Interprofessionell teamsamverkan kring barn

Frågeställningar

Studien Vad händer i interprofessionell teamsamverkan kring barn? Barns, vårdnadshavares och professionellas roller och perspektiv på påverkan och erfarenheter. Delstudie: barn och familj under samverkan syftar till att undersöka barns och vuxnas roller i samverkan kring barns livssituation samt vilken påverkan interprofessionella team har på barns livssituation. Detta utifrån två perspektiv: barns och vuxnas. Frågeställningarna lyder:

• Vilken påverkan har barnteam på barnets liv?
• Från barnets perspektiv, vad är teams påverkan på livssituationen?
• Från de vuxnas perspektiv, vad är den förväntade och erfarna påverkan från team?
• Hur är roller, handlingar och erfarenheter förhandlade och förstådda?

Bakgrund

Den psykiska ohälsan hos barn i åldrarna 10-17 år har ökat, liksom ogiltig frånvaro i skolan (SOU, 2016:94). Mellan åren 2006 och 2016 ökade den psykiska ohälsan bland dessa åldrar med 100% (Socialstyrelsen, 2017). För att möta barnets hela livssituation förordas ofta samverkan mellan olika professionella och organisationer, liksom nära samarbete med familjen. I en systematisk litteraturgenomgång från USA, visade författarna att interorganisatorisk samverkan inom missbruksvården gav goda effekter för barns välmående (Nwabuzor Ogbonnaya & Keeney, 2018).  Dock finns det inte mycket kunskap idag om hur samverkan mellan professionella och samverkan med familjen påverkar barnens samlade livssituation. Inte heller hur det uppfattas från barnens perspektiv. Samtidigt finns det en norm kring både samverkan och brukarmedverkan som gör gällande att det är det bästa sättet att arbeta med psykisk ohälsa (Mossberg, 2018).

Inom den sociala barnavården visar forskning att barn vill bli mer involverade, och särskilt så när det gäller beslut som påverkar deras liv (van Bijleveld, Dedding, & Bunders-Aelen, 2015). Samtidigt framkommer det att socialarbetare ser flertalet situationer som olämpliga för barnet att vara delaktiga i. Detta kan ses komma från en sociokulturell bild av barn som sårbara och i behov av skydd istället för en bild av barn som kunniga sociala aktörer. Likaså är det inte klart hur delaktighet uppfattas och vilken vikt det bör ges (van Bijleveld et al., 2015; Vis, Strandbu, Holtan, & Thomas, 2011). Organisatoriska hinder för delaktighet från de professionellas perspektiv inkluderar otillräckliga relationer med barnet, fokus på riskhantering, hög arbetsbörda samt personalbrist (van Bijleveld et al., 2015). För att undvika dessa hinder och organisera för delaktighet krävs utrymme för barns delaktighet och att delaktighet är en del av vardagsrutiner på arbetsplatsen så det involverar alla steg i omsorgsprocessen. Detta leder även till ökad effektivitet då barnet själv blir engagerad (Bolin, 2019).

Projektbeskrivning

Studien har påbörjats på initiativ av projektledaren för barnteamen. Barnteamen som ska följas är ett projekt över två år med avsikt att vad teamet utvecklar i arbetssätt ska inlemmas i organisationernas verksamheter. De önskade då koppla till en forskare till projektet för att få en tydligare inblick i projektet. Därmed har studien utvecklats med hjälp av återkoppling från styrgrupp och projektledare.

Målgrupp

Målgruppen för barnteamen är barn i årsklass 4–6 som har mer än 20% ogiltig skolfrånvaro. Barnteamen är uppdelade i två: ett som fokuserar stöd och kartläggning och ett som fokuserar fysisk aktivitet och fritid. De professionella i teamet stöd och kartläggning är psykologer och hundförare från BUP, psykolog och specialpedagog från skolan, socialsekreterare från socialtjänsten, psykolog från närhälsan samt projektledare. De träffas en halvdag i veckan för teammöten. Skolan och socialtjänsten träffas i ”miniteam” ytterligare en halvdag. Teamet möter hela det geografiska området. Det andra teamet, fysisk aktivitet och fritid, består av fältassistenter, ungdomshandledare, fysioterapeut och projektledare. De träffas en halvdag i månaden för teammöten och har delat upp det geografiska området i fyra delar och fördelat mellan de som arbetar i teamet. De båda teamen träffas två gånger per termin för teammöten. Styrgruppen för teamet inkluderar chefer från socialtjänsten, BUP, skolhälsoteam, fritidsverksamheten samt projektledaren.

Metod

Studien kommer att observera teamets arbete under 6 månader eller tills mättnad uppstår. Barn som är medvetna om att de har eller har haft insatser från teamet kommer att intervjuas.