Antingen stödjer din webbläsare inte javascript, eller är javascript inaktiverat. Denna webbplats fungerar bäst om du aktiverar javascript.
Meny Stäng
Sök
Här visas pågående och avslutade forskningsprojekt på Högskolan Väst. Projekten är listade i bokstavsordning.
Syftet med projektet är att undersöka vilken betydelse föräldrabarnrelationer har dels för ungdomars attityder till spel och spelproblematik, dels för effekten av en social intervention utvecklad för ungdomar med spelproblematik.
Syftet med projektet Ung och arbetslös i Västervik är att söka kunskap om arbetslösa ungdomars erfarenheter och upplevelser av sin situation som arbetssökande i Västerviks kommun.
Barns perspektiv på föräldrars arbetslöshet. Projektet handlar om barn och ungas erfarenheter och förståelse av föräldrars arbetslöshet och fokuserar på föräldrars försämrade hushållsekonomi och påverkan på barn och ungas vardag.
På familjecentraler bedrivs förebyggande socialt arbete riktat mot föräldrar med små barn. En typ av riktat socialt arbete som blivit vanligare och där familjecentralerna efterfrågar mer kunskap, handlar om familjer som har särskilda problem som kan kopplas till att de har migrerat.
Det här doktorandprojektet handlar om barns delaktighet i familjen i olika delar av världen.
Detta forskningsprojekt tar avstamp i den nyligen utförda utvärderingen av engelska i årskurserna 6-9 där Skolinspektionen fann att eleverna i många klassrum visserligen arbetade med sina uppgifter men utan stor entusiasm.
Ett forskningsprojekt med fokus på barn och ungdomar i ekonomisk utsatthet i Västervik. Livsvillkor och delaktighet på fritiden, i skolan och i familjen.
Barnahus Fyrbodal är en ny organisering som samtliga kommuner är med i . Den består av två satelliter i Åmål och Uddevalla och ett moderfartyg i Trollhättan.
Syftet med projektet är att ge exempel på institutionella strukturer, verklighetsuppfattningar och värderingar i organisationer inom Västragötalandsregionen som kan påverka hur barnperspektivet implementeras rörande genus- och funktionshinderfrågor.
Det övergripande syftet med studien var att undersöka hur ökad delaktighet kan möjliggöras för barn under utredningsprocessen i samband med ansökan enligt LSS.
Projektet "Barns och ungas perspektiv på försörjningsstöd" genomförs på uppdrag av FoU Västervik. Projektet ingår som en forskningsdel inom ramen för ett större utvecklingsarbete på FoU Campus Västervik i samarbete med Enheten för försörjning och kompetens i Västervik kommun.
Inom ramen för BURR - Barn och Ungas Rätt - är syftet att tillsammans utveckla ett pedagogiskt koncept för att kunna arbeta hälsofrämjande med våld och kränkningar inom tonårsrelationen.
Det här forskningsprojektet handlar om barnskötare som utbildar sig till lärare. 2008 startade en lärarutbildning på Högskolan Väst där de studerande har yrkeserfarenhet från förskola, förskoleklass eller fritidshem.
Det här forskningsprojektet är ett samverkansprojekt med Campus Västervik. Projektet handlar hur personal inom skolan såsom lärare och studie- och yrkesvägledare kan bidra till att vidga ungas aspirationer mot egna uppsatta framtidsmål.
Programmet syftar till att utveckla en systematisk forskningsansats för barns (0-18 år) psykiska hälsa genom att undersöka styrning, åtgärder och deras effekter på lokal nivå. Programmet omfattar fyra övergripande frågeställningar indelat i fem arbetspaket (AP).
Projektet Child2ling (Språkliga uppfattningar och praktiker kring tvåspråkiga småbarn. Svensk/finska tvåspråkiga barn vid svenskspråkiga daghem i Finland) undersöker språkliga uppfattningar och praktiker kring tvåspråkiga svensk/finska barn (3-5 år).
Information kring forskningsprojektet COVIDung – Ungdomars psykiska (o)hälsa i tider av kris
Projektet handlar om hur elever i gymnasiesärskolan använder internet och sociala medier för identitetsskapande aktiviteter och vad webbaserade arenor har att erbjuda dem.
