisar i ämnet idrott och hälsa i årskurserna 7-9 i grundskolan i Västra Götaland.

Datainsamling

Datainsamlingen sker genom två typer av intervjuer: fokusgruppintervjuer och intervjuer för videoanalys. Fokusgruppintervjuerna syftar till att utforska en specifik uppsättning frågor, i detta fall åsikter och antaganden om kropp, hälsa och vikt i undervisning i idrott och hälsa. Till exempel, vilka erfarenheter har lärarna själva i sin praktik som lärare av att "hantera" kroppar som de anser avviker från normer om form och storlek? Kan de identifiera normer och antaganden som leder till att vissa kroppar ses som "avvikande" medan andra betraktas som "normala"?

Vi kommer att använda video i första hand för att samla in icke-verbal information och för att, genom analys av materialet tillsammans med lärarna, stimulera kritisk reflektion.