Global conflicts with local consequences

Förutom den lokala förstörelsen har konflikterna skapat omfattande strömmar av flyktingar och migranter till Europa. Samtidigt har också ett stort antal europeiska medborgare rest till Syrien för att ansluta sig till rörelser som Islamiska Staten och Nusra-fronten. Konflikterna begränsas inte till Syrien och Irak utan har spridning i europeiska städer och har både en global och lokal dimension, inte minst på grund av den omfattande användningen av sociala medier.

En utgångspunkt i projektet Global conflicts with local consequences – learning and arguing about Middle Eastern conflicts in Swedish classrooms är att internationella konflikter, kriser, våldsdåd och terrorhandlingar får konsekvenser i svenska klassrum. I klassrummet ställs demokratiska värden om yttrandefrihet och religionsfrihet på sin spets, och skolan har en nyckelroll i den demokratiska processen i ett pluralistiskt samhälle. Ett växande antal elever har idag personliga erfarenheter av konflikterna eller lever nära personer som har den typen erfarenheter. Samtidigt polariseras samhällsklimatet och över hela Europa växer företeelser såsom nationalism, främlingsfientlighet och islamofobi.

I våra kontakter med verksamma lärare uttrycker ett flertal att de finner det svårt att hantera dessa spänningar och undervisa om Islam och konflikterna i Mellanöstern på ett bra sätt då dessa ämnesområden tenderar att generera starka åsikter och positioneringar i klassrumspraktiken. Syftet med projektet är att dokumentera och analysera hur dagens konflikter i Mellanöstern diskuteras, formuleras och framställs i svenska skolor men också att bidra till utvecklandet av konstruktiva undervisningsstrategier baserade på systematiskt framtagen kunskap.

Vilka konflikterlinjer uppstår, vilka ”berättelser” formuleras och hur agerar och förhåller sig lärare och elever till motsättningar som direkt eller indirekt knyts till frågor som dels handlar om konflikter i dagens Mellanöstern men också till främlingsfientliga och anti-muslimska åsikter som påverkas av utvecklingen i världen och det lokala samhället?

Projektet består av tre delstudier:

Den första delstudien bygger på ljudinspelade deltagande observationer av lektioner i religionskunskap och samhällskunskap på 3-5 gymnasieskolor samt på intervjuer med lärare och elever. Syftet är att dokumentera och analysera hur konfliktlinjer skapas, upprätthålls, och medieras i klassrumspraktiken på de studerade skolorna. Fokus i denna delstudie är undervisning, lärande och diskussioner som kan knytas till dagens konflikter i Mellanöstern. Data som genereras i detta delprojekt ligger till grund för delstudie två och tre.

Den andra delstudien syftar till att ge en fördjupad religionsvetenskaplig analys och kontextualisering av konflikterlinjer och positioneringar i relation till mellanösternkonflikter som framkommit under klassrumsobservationerna. I denna delstudie är det rimligt att anta att ämnen som religion och våld liksom frågor om främlingsfientlighet, rasism och islamofobi kan komma att inkluderas.

Den tredje delstudien fokuserar lärares strategier och metoder för undervisning relaterat till konflikterna i Mellanöstern. Inom ramen för denna delstudie hålls en internationell workshop vars syfte är att samla forskare inom relevanta områden för projektet samt att sprida resultat från projektet. För att förankra, diskutera och sprida forskningsresultat anordnas inom ramen för delstudie tre även seminarier för verksamma lärare och annan berörd personal.

Projektet är av stor relevans både från ett religionsvetenskapligt och utbildningsvetenskapligt perspektiv då det saknas kunskap om hur dessa konflikter tar sig uttryck i svenska klassrum och hur lärare och elever hanterar och förhåller sig till dessa. Projektet är även av central betydelse utifrån ett demokrati- och samhällsperspektiv men också relevant för yrkesverksamma som kan beskrivas som ”första linjens professioner” såsom lärare och socialarbetare.