Det här forskningsprojektet handlar om hur nya digitala verktyg för läs- och skrivinlärning påverkar undervisningen i grundskolans tidigare år.
Detta projekt handlar om hälsa och välbefinnande bland barn och ungdomar i dagens samhälle.
Detta doktorandprojekt bedrivs av Eva Johansson. Det handlar om hur barns utveckling och lärande dokumenteras och kommuniceras i förskolan.
Det här är ett samverkansprojekt där syftet är att studera lärares samtal med ungdomar om framtiden.
Insatsen "Tidigt brottsförebyggande föräldraskapsstöd i förskolan" har utarbetats lokalt i Trollhättan och bygger på tematräffar/kurs på förskola för föräldrar med utländsk bakgrund som lever i social utsatthet och har barn i förskolan.
Projektet fokuserar på den grupp elever som trots att de kommer från socioekonomiskt utsatta hem ändå lyckas i skolan, d.v.s. som är akademiskt resilienta.
Allt fler ungdomar väljer att hoppa av sin utbildning och inte fullfölja sina studier. Under de kommande tre åren skall Innovatum och INSPIRIA med samarbetspartners i Fyrbodal och Østfold försöka ta reda på varför och utifrån detta utveckla metoder och verktyg som kan förebygga skolavhopp och frånvaro. Interregprojektet kallas FAM: få alle med.
I dialog med ansvariga aktörer kopplat till förebyggandeenheten i Lysekils kommun kommer samverkansprojektet att ha ett särskilt fokus på att studera fältsekreterarnas möjligheter och svårigheter när det gäller det uppsökande sociala arbetet med ungdomar i Lysekils kommun.
Detta doktorandprojekt bedrivs av Marita Lundström. Det handlar om förskolebarns matematiska kommunikation och interaktion.
Det här är ett internationellt forskningsprojekt om barnuppfostran som finansieras av National Institute of Health i USA.
Syftet med föreliggande studie är att få fördjupad kunskap om relationen mellan gaming och psykisk hälsa.
Dagens konflikter i Mellanöstern har skapat en av de värsta humanitära kriserna sedan andra världskriget. Över en miljon människor har blivit skadade, antalet flyktingar i Syrien uppskattas till cirka 6,6 miljoner och 4,6 miljoner har lämnat landet enligt UNHCR.
Det här forskningsprojektet handlar om gymnasieungdomar i mångkulturell miljö och deras livsfilosofi.
Projektets teoretiska utgångspunkt tas i det som Engeström och Sannino beskriver som en ”formativ intervention”. Formativ intervention handlar om att dra nytta av de olika kunskaper och perspektiv individer bär med sig in i olika sociala lärandesituationer för att skapa öppenhet inför ett lärande vi inte ens visste skulle ske när vi träffades. Denna typ av lärande kan utvecklas i sk ChangleLaboratories.
Forskningsprojektet "Hitta drivet – studiemotivation och genusmönster i grundskolan" är ett samverkansprojekt mellan Dals Eds kommun, Orust kommun och Högskolan Väst.
Arbetsmarknaden är i ständig förändring. Digitalisering, globalisering och den internationella konkurrensen innebär ökade krav på omställning i arbetslivet.
Det övergripande målet med insatsen är att genom ett systematiskt hälsofrämjande arbete skapa förutsättningar för ett ökat lärande generellt, innebärande en ökning av elevernas måluppfyllelse.
Det här forskningsprojektet handlar om de individuella utvecklingsplaner som ska upprättas för alla elever i svensk grundskola.
Studien syftar till att undersöka barns och vuxnas roller i samverkan kring barns livssituation samt vilken påverkan interprofessionella team har på barns livssituation.
Hur tas nyanlända elever emot i grundskolan och hur kan arbetet på skolorna och stödet till skolorna förbättras, så att de nyanlända eleverna får de bästa förutsättningarna för kunskapsutveckling och inkludering?
Ett forskningsprojekt inom en humanistisk/psykologisk tradition.
Det övergripande syftet med projektet är att lyfta fram lärares erfarenheter och upplevelser av ledarskap i klassrummet.
Forskningsprojektet syftar till att utforska utmaningar för språklig rättvisa i nordiska välfärdsinstitutioner i ett sammanhang av global migration.
