ANDTS - Betydelsen av föräldra-barnrelationen för ungdomars attityder och spel

Spel med eller utan pengar är ett hot mot ungas välbefinnande och hälsa vilket kräver särskilda insatser från forskarsamhället liksom från professionella som möter barn och unga med spelproblematik. Forskning kring riskoch skyddsfaktorer för ungdomars spelande, inklusive spel om pengar och dataspel är dock bristfällig. Det gör att vi än idag har bristande förståelse för varför vissa ungdomar utvecklar spelproblematik och vilka mekanismer som spelar roll för en sådan utveckling. I och med dessa brister i forskningen är det också oklart vilka mekanismer som har särskilt betydelse för effekten av de insatser som vi erbjuder till ungdomar med spelproblematik idag. Eftersom föräldrar är ansvariga för att skapa förutsättningar för deras barns positiva utveckling är det möjligt att just föräldra-barnrelationer har en särskild betydelse både för utveckling av problematiskt spelande och för effekten av de insatser som erbjuds till ungdomar med spelproblematik.

Det övergripande syftet med föreliggande projekt är därför att undersöka vilken betydelse föräldrabarnrelationer har dels för ungdomars attityder till spel och spelproblematik, dels för effekten av en social intervention utvecklad för ungdomar med spelproblematik. Studien baseras på data från tre olika forskningsprogram som har fokus på a) spel(problematik) i en generell population av ungdomar, b) spel(problematik) och attityder till spel bland ungdomar från idrottsgymnasieskolor i Skåne, och c) effekten av Återfallsprevention för en klinisk population av barn och unga med spelproblem. Genom olika typer av data och design kommer resultaten från projektet bidra till mer kunskap om den rollen som föräldra-barnrelationen kan ha för attityder och spel(problematik) bland ungdomar i olika institutioner, samt för effekten av insatser som görs med avseende på ungdomars spelproblematik. Sådana resultat är en viktig resurs för utveckling av preventiva insatser för mer jämlik hälsa bland barn och unga.

 

Publikationer

• Andersson, M., Kapetanovic, S., Håkansson, A., Claesdotter-Knutsson, E. (2024). Concussion History Associated with Adolescent Psychological Distress but not Hazardous Gambling: A Cross-Sectional Study. BMC Psychology, 12, 329. https://doi.org/10.1186/s40359-024-01830-6
• Boson, K., Claesdotter-Knutsson, E., Gurdal, S., & Kapetanovic, S. (2024). Adolescent Gaming and Parent-Child Emotional Closeness: Bivariate Relationships in a Longitudinal Perspective. Current Psychology. https://doi.org/10.1007/s12144-024-05714-1
• Gurdal, S., Kapetanovic, S., Einarsson, I., Boson, K., & Claesdotter-Knutsson, E. (2023). Adolescents’ Perceptions of a Relapse Prevention Treatment for Problematic Gaming—A Qualitative Study. Healthcare, 11(17), 2366.
• Kapetanovic, S., Gurdal, S., Einarsson, I., Werner, M., André, F., Håkansson, A., & Claesdotter-Knutsson, E. (2023). Relapse Prevention Therapy for Problem Gaming or Internet Gaming Disorder in Swedish Child and Youth Psychiatric Clinics: Protocol for a Randomized Controlled Trial. JMIR Research Protocols, 12(1), e44318.
• Kapetanovic, S., Due Nielsen, M., Gurdal, S., & Claesdotter-Knutsson, E. (2024). Transforming family dynamics: unexpected positive effects of treatment for adolescent gaming problems on family relationships. Frontiers in Developmental Psychology, 2, 1492685. https://doi.org/10.3389/fdpys.2024.1492685
• Kapetanovic, S., Nielsen, M. D., André, F., Gurdal, S., & Claesdotter-Knutsson, E. (2025). Exploring parent-child relationships in a Swedish child and adolescent psychiatry-cohort of adolescents with internet gaming disorder. BMC psychology, 13(1), 1-10. https://doi.org/10.1186/s40359-024-02306-3
• Werner, M., Kapetanovic, S., Nielsen, M., Gurdal, S., Andersson, M. J., Panican, A., & Claesdotter-Knutsson, E. (2024). When the Relationship Is at Stake: Parents’ Perception of the Relationship with a Child with Problematic Gaming and Their Perceived Need for Support. Healthcare, 12(8), 851. https://doi.org/10.3390/healthcare12080851