Barns delaktighet i utredningssamtal om stödinsatser enligt LSS

FÖRSTUDIE

Projektet har föregåtts av en förstudie finansierad av Högskolan Väst. Länk till förstudiens kortrapport: PDF.

BAKGRUND, SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR

Det har länge betonats att barns perspektiv bör stärkas i lagstiftningen inom funktionshinderområdet. Nya studier visar emellertid att barn med funktionsnedsättningar ofta har begränsad delaktighet i utredningsprocessen, dvs i utredning, planering och beslutsfattande gällande stödinsatser i samband med en ansökan om LSS-stöd. Det har visats att involverade LSS-handläggare ofta förlitar sig på föräldrarnas beskrivningar av barnens behov. Detta indikerar en brist på kunskap hos handläggarna och verktyg för direkt kommunikation med barn med begränsade resurser för att kommunicera med barn med begränsad förmåga att kommunicera och/eller förstå.

När det handlar om att låta barn och ungdomar komma till tals under utredningsprocessen LSS har handläggaren en central roll och det är viktigt att anpassa arbetsmetoderna utifrån den enskilda ungas resurser och begränsningar. I samband med att barnkonventionen blev lag i Sverige 2020 har det pågått förberedande arbeten runt Sveriges kommuner i syfte att öka möjligheten för barn och ungdomar att bli hörda, vilket också gäller i möten med LSS-handläggaren (Sveriges regering 2019). Många barn använder, eller skulle kunna dra nytta av, Alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) och digital teknik för att kunna förstå och själva berätta om önskemål och behov under ett möte med LSS-handläggare. Det är dock orimligt att en handläggare ska ha kunskap om specifikt det kommunikationssätt som varje enskilt barn använder. Mer generella men effektiva metoder, analoga eller digitala, måste därför identifieras för att förbättra barns möjligheter att delta i möten med LSS-handläggare och hur ökad delaktighet för barnet kan göras möjligt. Det finns också ett behov av djupare kunskap om barnets och föräldrarnas perspektiv med avseende på deras erfarenheter och preferenser kring barns delaktighet under utredningsprocessen.

Det övergripande syftet med studien är därför att undersöka, både från de professionella, barnens och deras föräldrars perspektiv, hur ökad delaktighet kan möjliggöras för barn under utredningsprocessen i samband med ansökan enligt LSS. Baserat på Shier’s (2010) delaktighetsmodell kommer följande frågeställningar att vara vägledande:

• Vilka utmaningar och möjligheter beskriver LSS-handläggare och vilken handlingsberedskap har de för att barn ska kunna uttrycka sina åsikter och förstå utredningsprocessen?
• Vad kännetecknar attityder, kunskap, metoder och handlingsutrymme hos LSS-handläggare när det gäller alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) samt digital teknik under utredningsprocessen?
• Hur upplever barn och deras föräldrar mötet med LSS-handläggare när det gäller barnets delaktighet under utredningsprocessen?
• Hur beskriver LSS-handläggare respektive barn och deras föräldrar möjligheter och hinder vid användning av AKK och digital teknik under utredningsprocessen?

GENOMFÖRANDE

Projektet har en kvalitativ ansats där det inledningsvis genomförs en delstudie (1) som består av fokusgruppsintervjuer med LSS-handläggare (n=17) om deras attityder till och kunskap om att använda AKK och digital teknik i utredningssamtal med barn som har en funktionsnedsättning. Därefter följer en delstudie (2) som består av intervjuer med barn (n=8) och deras föräldrar (n=8) som ansökt om insats enligt LSS. Den avslutande delstudien (3) innefattar uppföljande individuella intervjuer med LSS-handläggare (n=10). Det empiriska materialet i delstudierna har samlats in mellan hösten 2021 och hösten 2022. I den andra delstudien har intervjuer med barn genomförts med hjälp av metoden Samtalsmatta ('Talking Mats'), och där forskarna genomgått utbildning i metoden i samarbete med Kommunikations- och dataresurscenter (DART) i Göteborg. Projektet samverkar även med Fyrbodals kommunalförbund vid bland annat rekrytering av referensgrupper och informanter till delstudierna.

NYTTIGGÖRANDE

Preliminära resultat visar att en grundsten är att barn behöver tydlig information och förståelse för vad som sker före, under och efter utredningsprocessen. Ett påtagligt behov finns därför av såväl ett barnanpassat informationsmaterial som ett bildstödsmaterial som LSS-handläggare kan använda sig av i kontakt med barn under utredningen. Här behövs ett flexibelt material som kan anpassas utifrån kommunala förutsättningar och i ett långsiktigt perspektiv. Inom projektet har vi, utöver traditionella avrapporteringsformer, även för avsikt att ta fram ett konkret och barnanpassat kommunikationsstödjande material med tillhörande anvisningar. Denna nyttiggörandeinsats syftar bland annat till att barnet ska bli tryggare och får bättre förståelse i samband med en LSS-utredning. I en förlängning kan LSS-handläggare bli säkrare i sin yrkesroll när det gäller att möjliggöra barns delaktighet i utredningssamtalet och ges förutsättningar att bättre svara upp mot de lagstiftade intentioner som finns i Barnkonventionen samt i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

PUBLIKATIONER 

Björquist, E., Molin, M. & Persson, S. (submitted article). 'There is a fear of not being SUPER knowledgeable' – Social workers striving to enhance children’s participation in the assessment process for disability support.

Molin, M., Björquist, E. & Persson, S. (kommande). Det komplexa relationsskapandet - LSS-handläggares erfarenheter av att främja barns delaktighet i utredningssamtal. I M. Broström & B. Helsing (reds). Den relationella praktiken – Inom socialpedagogik och socialt arbete. Forskningsantologi vid Högskolan Väst.

Björquist, E. & Persson, S. (2021). ”Förberedelsen är väl grundbulten liksom.” Att möjliggöra delaktighet i utredningsprocessen. Rapport i korthet från Barn- och ungdomsvetenskapliga forskningsmiljön, Högskolan Väst.

KONFERENSPRESENTATIONER

Björquist, E, Molin, M. & Persson, S. (2023). Children’s participation in the process of assessing the need for support according to the Swedish Disability Act. Muntlig presentation av paper vid Nordic Network on Disability Research (NNDR) 16th Research Conference, May 10-12, 2023, Reykjavik, Island

Persson, S. (2023). Agenda 2030 and differently abled children’s participation in LSS-investigations/Talking mats. Sustainable Development & Human Well-being: A Social Work Perspective. Bishop Heber College, Tiruchirappali, India. February 10th, 2023

Persson, S. (2023). Research results show that…. - and then? How to use the results of research on children's participation in LSS investigations. XLVI, 46th Indian Social Science Congress. Bharathidasan University, Tiruchirappali, India. January 28th, 2023.