Sedan några år tillbaka har Sverige förstelärare. Detta är vanligtvis erkänt skickliga lärare på att undervisa, vilket förstås inkluderar att leda verksamheten i och utanför klassrummet.
I studien undersöks vilka faktorer som lärare identifierar som betydelsefulla i genomförandet av klassrumssamtal i matematik och på vilka sätt som studiens designprocess kan stödja lärare i att utveckla kunskaper i att leda dialogisk matematikundervisning.
Samverkansprojektet handlar om att utforska frågorna: - Hur uppfattar lärarna sina relationer med barn med ”problembild”? Vilka hinder respektive möjligheter ser de? - Hur uppfattar lärarna sina relationer med föräldrar med ”problembild”? Vilka hinder respektive möjligheter ser de?
Det här forskningsprojektet handlar om lärarutbildningen, med särskilt fokus på grundlärarutbildningens inriktningar mot förskoleklassen till årskurs sex, och de yrkeskunskaper och den läraridentitet som förmedlas och konstrueras i och genom grundlärarutbildningens examinationspraktik.
Målet med det här projektet är att få en tydlig bild av lärarstudenters språk- och identitetsutveckling genom att beskriva och analysera hur de resonerar om och reflekterar över sin utbildning och den kommande yrkesrollen.
Studien samlar data om psykisk och fysisk hälsa/ohälsa, olika aspekter av aggressivt beteende, alkohol och droganvändning relaterat till personlighetsprofiler hos ungdomar och hos patienter med beroendeproblematik, från olika länder.
A four-year project funded by the Swedish Research Council (Vetenskapsrådet) Grant no 2018-03559. The purpose of the project is to examine the language choices of migrants to Sweden who speak English.
I det här forskningsprojektet undersöker Alastair Henry på Högskolan Väst grundskole- och gymnasieelevers motivation att lära sig ett främmande språk utöver engelska.
A four-year project examining the practice of teachers who were successful motivators under the leadership of Professor Alastair Henry. Funded by the Swedish Research Council (Vetenskapsrådet) 7.4 mkr (Grant no 2013-785).
Ett multidisciplinärt, internationellt nätverk av forskare intresserade av att utveckla kunskapen kring narrativ (berättelsen) inom psykiatrisk vård och omsorg påbörjade sitt arbete i början av 2016.
Denna forskningsstudie tittar på hur yrkesverksammas arbete påverkas då Problematiskt datorspelande blir en diagnos, ”Internet Gaming Disorder”
Emma Ottosson är forskarstuderande på Högskolan Väst och verksam på Campus Västervik. Hennes forskning handlar om hur man kan organisera socialt stöd till barn och unga på bästa sätt.
The Gothenburg Longitudinal study of Development (GoLD) är en perspektiv longitudinell studie om barns, ungdomars och unga vuxnas utveckling.
Vilken roll spelar smärta för sjukdomsbild och behandling hos ungdomar med ADHD och/eller aggressivt antisocialt beteende?
Avhandlingsarbetet har utvecklingsprojektet Plug Innan som kontextuell ram. Det huvudsakliga syftet är att undersöka hur ett projekt som avser att öka måluppfyllelse och närvaro kan skapa förutsättningar för lärares professionella lärande, samt hur projektet implementeras i skolans dagliga verksamhet.
Ett samverkanprojekt med Orust kommun.
Projektet tar sin utgångspunkt i hur civilsamhällets professioner organisatoriskt hanterar ett ökat antal asylsökande och förändring av asyllagstiftning 2015-2017.
Det här forskningsprojektet handlar om hur olika professioner samarbetar kring socialt utsatta barn och ungdomar. Forskarna undersöker hur barnen och ungdomarna uppfattar samarbetet.
Hur har elever, lärare och rektorer upplevt sammanslagningarna av skolor i Trollhättan.?Forskare vid Högskolan Väst har sedan stängningen av två skolor i ett segregerat område hösten 2021 följt förändringen. Nu finns en rapport klar.
Ett samverkansprojekt mellan den barn-, och ungdomsvetenskapliga forskningsmiljön (BUV) vid Högskolan Väst och Närhälsan Utvecklingscentrum i Göteborg för barns psykiska hälsa.
