Lärarkunskaper och läraridentiteter i den nya grundlärarutbildningen

Den här studien tar sin utgångspunkt i en del av den reformprocess riktad mot utbildningssystemet som skett i Sverige, nämligen reformeringen av lärarutbildningen som resulterade i att en "ny" lärarutbildning startade hösten 2011. Studiens är genomförd på ett större lärosäte i Sverige och har som övergripande syfte är att undersöka hur de policyidéer som uttrycks i olika reformtexter, och då särskilt betänkandet med namnet "En Hållbar lärarutbildning" (SOU2008:109), har transformerats till den lokala lärarutbildningspraktiken och vilka möjliga implikationer policyn kan tänkas ha fått, framför allt i relation till vilken yrkeskunskap lärare får och vilken syn på undervisning och lärande som förmedlas genom den nya lärarutbildningen.

Studien inriktar sig mot lärarutbildningens examinationspraktik och försöker dels svara på frågan hur nationell policy transformeras, distribueras och omsätts till pedagogisk praktik, och dels vilka pedagogiska diskurser som opererar i lärarutbildningens examinationspraktik och som därigenom inverkar på grundläraryrkets professionella kunskapsbas och grundläraryrkets professionella identitet.
Empirisk grund för studien är samtliga policydokument som styr utbildningens genomförande och resultat, det vill säga utbildningsplaner, studieguider och examinationsuppgifter med tillhörande bedömningskriterier. Samtliga kurser för grundlärarprogrammets inriktningar mot förskoleklassen och grundskolans årskurs 1-3 (F-3) och grundskolans årskurs 4-6 är inkluderade i studien. För grundlärarprogrammet mot F-3 är 22 kurser inkluderade i studien med sammanlagt 149 examinationsuppgifter och för inriktningen mot 4-6 är 25 kurser inkluderade med sammanlagt 174 examinationsuppgifter.