I samverkan med Trollhättans stad kommer forskning bedrivas där socialtjänstens projekt Tidig Upptäckt - Tidig insats (TUTI) 2021 - 2023 undersöks. TUTI syftar till att systematisera socialtjänstens redan etablerade samt arbeta fram nya brottsförebyggande insatser gällande ungdomar som är förstagångslagöverträdare och där socialtjänst, polis, åklagare och civilsamhället samverkar.
Projektet handlar om att undersöka innebörden av olika metoder och arbetssätt för svenska som andraspråk i förskolan samt vidga lärarnas medvetenhet om olika didaktiska strategier som kunskap för att utveckla den egna pedagogiska praktiken.
Projektet handlar om att följa en satsning med tidiga insatser i förskolan.
Lisa Hedman är forskarstuderande på Högskolan Väst och verksam på Campus Västervik. Hon vill bidra till att förbättra barns och ungas möjligheter till inflytande.
"Trygg utan vuxna? Om elevers erfarenheter av mellanrumssituationer i skolmiljö".
Forskningsprojektet Trygga föräldrar - stöd till föräldrar med utländsk bakgrund som lever i social utsatthet med tonårsbarn.
Det här beskrivna projektet sker i samverkan mellan grundsärskolans inriktning träningsskolan och forskningsmiljön BUV på Högskolan Väst.
Sedan den ekonomiska krisen på 1990-talet har kommunerna i Sverige fått ett ökat ansvar att aktivt ge insatser till unga vuxna som inte arbetar eller går i skola. Idag finns det två modeller för hur insatsen ska ges. Antingen ska det bygga på ”arbete först”-modellen eller ”humankapital-modellen”, som bygger på att den unges humankapital först behöver stärkas.
Mitt forskningsintresse ligger inom ramen för barn och unga med speciellt fokus på unga med intellektuell funktionsnedsättning och deras identitetsuttryck på internet.
Emerging adulthood är en utvecklingsperiod som för flertalet unga innebär ett relationssökande med fler sexuella kontakter i jämförelse med andra perioder i livet.
Det preliminära syftet är att utifrån hur unga människor (i gymnasieåldern) resonerar om klass som begrepp, hur de ser på sig själva och sina livsvillkor och hur de drömmer om framtiden, uppdatera klass som begrepp och redskap för att förstå vårt samtida samhälle.
En kvalitativ studie om ungdomars tankar inför och efter flytt till Västervik.
Grästorps kommun har under en tid intresserat sig för tillit och dess inverkan på både invånarna och den egna organisationen. I detta avses tillitsbaserad styrning läggas in som ny styrmodell inför kommande mandat period där tillit hos invånarna ses som en allt viktigare folkhälsofråga för att skapa och bibehålla ett demokratiskt samhälle baserat på delaktighet och dialog. Det förestående projektet avser studera ungas tillit till kommunen som organisation och plats.
Under de senaste decennierna har Sverige, liksom många andra länder i Europa, genomgått en omvälvande strukturell förändring.
LoRDIA (Longitudinal Research on Development In Adolescence) är ett forskningsprogram som har utvecklats i samarbete mellan Hälsohögskolan i Jönköping (Jönköping University) och Göteborgs universitet med mål att undersöka tonårsutveckling.
I syfte att stödja en positiv utveckling för att personer på ett lättillgängligt sätt ska kunna få hjälp för psykisk ohälsa samlar Åmåls kommun olika stöd- och hjälpverksamheter under ett tak – Ungdoms-Vuxencentralen.
Vi, ett tvåårigt projekt som ägdes av VGR Folkhögskoleförvaltningen och medfinansierades av ESF, pågick från augusti 2020 till maj 2022. Projektets mål var att unga som varken arbetade eller studerade skulle äga sin egen framtid, förbättra sin hälsa och närma sig jobb eller studier.
I Fyrbodal (en delregion i Västra Götaland bestående av 14 kommuner) har sex kommuner tillsatt teknikombud med uppgift att stödja och utveckla personalens kunskap samt handhavande kring välfärdsteknik inom informations och kommunikationsteknik (IKT).
Yoga to Care is a research platform established in 2018 by professor Nóra Kerekes. This platform is a way to learn more about yoga’s effects in different clinical populations.